Jämförelse mellan statens kollektivavtal och AKTA
Från staten överförs personal till de nya arbetskraftsmyndigheterna när arbets- och näringstjänsterna överförs till kommunerna 1.1.2025.
Det finns många likheter mellan statens tjänste- och arbetskollektivavtal och det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA), men olikheter finns också. Vid en överlåtelse av rörelse är det viktigt att de olika parterna vet på vilket sätt de kollektivavtalsbestämmelser som ska tillämpas ändras.
På denna sida finns information om löner, arbetstider och semestrar enligt statens kollektivavtal och AKTA.
Lönen grundar sig på en arbetsvärdering som baserar sig på arbetsuppgifterna
Det är viktigt att notera att både inom staten och i kommunerna grundar sig lönen på en bedömning av arbetets svårighetsgrad (arbetsvärdering) som baserar sig på arbetsuppgifterna. Bestämmelserna i statens kollektivavtal och i AKTA skiljer sig dock från varandra.
Lönebestämmelserna i AKTA bildar stommen i lönesystemet. Varje kommunal arbetsgivare har ett eget lönesystem som utgår ifrån bestämmelserna i AKTA och som har förhandlats fram lokalt mellan arbetsgivaren och företrädarna för personalen.
Tillämpningen av lönebestämmelserna i AKTA innebär att man utgår från en uppgiftsrelaterad lönesättning. Lönesättningen bygger på lönebilagorna och lönepunkterna i dem. Uppgifterna placeras in i dessa lönepunkter.
Arbetsgivaren beslutar utgående från bestämmelserna i AKTA i vilken lönepunkt de olika uppgifterna placeras. Om det i lönesättningen inte finns någon för uppgifterna lämplig lönepunkt, konstaterar arbetsgivaren att det är fråga om en befattning som står utanför lönesättningen. Arbetsgivaren bestämmer den uppgiftsrelaterade lönen för den anställda enligt arbetsvärderingen. Lönen är minst grundlönen i lönepunkten.
Enligt AKTA består den ordinarie lönen i huvudsak av den uppgiftsrelaterade lönen. Lönens övriga beståndsdelar kan utgöras av ett individuellt tillägg och arbetserfarenhetstillägg. Arbetsgivaren kan efter prövning även bevilja språktillägg och rekryteringstillägg.
Enligt statens tjänste- och arbetskollektivavtal består lönen av en uppgiftsrelaterad lönedel som bestäms enligt arbetsvärderingen samt en individuell lönedel som baserar sig på arbetsprestationen och som utgör 5–45 procent av den uppgiftsrelaterade lönen.
En betydande skillnad mellan avtalen är hur storleken på den uppgiftsrelaterade lönen bestäms. Staten har olika lönetabeller för arbetsuppgifter av olika svårighetsklass och dessa tabeller följs vid AN-byråerna samt i NTM-centralernas och UF-centrets uppgifter på riksnivå. Kommunerna har inte motsvarande lönetabeller, utan varje kommun har ett eget lönesystem baserat på AKTA utifrån vilket lönerna bestäms lokalt.
Arbetstiderna skiljer sig åt
Statsanställda har ämbetsverksarbetstid (7,25 timmar per dygn och 36,25 timmar per vecka). Dessutom tillämpar staten flexibel arbetstid som avtalats i statens kollektivavtal om arbetstider.
På anställda som sköter kommunernas administrativa uppgifter samt planering och kalkylering tillämpas byråarbetstid (36,25 timmar per vecka). I kommunerna tillämpas också allmän arbetstid (38,25 timmar per vecka) och periodarbetstid. Kommunerna och samkommunerna väljer inom ramen för kollektivavtalen och arbetstidslagen den arbetstidsform som är mest ändamålsenlig med tanke på verksamheten och skötseln av uppgifterna. Vid valet av arbetstidsform är arbetets karaktär och art avgörande.
Som arbetsgivare kan varje kommun införa ett för verksamheten ändamålsenligt system med flexibel arbetstid. Arbetsgivaren bestämmer lokalt flextiderna och principerna för användningen av flexibel arbetstid (t.ex. maximimängden saldoledighet per år). Ramarna för systemet med flexibel arbetstid har fastställts i AKTA (AKTA kap. III § 31–35).
Maximilängden på semestern är densamma
Bestämmelserna om intjänande av semester skiljer sig från varandra i AKTA och i statens kollektivavtal. Det bör dock noteras att maximilängden på semestern är densamma inom såväl staten som kommunerna: 38 semesterdagar. Dessutom åtgår fem semesterdagar per vecka inom både staten och kommunerna, eftersom lördagar inte räknas.
I AKTA bestäms semesterns längd utgående från antalet fulla kvalifikationsmånader, den anställningstid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg samt anställningens längd.
AKTA har tre semestertabeller. Om en person intjänar semester för 12 fulla kvalifikationsmånader, varierar längden på semestern mellan 23 och 38 semesterdagar beroende på vilken semestertabell som tillämpas.
Den centrala skillnaden mellan AKTA och statens kollektivavtal är att man inom staten tjänar in 30 semesterdagar om man har varit anställd i ett år före den 31 mars och semester intjänas för 12 fulla kvalifikationsmånader. Vid tillämpning av AKTA intjänas däremot 28 semesterdagar, om en persons anställningsförhållande har fortgått minst ett år före utgången av kvalifikationsåret (31.3) och semester intjänas för 12 fulla kvalifikationsmånader.
