Vanliga frågor

Vaccinationsskydd är en personuppgift och en arbetsgivare får information om en arbetstagares vaccinationsskydd endast med dennes samtycke.

Arbetsgivaren kan fråga arbetstagaren om saken antingen direkt, muntligen eller exempelvis på en blankett där det framgår att arbetstagaren ger arbetsgivaren informationen med sitt samtycke.

Vaccinationsskyddet kan också kontrolleras inom företagshälsovården som ger arbetstagaren ett intyg om lämplighet för de uppgifter som avses i lagen om smittsamma sjukdomar. Arbetstagaren avgör själv om han eller hon ger arbetsgivaren detta intyg.

En arbetsgivare kan inte föra bok över vaccinerade arbetstagare utan endast över personer som är lämpliga för de uppgifter som avses i lagen om smittsamma sjukdomar.

Inverkan av oavlönad tjänstledighet på lönen räknas ut enligt § 7 i försöksavtalet. För läraren räknas ut det antal arbetsdagar vid läroanstalten (mån–fre) som ingått i den oavlönade tjänsteledigheten.

Regeln om 30 kalenderdagar tillämpas inte på oavlönad tjänstledighet som beviljats för skötsel av ett annat arbete.

Läraren har haft 93 arbetsdagar och självständighetsdagen har infallit på en vardag (tot. 94 dagar). Dessutom har läraren haft en ledig period på 21 kalenderdagar. Beräkningen görs från måndag till fredag, så i den här beräkningen minskar självständighetsdagen inte antalet dagar (94*0,24=22,56).  Från detta resultat subtraheras de 21 dagar som ingår i den lediga perioden (22,56-21=1,56). Från lärarens lön minskas lönen för 1,56 dagar för följande lediga period som i det här exemplet börjar genast 1.1.2018.

I arbetstidsförsöket iakttas inte UKTA del A § 37 mom. 2.

Klientens hem är inte ett sådant klient- och patientutrymme inom social- och hälsovården som avses i lagen. I regel omfattas personal inom hemvården således inte av 48 §.

Men om det i hemvårdspersonalens arbete ingår att ofta besöka exempelvis hälsostationen omfattas de anställda sannolikt av kravet på vaccinationsskydd.

Semesterersättning betalas inte till läraren eftersom läraren utan en enda dags avbrott hos samma arbetsgivare övergår från ett kollektivavtal till ett annat.

Semestrarna kvittas när läraren övergår till försöket med årsarbetstid och får de lediga perioder som ingår i årsarbetstiden genast efter övergången till arbetstidsförsöket. 

Uttag och betalning av eventuella sparade ledigheter avtalas med läraren före övergången.

Semesterpenning betalas inte i övergångsskedet utan som vanligt i juli månads lön.

Läraren har 93 arbetsdagar under denna tidsperiod och dessutom infaller självständighetsdagen på en vardag. Söckenhelger minskar inte arbetstiden för lärare med årsarbetstid.

Lärarens arbetstimmar är 94*7,5=705 timmar, som förläggs till 93 arbetsdagar. På självständighetsdagen har läraren ingen arbetstid (Lag 388/1937).

Nej.

Betalning av sjuklön förutsätter att tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren de facto har börjat arbeta.

AKTA kap. I § 6

AKTA kap. II § 1

För att timlön ska kunna beräknas behöver man känna till arbetstagarens arbetstidsform (AKTA kap. III § 6–11) och den ordinarie lönen (AKTA kap. II § 5).

Timlönen får man genom att dividera kalendermånadens ordinarie lön

•  med 152, om arbetstiden bestäms enligt § 8 (byråarbetstid)
• med 163, om arbetstiden bestäms enligt § 7 (allmän arbetstid) eller § 9 (periodarbetstid) eller enligt bilaga 6 i avtalet för tekniska sektorn (avbrutet treskiftsarbete)
• med 160, om arbetstiden bestäms enligt § 10 (arbetstid för vissa sakkunniga)
• med 158, om arbetstiden bestäms enligt bilaga 5 till avtalet för tekniska sektorn (kontinuerligt treskiftsarbete)

om det inte i ett tillstånd till undantag eller kollektivavtal med stöd av 14 § i arbetstidslagen fastställts några andra grunder för uträkning av timlönen för sådana tjänsteinnehavare och arbetstagare som omfattas av arbetstidslagen.

Exempel

En arbetstagare med allmän arbetstid har en ordinarie lön på 2 366,76 euro. I allmän arbetstid är timlönedivisorn 163. Arbetstagarens timlön blir då 14,52 euro (2 366,76 euro/163 = 14,52 euro).

AKTA kap. III 25 §

Dagslönen får man genom att dividera den ordinarie månadslönen med antalet kalenderdagar i den aktuella månaden. Dagslönen varierar alltså beroende på hur många kalenderdagar månaden har.

Exempel

Arbetstagarens ordinarie lön är 3 000 euro. I april, som har 30 kalenderdagar, är dagslönen då 100 euro (3 000 euro/30 = 100 euro).

AKTA kap. II § 19

Den uppgiftsrelaterade lönen bestäms alltid enligt arbetets svårighetsgrad. När den uppgiftsrelaterade lönen för en vikarie bestäms bedöms arbetets svårighetsgrad separat för vikarien.

Om vikariens och den ordinarie arbetstagarens arbetsuppgifter är de samma eller har samma svårighetsgrad, är utgångspunkten att den uppgiftsrelaterade lönen bestäms på samma grunder.

AKTA kap. II § 9

Om praktiken utförts i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande ska den beaktas under samma förutsättningar som annan anställning i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande.

Som anställningstid godkänns alltid anställning hos den egna arbetsgivaren samt anställning hos en annan arbetsgivare i uppgifter som är av väsentlig nytta i det nuvarande arbetet.

Om praktiken inte utförts i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande beaktas den inte när arbetserfarenhetstillägget beräknas.

AKTA kap. II § 12

Semesterpenning betalas inte om den anställde häver en visstidsanställning utan vägande skäl. Arbetsgivaren betalar inte semesterpenning eftersom ett nytt anställningsförhållande inte är en grund för att häva anställningen.

AKTA kap. IV § 18 mom. 3

Det är möjligt att ingå en sådan överenskommelse. Arbetsgivaren och den anställde kan till exempel komma överens om att semestern från kvalifikationsåret 1.4.2016–31.3.2017 tas ut under perioden 1.1.2017–30.4.2018. Parterna kan också komma överens om att den del av semestern som överskrider 10 dagar tas ut före utgången av september 2018. När parterna kommer överens om semestern är det inget tvång att ta ut semester under semesterperioden 2.5–30.9.2017.

Överenskommelse ska ingås separat för varje semester. Arbetsgivaren är skyldig att vid behov visa att en överenskommelse om semestern ingåtts.

AKTA kap. IV § 7 och 8

Av semestern ska alltid minst 10 semesterdagar tas ut som en sammanhängande ledighet oberoende av om arbetsgivaren bestämmer tidpunkten (§ 7) eller om arbetsgivaren och den anställde kommer överens om tidpunkten för semestern (§ 8).

Enda undantaget är en situation där den anställde under kvalifikationsåret har tjänat in mindre än 10 semesterdagar. Hela semestern beviljas då i en sammanhängande period.

AKTA kap. IV § 7 och 8

Av alterneringsledighet beaktas högst 30 kalenderdagar per kvalifikationsår som dagar likställda med arbetade dagar. Den anställde ska ha arbetat minst 22 arbetsdagar under kvalifikationsåret. Varje dag som är likställd med en arbetad dag anses ha så många arbetstimmar som den skulle haft om den anställde hade arbetat den dagen.

Kvalifikationsåret 1.4.2016–31.3.2017:
April, maj, juni och juli 2016 är fulla kvalifikationsmånader.

Till perioden 1.4–28.7.2016 kan man förlägga både de förutsatta 22 arbetsdagarna och semesterdagar som tjänats in under kvalifikationsåret 2015–2016.

När alterneringsledighet övervägs är det viktigt att arbetsgivaren ser till att en så stor del som möjligt av det föregående kvalifikationsårets semesterdagar har tagits ut före alterneringsledigheten.

Arbetsgivaren kan också förlägga semesterdagar till alterneringsledigheten. Arbetsgivaren och den anställde kan avtala om uttagning av semester enligt 8 § i semesterlagen, likaså om sparad ledighet enligt 12 §.

Augusti 2016 är en full kvalifikationsmånad, eftersom högst 30 kalenderdagar annan arbetsledighet beaktas under kvalifikationsåret. I exempelsituationen räknas till dessa dagar 30 kalenderdagar under tiden 29.7–27.8.2016.

Från och med september 2016 tjänas inga semesterdagar in.

Kvalifikationsåret 1.4.2017–31.3.2018:
Den anställdes alterneringsledighet fortsätter till sista april 2017. April är en full kvalifikationsmånad, om den anställde i enlighet § 4 punkt 9 arbetar minst 22 arbetsdagar under kvalifikationsåret 2017–2018.

AKTA kap. IV § 3, § 4 punkt 9

Arbetsgivaren och den anställde kan innan anställningen upphör komma överens om att intjänade semesterdagar överförs till följande anställningsförhållande. Ett sådant avtal är möjligt om arbetsgivaren innan anställningen upphör beslutar om ett nytt tjänsteförordnande eller om parterna avtalar om ett nytt arbetsavtalsförhållande. Avtalet ska ingås skriftligt och bifogas semesterbokföringen.

Semestern fastställs separat för varje anställning. Semester överförs i den omfattning som den skulle ha om den togs ut vid den tidpunkt då anställningen upphör. Förutsättningen för att denna avtalspunkt ska tillämpas är att det uppstår ett avbrott på minst en dag mellan anställningarna.

Om den nya anställningen börjar omedelbart då den föregående upphört utan en enda dags avbrott avbryts inte intjäningen av semester.

Det lönar sig att avtala om semesteröverföring bara om man med säkerhet vet att både den överförda semestern och den semester som tjänas in under följande anställning kan tas ut under den senare anställningen. Om tiden mellan anställningarna är lång är det i allmänhet inte ändamålsenligt att avtala om överföring av semesterförmåner.

Semesterpenning kan inte överföras. Den ska betalas när respektive anställning upphör.

AKTA kap. IV § 1 mom. 5 och 6 , § 7 och 8