Vanliga frågor

Enligt paragrafen om timlärare i bisyssla är minimigrundlönen 26,36 euro/timme.

Minimigrundlönen för en timlärare i bisyssla är densamma som minimilönen för en behörig lärare. Om en timlärare i bisyssla inte uppfyller behörighetsvillkoren, kan lärarens timlön minskas med 6–20 % enligt UKTA del A § 8.

Om en anställd blir sjuk före en ledig dag som antecknats i arbetsskiftsförteckningen har personen rätt att begära att den lediga dagen flyttas till en senare tidpunkt. Om den anställde blir sjuk under en ledig dag, kan de följande lediga dagarna flyttas på begäran.

Vaccinationsskydd är en personuppgift och en arbetsgivare får information om en arbetstagares vaccinationsskydd endast med dennes samtycke.

Arbetsgivaren kan fråga arbetstagaren om saken antingen direkt, muntligen eller exempelvis på en blankett där det framgår att arbetstagaren ger arbetsgivaren informationen med sitt samtycke.

Vaccinationsskyddet kan också kontrolleras inom företagshälsovården som ger arbetstagaren ett intyg om lämplighet för de uppgifter som avses i lagen om smittsamma sjukdomar. Arbetstagaren avgör själv om han eller hon ger arbetsgivaren detta intyg.

En arbetsgivare kan inte föra bok över vaccinerade arbetstagare utan endast över personer som är lämpliga för de uppgifter som avses i lagen om smittsamma sjukdomar.

Inverkan av oavlönad tjänstledighet på lönen räknas ut enligt § 7 i försöksavtalet. För läraren räknas ut det antal arbetsdagar vid läroanstalten (mån–fre) som ingått i den oavlönade tjänsteledigheten.

Regeln om 30 kalenderdagar tillämpas inte på oavlönad tjänstledighet som beviljats för skötsel av ett annat arbete.

Läraren har haft 93 arbetsdagar och självständighetsdagen har infallit på en vardag (tot. 94 dagar). Dessutom har läraren haft en ledig period på 21 kalenderdagar. Beräkningen görs från måndag till fredag, så i den här beräkningen minskar självständighetsdagen inte antalet dagar (94*0,24=22,56).  Från detta resultat subtraheras de 21 dagar som ingår i den lediga perioden (22,56-21=1,56). Från lärarens lön minskas lönen för 1,56 dagar för följande lediga period som i det här exemplet börjar genast 1.1.2018.

I arbetstidsförsöket iakttas inte UKTA del A § 37 mom. 2.

Klientens hem är inte ett sådant klient- och patientutrymme inom social- och hälsovården som avses i lagen. I regel omfattas personal inom hemvården således inte av 48 §.

Men om det i hemvårdspersonalens arbete ingår att ofta besöka exempelvis hälsostationen omfattas de anställda sannolikt av kravet på vaccinationsskydd.

Semesterersättning betalas inte till läraren eftersom läraren utan en enda dags avbrott hos samma arbetsgivare övergår från ett kollektivavtal till ett annat.

Semestrarna kvittas när läraren övergår till försöket med årsarbetstid och får de lediga perioder som ingår i årsarbetstiden genast efter övergången till arbetstidsförsöket. 

Uttag och betalning av eventuella sparade ledigheter avtalas med läraren före övergången.

Semesterpenning betalas inte i övergångsskedet utan som vanligt i juli månads lön.

Läraren har 93 arbetsdagar under denna tidsperiod och dessutom infaller självständighetsdagen på en vardag. Söckenhelger minskar inte arbetstiden för lärare med årsarbetstid.

Lärarens arbetstimmar är 94*7,5=705 timmar, som förläggs till 93 arbetsdagar. På självständighetsdagen har läraren ingen arbetstid (Lag 388/1937).

Nej.

Betalning av sjuklön förutsätter att tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren de facto har börjat arbeta.

AKTA kap. I § 6

AKTA kap. II § 1

För att timlön ska kunna beräknas behöver man känna till arbetstagarens arbetstidsform (AKTA kap. III § 6–11) och den ordinarie lönen (AKTA kap. II § 5).

Timlönen får man genom att dividera kalendermånadens ordinarie lön

•  med 152, om arbetstiden bestäms enligt § 8 (byråarbetstid)
• med 163, om arbetstiden bestäms enligt § 7 (allmän arbetstid) eller § 9 (periodarbetstid) eller enligt bilaga 6 i avtalet för tekniska sektorn (avbrutet treskiftsarbete)
• med 160, om arbetstiden bestäms enligt § 10 (arbetstid för vissa sakkunniga)
• med 158, om arbetstiden bestäms enligt bilaga 5 till avtalet för tekniska sektorn (kontinuerligt treskiftsarbete)

om det inte i ett tillstånd till undantag eller kollektivavtal med stöd av 14 § i arbetstidslagen fastställts några andra grunder för uträkning av timlönen för sådana tjänsteinnehavare och arbetstagare som omfattas av arbetstidslagen.

Exempel

En arbetstagare med allmän arbetstid har en ordinarie lön på 2 366,76 euro. I allmän arbetstid är timlönedivisorn 163. Arbetstagarens timlön blir då 14,52 euro (2 366,76 euro/163 = 14,52 euro).

AKTA kap. III 25 §

Dagslönen får man genom att dividera den ordinarie månadslönen med antalet kalenderdagar i den aktuella månaden. Dagslönen varierar alltså beroende på hur många kalenderdagar månaden har.

Exempel

Arbetstagarens ordinarie lön är 3 000 euro. I april, som har 30 kalenderdagar, är dagslönen då 100 euro (3 000 euro/30 = 100 euro).

AKTA kap. II § 19

Den uppgiftsrelaterade lönen bestäms alltid enligt arbetets svårighetsgrad. När den uppgiftsrelaterade lönen för en vikarie bestäms bedöms arbetets svårighetsgrad separat för vikarien.

Om vikariens och den ordinarie arbetstagarens arbetsuppgifter är de samma eller har samma svårighetsgrad, är utgångspunkten att den uppgiftsrelaterade lönen bestäms på samma grunder.

AKTA kap. II § 9

Om praktiken utförts i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande ska den beaktas under samma förutsättningar som annan anställning i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande.

Som anställningstid godkänns alltid anställning hos den egna arbetsgivaren samt anställning hos en annan arbetsgivare i uppgifter som är av väsentlig nytta i det nuvarande arbetet.

Om praktiken inte utförts i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande beaktas den inte när arbetserfarenhetstillägget beräknas.

AKTA kap. II § 12

Semesterpenning betalas inte om den anställde häver en visstidsanställning utan vägande skäl. Arbetsgivaren betalar inte semesterpenning eftersom ett nytt anställningsförhållande inte är en grund för att häva anställningen.

AKTA kap. IV § 18 mom. 3

Det är möjligt att ingå en sådan överenskommelse. Arbetsgivaren och den anställde kan till exempel komma överens om att semestern från kvalifikationsåret 1.4.2016–31.3.2017 tas ut under perioden 1.1.2017–30.4.2018. Parterna kan också komma överens om att den del av semestern som överskrider 10 dagar tas ut före utgången av september 2018. När parterna kommer överens om semestern är det inget tvång att ta ut semester under semesterperioden 2.5–30.9.2017.

Överenskommelse ska ingås separat för varje semester. Arbetsgivaren är skyldig att vid behov visa att en överenskommelse om semestern ingåtts.

AKTA kap. IV § 7 och 8

Av semestern ska alltid minst 10 semesterdagar tas ut som en sammanhängande ledighet oberoende av om arbetsgivaren bestämmer tidpunkten (§ 7) eller om arbetsgivaren och den anställde kommer överens om tidpunkten för semestern (§ 8).

Enda undantaget är en situation där den anställde under kvalifikationsåret har tjänat in mindre än 10 semesterdagar. Hela semestern beviljas då i en sammanhängande period.

AKTA kap. IV § 7 och 8