Kompetensledning är en del av den strategiska personalledningen
De föränderliga kraven i arbetet kräver att människorna och organisationerna kontinuerligt lär sig nya saker. En välplanerad utveckling stöder lärandet och upprätthåller kompetensen.
Förutse framtidens kompetensbehov
Genom att prognostisera kompetensbehovet kan man trygga att personalresurserna utvecklas i enlighet med de framtida behoven och stöder organisationens strategi.
Det finns flera olika utvecklingsriktningar i kommunsektorns verksamhets- och arbetsmiljö som påverkar kompetensbehovet.
Hit hör till exempel
- strukturella reformer
- nya sätt att producera tjänster
- teknikens utveckling
- befolkningsutvecklingen
- längre arbetskarriärer.
Den ständiga förändringen kräver att förändringar i kompetensbehoven, överflödig kompetens och nya kompetensbehov kan prognostiseras. Analysen av kvalitativa förändringar i kompetensbehoven inverkar direkt också på det kvantitativa behovet av personal och de kompetenskrav som ställs vid rekryteringar.
Arbetsgivarna kan utnyttja förhandsuppgifter om kompetensbehoven till exempel i planer för kompetensutveckling, vid rekryteringar och i beslut om personalen.'
Från prognostisering till utveckling
Kompetensutveckling är planmässigt upprätthållande av kompetensen och uppdatering av den med tanke på framtida behov. Det är också fråga om att ersätta kompetens som inte längre behövs med behövlig kompetetens och att skaffa helt ny kompetens.
Kompetensutveckling baserar sig på framtida behov som utretts genom prognostisering av kompetensbehovet.
Genom utvecklingssamtal och kartläggningar av kompetens- och/eller utbildningsbehoven kan man få klarhet i den nuvarande kompetensen hos individerna, teamen och arbetsenheterna och hur den behöver utvecklas. Denna kompetens och hela organisationens framtida kompetensbehov slås årligen fast som mål i personal- och utbildningsplanen.
Metoder för kompetensutveckling
Kompetensen kan utvecklas genom olika metoder. Hit hör till exempel
- introduktion och inskolning på arbetsplatsen
- uppgifts- och arbetsrotation
- utvecklingssamtal och respons
- konferenser, mässor, besök, studieresor
- uppgifter som utbildadare
- tilläggs- och fortbildning, självutbildning, utbildning som leder till examen, trainee-program, inlärning i arbetet och praktik, webbaserad utbildning
- karriärvägar och coachning
- nätverk och utvecklingsprojekt.
Hela organisationens kunnande utvecklas när man utvärderar tillvägagångssätt och resultat i anknytning till prognostisering och utveckling av kompetensen.
Utgående från utvärderingen kan tillvägagångssätten förbättras och kompetensledningen utvecklas. Samtidigt utvecklas en organisationskultur där lärande uppskattas.
Rekommendation om kompetensutveckling
I kommunsektorn har det utarbetats en rekommendation om utveckling av personalens kompetens. Det har också ingåtts ett tjänste- och arbetskollektivavtal om facklig utbildning.
I rekommendationen om kompetensutveckling har yrkesinriktad personalutbildning definierats som kompletterande utbildning, omskolning och fortbildning. Rekommendationen tar också upp webbaserad utbildning som en del av den yrkesinriktade utbildningen.
I utbildningsavtalet finns det överenskommelser om rätten att delta i facklig utbildning, vem som har rätt att delta, lönebetalningen under utbildningen, ersättningar och utbildningens omfattning.
Lagstiftning om utveckling av yrkeskompetensen
Författningarna om utveckling av yrkeskompetensen trädde ikraft den 1 januari 2014. Syftet med bestämmelserna är att utveckla kompetensen utifrån serviceverksamhetens behov.
Sedan 2014 har det varit möjligt för arbetsgivaren att få skatteavdrag eller något annat ekonomiskt incitament för de anställdas utbildning.
Skatteavdrag eller utbildningsersättning förutsätter att arbetsgivaren har gjort upp en utbildningsplan.
Arbetsmarknadens centralorganisationer har i enlighet med vad som avtalades i ramavtalet 28.11.2011 utarbetat en gemensam mall för personal- och utbildningsplan.