Suomeksi

Vanliga frågor

Vanliga frågor
AKTA
SH-avtalet

Vad innebär blockad? Påverkar en blockad arbetsgivarens arbetsledningsrätt?

Med blockad avses fackförbundets uppmaning till sina medlemmar att låta bli att utföra arbete som hör till vakanta tjänster eller befattningar.

En blockad begränsar inte andra än fackförbundets medlemmar från att utföra uppgifter som omfattas av blockaden.

Arbetsgivaren utövar trots blockaden sin arbetsledningsrätt normalt med beaktande av den s.k. neutralitetsprincipen.

Vanliga frågor
AKTA
SH-avtalet

Vad innebär ansökningsförbud? Påverkar ett ansökningsförbud arbetsgivarens arbetsledningsrätt?

Med ansökningsförbud avses ett förbud som ett fackförbund utlyst mot att söka en vakant tjänst eller befattning.

Ett ansökningsförbud begränsar inte arbetsgivarens rätt att söka och anställa ny personal eller rätten för personer som inte hör till fackförbundet att söka en tjänst eller befattning.

 

 

Vanliga frågor
AKTA
SH-avtalet

Tjänas semester in under tiden för avbrott i löneutbetalningen enligt 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar?

Nej, semester intjänas inte.

Det är inte fråga om annan tjänst- eller arbetsledighet, så AKTA kap. IV § 4 mom. 9 tillämpas inte.

Under tiden 1.1.2022–31.12.2022 var 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar i kraft. Från och med 1.1.2023 kan arbetsgivaren inte längre tillämpa denna paragraf.

 

 

Vanliga frågor
AKTA
SH-avtalet

Löneutbetalningen till en anställd har avbrutits med stöd av 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar. Ska den anställda beviljas semester under semesterperioden 2.5.2022–30.9.2022?

En arbetstagare eller tjänsteinnehavare ska beviljas semester i enlighet med AKTA kap. IV § 7. Arbetsgivaren och den anställda kan också komma överens om semestertidpunkten i enlighet med AKTA kap. IV § 8.

Löneutbetalningen återupptas för den tid semestern varar och för semestertiden betalas semesterlön.

Om den anställda vid semesterns slut inte har det skydd som avses i 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar och arbetsgivaren inte har annat arbete att erbjuda (se 48 a § 3 mom. i lagen om smittsamma sjukdomar), fortsätter avbrottet i löneutbetalningen efter semestern.

Under tiden 1.1.2022–31.12.2022 var 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar i kraft. Från och med 1.1.2023 kan arbetsgivaren inte längre tillämpa denna paragraf.

Vanliga frågor
AKTA
SH-avtalet

Löneutbetalningen till en anställd har avbrutits med stöd av 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar. Den anställdas semester fastställs till semesterperioden enligt AKTA kap. IV § 7 och infaller under tiden för avbrottet i löneutbetalningen. Avbrottet i den anställdas löneutbetalning fortsätter efter semestern. Ska den anställda betalas semesterpenning?

Enligt AKTA kap. IV § 18 mom. 3 betalas ingen semesterpenning för semester eller en del av den, om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren omedelbart innan semestern eller semesterdelen börjat eller omedelbart efter att semestern eller semesterdelen slutat, på grund av strejk eller av någon annan orsak varit borta från tjänsteutövningen/arbetet utan tillstånd eller giltigt skäl.

Semesterpenning betalas inte heller i samband med semesterersättning, om

  • en tjänsteinnehavare eller arbetstagare underlåter att iaktta uppsägningstiden
  • en tjänsteinnehavare har avsatts från sin tjänst
  • en tjänsteinnehavare eller arbetstagare häver en visstidsanställning utan att det finns en viktig orsak till detta
  • anställningsförhållandet hävs eller arbetsavtalet anses hävt.

En arbetstagare har giltig orsak att vara borta från arbetet, när han eller hon inte har ett sådant skydd som avses i 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar och arbetsgivaren av denna orsak har avbrutit löneutbetalningen. I detta fall tillämpas inte AKTA kap. IV § 18 mom. 3. Arbetstagaren ska betalas semesterpenning i enlighet med AKTA.

Under tiden 1.1.2022–31.12.2022 var 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar i kraft. Från och med 1.1.2023 kan arbetsgivaren inte längre tillämpa denna paragraf.

Vanliga frågor
AKTA
SH-avtalet

Arbetsgivaren har utsett en chef till ansvarig under strejk. Chefen hör till det arbetstagarförbund som gett strejkvarsel. Kan chefen vägra arbeta under strejken?

Ja, chefen kan vägra arbeta.

Varje löntagare omfattas i sista hand av den fackliga föreningsfrihet som tryggas i grundlagen och som innefattar rätten till konfliktåtgärder. Löntagaren får därför inte utsättas för några negativa påföljder om han eller hon utövar sin rätt att vidta konfliktåtgärder under en laglig strejk som organiseras av en fackorganisation.
    
När en ansvarig utses lönar det sig därför att också utse en eller flera ersättare, om det är möjligt.

En person vars intressen påverkas av arbetskonfliktens utfall bör inte utses till ansvarig.

Vanliga frågor
AKTA
SH-avtalet

Kan en arbetstagare eller tjänsteinnehavare som står utanför strejken vägra att utföra arbete som omfattas av en laglig strejk?

Enligt den s.k. neutralitetsprincipen är en arbetstagare eller tjänsteinnehavare som står utanför en arbetskonflikt inte skyldig att utföra arbetsuppgifter som omfattas av en laglig strejk, utan får vägra utföra sådana uppgifter, om personen i fråga inte heller i normala fall utför dem.

Den anställda är ändå skyldig att utföra alla sina normala arbetsuppgifter, dvs. samma uppgifter som annars, och i motsvarande omfattning också andra uppgifter som avviker från det vanliga arbetet men som den anställda har utfört även under normala förhållanden.

Rätten att vägra förutsätter att det är fråga om en laglig strejk med klara gränser.

Vanliga frågor
AKTA
SH-avtalet

Kan en tjänsteinnehavare eller arbetstagare gå i partiell strejk?

Med partiell strejk avses vägran att utföra vissa arbetsuppgifter.

Tjänsteinnehavare kan inte gå i partiell strejk. Däremot kan arbetstagarna göra det.

 

Vanliga frågor
AKTA
SH-avtalet

Vem utövar rätten att leda arbetet under en strejk?

Vid arbetskonflikter har endast arbetsgivaren rätt att leda och övervaka arbetet (arbetsledningsrätt).

Om en företrädare för arbetsgivaren som utövar arbetsledningsrätt deltar i en strejk, ska arbetsledningsrätten under strejken överföras till en person som står utanför strejken.

 

Vanliga frågor
AKTA
SH-avtalet

En arbetstagare eller tjänsteinnehavare deltar i en strejk. Den anställda blir sjuk efter det att strejken brutit ut. Betalas den anställda lön för sjukledighetstiden?

Nej, sjuklön betalas inte.

Enligt den tidsprioriteringsprincip som är vedertagen i arbetsrätten bedöms konsekvenserna av frånvaro som beror på olika grunder utifrån den frånvarogrund som börjat först.

Det avgörande är när och på vilka grunder den anställda har uteblivit från arbetet.

Den anställda som deltar i strejken insjuknade efter det att strejken bröt ut, så grunden för frånvaron är strejk, inte sjukledighet.

Vanliga frågor
AKTA
SH-avtalet

En arbetstagare eller tjänsteinnehavare deltar i en strejk. Den anställda blir sjuk efter strejkens början, och sjukledigheten fortsätter efter strejkens slut. För vilken tid betalas den anställda sjuklön?

Enligt den tidsprioriteringsprincip som är vedertagen i arbetsrätten bedöms konsekvenserna av frånvaro som beror på olika grunder utifrån den frånvarogrund som börjat först.

Det avgörande är när och på vilka grunder den anställda har uteblivit från arbetet.

Den anställda som deltagit i strejken insjuknade efter det att strejken bröt ut, så frånvarogrunden medan strejken pågått är strejk, inte sjukledighet. Den anställda strejkade till dess att strejken upphört.

Den anställda betalas sjuklön från den tidpunkt då strejken upphört, om förutsättningarna för sjuklön uppfylls (AKTA kap. V § 1 och 2).

Vanliga frågor
AKTA
SH-avtalet

En arbetstagare eller tjänsteinnehavare som deltar i en strejk har beviljats prövningsbaserad ledighet. Strejkar den anställda eller har han eller hon beviljad ledighet?

Om ledigheten har beviljats före strejkstarten anses den anställda vara ledig även om ledigheten börjar under strejken. Detta gäller också om den anställda deltar i en strejk innan ledigheten börjar.

Om ledigheten upphör under pågående strejk, anses den anställda vara ledig tills ledigheten tar slut. Efter det strejkar den anställda.

Avgörande är vilket datum ledigheten beviljats.

Vanliga frågor
AKTA
SH-avtalet

En arbetstagares eller tjänsteinnehavares familjeledighet inleds innan en strejk bryter ut. Den anställda omfattas av strejken. Betalas den anställda lön för familjeledighetstiden?

Familjeledigheten börjar i enlighet med det beviljade beslutet.

Den anställda anses vara familjeledig även efter det att strejken brutit ut. Om ledigheten upphör under pågående strejk, anses den anställda vara familjeledig tills ledigheten tar slut. Efter det strejkar den anställda.

Lönen under familjeledigheten bestäms enligt AKTA kap. V § 7 och 8.

 

Vanliga frågor
AKTA
SH-avtalet

Kan arbetsgivaren ändra tidpunkten för semestern på grund av en strejk?

Om semestern redan har fastställts, kan den för en arbetstagare ändras endast med arbetstagarens samtycke.

För en tjänsteinnehavare kan en semester som redan påbörjat flyttas eller avbrytas av särskilt vägande skäl. En strejk kan vara ett sådant särskilt vägande skäl som avses i AKTA.

Avbrytande eller flyttning av semester kan bli aktuellt för både tjänsteinnehavare som omfattas av strejken och tjänsteinnehavare som står utanför den.

Vanliga frågor
AKTA
SH-avtalet

En arbetstagares semester är fastställd. Arbetstagaren går i strejk efter det att meddelandet om semestertidpunkten har getts men innan semestern har börjat. Flyttas semestern?

Ett meddelande om semester som infaller under en strejk saknar verkan oberoende av om semestermeddelandet återkallas eller inte. Semestrar som infaller under en strejk återkallas automatiskt. Den del av semestern som inte tagits ut tas ut senare.

Exempel:

Strejken pågår tis–sön. En arbetstagares semester är fastställd till ons–tis. Vad händer med semestern för en arbetstagare som deltar i strejken?

Svar:

Arbetstagaren strejkar tis–sön. Arbetstagaren är på semester mån–tis. Semestern ons–sön återkallas automatiskt och tas ut senare.

Vanliga frågor
LÄKTA

Hur påverkar karriärstegssystemet läkarnas och tandläkarnas lönesättning?

Lönenivån och samordningen av löner

1. Kan min nuvarande lönenivå sjunka på grund av karriärstegssystemet?

Utgångspunkten är att ingens lön får sänkas vid övergången till det nya lönesystemet.

En närmare redogörelse om omvandlingen av helhetslönen finns i punkt 3.2.8.1 i KT:s cirkulär 21/2023.

Till det prestationsbaserade systemet hör att lönen för prestationerna varierar från månad till månad. Därför kan ingen exakt lönegaranti ges för övergången till prestationslönesystemet enligt bilaga 1 (läkare inom primärvården).

2. Vi befinner oss i en situation där det syns i läkarnas uppgiftsrelaterade löner att vi arbetar i glesbygden. Hur omvandlas lönen vid övergången till karriärstegssystemet?

Typiskt är att det finns skillnader i de uppgiftsrelaterade lönerna i situationer där läkare och/eller tandläkare har överförts från flera arbetsgivare till välfärdsområdet genom överlåtelse av rörelse. De lokala förhållandena har påverkat storleken på de uppgiftsrelaterade lönerna. Det är då fråga om tidigare godkända lönenivåer som respektive arbetsgivare beslutat om.

Även om det i kommuner där det har varit svårt att rekrytera läkare och/eller tandläkare har betalats högre uppgiftsrelaterade löner än exempelvis i städer, kan skillnaderna i de uppgiftsrelaterade lönerna inte automatiskt tolkas som till exempel rekryteringstillägg.

Vid en harmonisering av lönerna är utgångspunkten att löneskillnaderna avpassas efter de högsta lönerna.

I fråga om övergångsperioden har parterna kommit överens om att vid övergången till karriärstegssystemet ska de uppgiftstillägg eller motsvarande del av den uppgiftsrelaterade lönen (skriftligt verifierbar lönedel för en särskild uppgift) som arbetsgivaren använder omvandlas till uppgiftstillägg enligt karriärstegssystemet.

I karriärstegsbeskrivningarna för specialistläkare och/eller specialisttandläkare nämns både arbete som enda specialistläkare eller specialisttandläkare och arbete som läkare eller tandläkare vid ett verksamhetsställe där endast ett fåtal läkare eller tandläkare arbetar som faktorer som påverkar kunnande och ansvar. Karriärstegsbeskrivningarna kan preciseras lokalt, men förutsättningarna för tillämpningen av ett karriärsteg får inte skärpas.

3. Hur sker samordningen av lönerna i praktiken?

De nuvarande befattningarna placeras på det nya karriärstegssystemets olika nivåer, dvs. karriärsteg. Löneskillnaderna inom samma karriärsteg samordnas med respektive stegs högsta karriärstegslön. Skillnaderna i karriärstegslönerna ska fastställas på en ändamålsenlig nivå. Helheten som bör harmoniseras styrs av den högsta lönen på varje karriärsteg.

I läkaravtalet har det reserverats tillgångar för samordningen åren 2023–2025 (sammanlagt 6,1 % av lönesumman i LÄKTA). Samordningen ska göras inom rimlig tid. I praktiken förändras lönenivån för karriärstegen i takt med att samordningen framskrider.

Potterna för löneutvecklingsprogrammet och andra lokala potter används för uppdateringen av lönesystemet i enlighet med de anvisningar som getts om fördelningen av respektive pott.

Tillämpningen av karriärsteg

4. Hur värderas de olika specialiteterna i det nya karriärstegssystemet?

Exempelvis finns det i bilagan som gäller sjukhusläkare (bilaga 3) tre specialistläkarsteg och tre karriärsteg som tillämpas på ledningsuppgifter.

Läkare som är anställda hos samma arbetsgivare placeras på dessa karriärsteg oberoende av specialitet.

Om man vill förhandla och avtala lokalt om extra karriärsteg krävs tillstånd av de nationella avtalsparterna (se närmare punkterna 3.2.4 och 3.3.1 samt bilaga 5 i KT:s cirkulär 21/2023).

5. Är 2C och 3A ett eller två karriärsteg?

De som börjar med 2 hör till karriären inom kliniskt arbete och de som börjar med 3 hör till karriären inom ledningsuppgifter. Dessa karriärsteg ligger på samma nivå i det nya karriärstegssystemet. Det här betyder att lönen är den samma på dessa karriärsteg både nationellt och lokalt. Det är också möjligt att ett karriärsteg, till exempel 3A, inte kommer till användning i systemet, om det inte finns någon läkare eller tandläkare som uppfyller karriärstegsbeskrivningen.

Motiveringen till att lönenivån är den samma för blocken ligger i en klinikers möjlighet till löneutveckling i karriären utan övergång till ledningsuppgifter.

6. Karriärsteg 1D förutsätter att personen i fråga har haft en tjänst eller befattning som legitimerad läkare eller tandläkare i 3 år. Hur beräknas detta?

När man fastställer treårsgränsen för karriärsteget görs det på samma sätt som när man fastställer arbetserfarenhetstillägget (LÄKTA kap. II § 10 mom. 1). Det innebär att endast strejker och otillåten frånvaro räknas bort från tiden. Arbete som utförts före legitimeringen räknas dock inte med.

När karriärsteget för en legitimerad läkare eller tandläkare fastställs räknar man i arbetstiden till godo den tid som personen arbetat som legitimerad läkare eller tandläkare utanför Finland också när studierna har genomförts och legitimeringen erhållits i något EU- eller EES-land. Samma princip gäller i regel också studier och legitimering utanför EU- och EES-länderna. Vid fastställandet av karriärsteget beaktas inte arbete som läkaren/tandläkaren utfört med eventuell begränsad legitimation.

Läkaren eller tandläkaren är skyldig att lämna in intyg som gäller arbetet till arbetsgivaren och vid behov låta översätta intygen på egen bekostnad.

7. Om en läkare eller tandläkare har uppgifter på specialistläkar- eller specialisttandläkarnivå men han eller hon ännu inte har specialistläkar- eller specialisttandläkarkompetens (vikariat o.d.), på vilket karriärsteg placeras personen i fråga?

Det rätta karriärsteget är 1E. Dessutom är det lämpligt att använda ett uppgiftstillägg, om kompetensen och ansvaret ligger på nästan samma nivå som steg 2A.

Förtroendemän och karriärstegssystemet

8. Hur beaktas förtroendemän i det nya systemet?Miten luottamusmiehet huomioidaan uudessa järjestelmässä?

Enligt tillämpningsanvisningen i VÄLKA kap. VII § 7 mom. 2 får en förtroendemans lön inte sjunka till följd av förflyttning så att den blir lägre än vad den var innan förtroendemannen valdes.

Om förtroendemannen har en utgångsbefattning, bestäms karriärstegslönen enligt den. Om det inte finns någon utgångsbefattning, bestäms karriärstegslönen enligt det karriärsteg som är lämpligast i förhållande till den gamla lönenivån.

Huvudförtroendemännens och förtroendemännens karriär utvecklas utgående från kunnande och ansvar på samma sätt som för andra löntagare. Den som varit förtroendeman på heltid i åratal anses stå utanför karriärstegssystemet, varvid den uppgiftsspecifika lönen utvecklas på samma sätt som lönen för personer utanför karriärstegssystemet (punkt 3.2.7 i cirkulär 21/2023).

Man bör också beakta att lönen för den tid som använts till att sköta ett förtroendemannauppdrag ska räknas ut så att den motsvarar den lön som förtroendemannen, om han eller hon hade utfört sitt ordinarie arbete, under samma tid sannolikt skulle ha tjänat under ordinarie arbetstid. Om denna inkomst inte kan uppskattas, räknas lönen ut så att den motsvarar den genomsnittliga timinkomsten för andra tjänsteinnehavare och arbetstagare som under motsvarande tid har utfört samma eller i det närmaste samma arbete. I fortsättningen kan sättet att beräkna prestationskompensationen enligt § 16 utnyttjas vid fastställandet av detta.

Allmänt om löneförhöjningar

9. Betalas dröjsmålsränta på löneförhöjningarna som trädde i kraft i juni 2023? När ska löneförhöjningen för oktober 2023 betalas?

I det tjänste- och arbetskollektivavtal som ingicks i juni 2023 kom de nationella avtalsparterna överens om att potterna 1.6.2023 ska betalas ut senast i samband med löneutbetalningen i december. Följaktligen betalas ingen dröjsmålsränta.

Den allmänna förhöjningen för oktober ska betalas enligt normal tidtabell, dvs. enligt § 12 i underteckningsprotokollet. Den allmänna förhöjningen i oktober ska baseras på den höjda lönenivå som föranleddes av löneförhöjningarna i juni, vilket innebär att man först måste känna till hur personalen har placerats i karriärstegssystemet.

10. En del av potten i utvecklingsprogrammet 1.6.2023 användes centraliserat i bilagorna 1, 3 och 4 för läkare och tandläkare som befinner sig i början av karriären och för ST-läkare och ST-tandläkare. Vad innebär det i praktiken?

På grund av den centrala uppgörelsen ändras storleken på den allmänna förhöjningen 1.6.2023 för läkare och tandläkare som befinner sig i början av karriären och för ST-läkare och ST-tandläkare. Dessa riktade förhöjningar är till sin karaktär allmänna förhöjningar, dvs. de betalas till alla de läkare och tandläkare som hör till dessa lönepunkter oberoende av lönenivå. Samtidigt höjs naturligtvis också de lokala lönetabellerna.

Förhöjningarnas storlek

Ny karriärstegsnivå 1.6.2023 (lönepunkt 31.5.2023)

Ursprunglig allmän förhöjning 1.6.2023

Tillägg enligt den centrala uppgörelsen

Den allmänna förhöjningen 1.6.2023 totalt

L1TK001C (tidigare L1TK6100)

2,20 %

4,6 %

6,80 %

L3SL001C (tidigare L3SL4100)

2,18 %

4,6 %

6,78 %

L3SL001D (tidigare L3SL4103)

2,18 %

2,5 %

4,68 %

L4SH001C (tidigare L4SH7000)

2,18 %

2,9 %

5,08 %

L4SH001D (tidigare L4SH7003)

2,18 %

2,5 %

4,68 %

Genom den allmänna förhöjningen höjs också eventuella individuella tillägg och uppgiftstillägg. Förhöjningarna återspeglas också i arbetserfarenhetstillägget och andra s.k. automatiska tillägg. Däremot höjs de prestationsbaserade lönedelarna endast med den ursprungliga allmänna förhöjningen, dvs. den centrala uppgörelsen påverkar inte ersättningarna och arvodena för prestationer.

Korrigeringen av den allmänna förhöjningen 1.6.2023 ska göras i lönen per 31.5.2023, dvs. inte i den lön som redan höjts med den ursprungliga allmänna förhöjningen.

Den höjda allmänna förhöjningen i juni betalas också till de läkare och tandläkare som i det nya systemet övergår till steg 1E, om deras lönepunkt 31.5 är någon av dem som nämns i tabellen ovan.

11. Till vilken lön ska den allmänna förhöjningen på 0,77 procent i oktober föras och inom vilken tid?

Till följd av den s.k. stupstocksjusteringen enligt jämförelsebranscherna 1.10.2023 fördelas i alla bilagor en allmän förhöjning på 0,77 procent. Denna allmänna förhöjning gäller lönerna för uppgifter enligt det nya lönesystemet, dvs. löner

  • som höjts 1.6.2023 med den allmänna förhöjningen (både den ursprungliga förhöjningen och förhöjningen enligt den centrala uppgörelsen)
  • som placerats på karriärsteg enligt det nya systemet och samordnats på det sätt som krävs för den lokala lönenivån i karriärstegssystemet (cirkulär 21/2023, bilaga 3).

De justerade lönerna, arvodena och tilläggen betalas första gången senast inom två månader och retroaktiva förhöjningar senast inom tre månader efter att justeringarna trätt i kraft. Hos sådana stora arbetsgivare där man av uträkningstekniska skäl inte kan iaktta de ovannämnda tidsfristerna i fråga om arvoden och tillägg, betalas de första justerade beloppen senast inom tre månader och de retroaktiva förhöjningarna senast inom fyra månader efter ikraftträdandet.

De justerade förhöjningar som baserar sig på arbetstiden betalas från den tidpunkt då justeringarna träder i kraft eller från ingången av den arbetsperiod som börjar närmast efter detta datum.

12. Hur ska de lokala justeringspotternas återverkningar beräknas?

I cirkulär 2/2023 beskrivs principerna för beräkningen av kostnaderna för justeringspotterna.  I alla beräkningar ska man beakta förhöjningarnas återverkningseffekter. Genomsnittliga återverkningskoefficienter kan användas som hjälp vid beräkningen av storleken på de belopp som ska riktas till karriärstegslönerna eller de individuella tilläggen. Slutresultatet, dvs. det belopp som använts för totallönen, ska dock granskas och dokumenteras efter fördelningsbesluten.

Tillämpningen av karriärsteg och uppgiftstillägg

13. Hur ska uppgiftstilläggen fastställas?

Uppgiftstilläggen är en del av karriärstegssystemet. Uppgiftstillägg betalas för extra uppgifter som inte beaktats i karriärstegslönen. Systemet med uppgiftstillägg blir en fungerande, öppen och transparent del av lönesystemet. De fastställda uppgiftstilläggen ska finnas tillgängliga för personalen. Systemet bör byggas upp så att det stöder kompetensutvecklingen och viljan att ta emot nya ansvar och uppgifter.

Uppgiftstilläggens belopp fastställs lokalt. Beloppen påverkas dock av de uppgiftstillägg och liknande tillägg som betalats tidigare samt av hur de samordnas i det nya systemet. Under vissa förutsättningar omvandlas till exempel en del av de uppgiftsrelaterade lönerna till ett uppgiftstillägg. Beloppet för detta tillägg får inte sänkas.

I sista hand fattas beslut om uppgiftstilläggssystemet av arbetsgivaren. Även i fråga om uppgiftstilläggen förs förhandlingar med förtroendemännen, och vid förhandlingarna strävar man efter samförstånd.

En del av uppgiftstilläggen har definierats som förpliktande i avtalet. Arbetsgivaren kan inte fastställa ytterligare förutsättningar för betalning av förpliktande uppgiftstillägg, men i sig kan det till exempel fastställas hur den arbetstid som används för en uppgift som berättigar till uppgiftstillägg eller exempelvis antalet personer som handleds eller utbildas i utbildnings- och handledningsuppgifter inverkar på storleken på uppgiftstillägget.

14. På vilket karriärsteg placeras specialistläkare som specialiserar sig inom en annan specialitet?

På den som har en specialistläkar- eller specialisttandläkarutbildning tillämpas minst karriärsteget för specialistläkare eller specialisttandläkare (grundläggande uppgifter), även om han eller hon går in för att specialisera sig inom en annan specialitet, i det fall att de specialisträttigheter som läkaren eller tandläkaren har från tidigare är till väsentlig nytta i den nuvarande tjänsten eller befattningen.

Det karriärsteg som tillämpas bestäms utifrån det kunnande och ansvar som arbetsuppgifterna kräver.

När en läkare fortsätter sitt arbete i anställning hos ett välfärdsområde eller en välfärdssammanslutning ändras i allmänhet inte det karriärsteg som tillämpas, om inte uppgifterna ändras samtidigt och karriärsteget ändras av denna orsak.

15. Hur beaktas bitjänstinnehavare i det nya karriärstegslönesystemet?

De förhöjningar som gjorts för bitjänstinnehavare i bilaga 3 och 4 är till sin karaktär s.k. gropförhöjningar, så det finns ingen skyldighet att höja lönerna om den lokala lönenivån är högre än avtalsnivån. Parterna rekommenderar att lönerna för dessa grupper fastställs utgående från motsvarande lokala karriärstegslöner (2A–2C).

16. Vad gäller i fråga om uppgiftstilläggen för deltidsanställda läkare och tandläkare?

Uppgiftstilläggen enligt kap. II § 6 i läkaravtalet anges som belopp. Enligt § 18 är tilläggen i euro vid deltidsarbete lägre i samma proportion som läkarens eller tandläkarens arbetstid är kortare än den fulla ordinarie arbetstiden enligt LÄKTA.

17. I bilagorna 1–4 har det fastställts att det betalas ett uppgiftstillägg för utbildning och handledning. Vilka hör till dem som får tillägget?

I bilagorna 1 och 3 framgår det att läkare med utbildnings- och handledningsuppgifter avser läkare och specialistläkare som utbildar eller handleder läkare som avlägger medicine licentiatexamen eller som genomgår specialiseringsutbildning inom allmän medicin (YEK) eller som är ST-läkare. Om uppgiften kräver pedagogisk behörighet, beaktas detta i uppgiftstilläggets storlek.

I bilaga 2, som gäller mun- och tandvården, framgår det att tandläkare med utbildnings- och handledningsuppgifter avser tandläkare och specialisttandläkare som utbildar eller handleder

  • personer som avlägger odontologie licentiatexamen eller genomgår fördjupad praktik
  • tandläkare som fördjupar sitt kunnande och ST-tandläkare
  • personer som arbetar som tandläkare under ledning och övervakning av en annan, legitimerad tandläkare. 

I bilaga 4 anges att tandläkare med utbildnings- och handledningsuppgifter avser specialisttandläkare som utbildar eller handleder ST-tandläkare och tandläkare som fördjupar sitt kunnande.

Det kunnande och ansvar som krävs i utbildnings- och handledningsuppgifter varierar, vilket beaktas i storleken på uppgiftstillägget. Till exempel krävs det mer omfattande pedagogisk behörighet av dem som utbildar specialistläkare än av dem som verkar som handledare i specialiseringsutbildning inom allmän medicin.

Varje läkare och tandläkare ger de ovan nämnda grupperna råd och handledning och hjälper dem i enskilda patientkontakter. För dessa uppgifter betalas inget uppgiftstillägg. Övriga handledningsroller berättigar till ett uppgiftstillägg vars storlek beror på uppgiftens omfattning, utbildningskraven och kraven på tidsanvändning. En person kan ha flera roller, och var och en av dem ersätts med ett separat uppgiftstillägg. Benämningarna på utbildnings- och handledningsrollerna varierar områdesvis. Till dessa hör till exempel följande:

  • En utbildningsöverläkare utvecklar utbildningen för läkare inom välfärdsområdet eller ett betydande delområde av det i syfte att upprätthålla hela läkarkårens yrkeskompetens.
     
  • En person som är ansvarig för en utbildningsplats eller enhet (även den som är verksam vid en särskild enhet vid ett universitetssjukhus) ansvarar för utbildningsförutsättningarna för sin egen utbildningsplats utanför universitetssjukhuset (eller på den särskilda enheten vid universitetssjukhuset) och för genomförandet av utbildningen. Personen kan också delta i utbildning och bedömning av den som specialiserar sig.
     
  • En specialistläkarutbildare (YEK-utbildare) är inom allmänmedicinen en av universitetet godkänd specialistläkare inom allmänmedicin med utbildarutbildning som handleder ST-läkare inom allmänmedicin samt dem som genomgår en specialiseringsperiod vid en hälsocentral inom allmän medicin (YEK) och andra specialiteter.
     
  • En närhandledare eller närutbildare är en av universitetet godkänd specialistläkare inom allmänmedicin eller erfaren hälsocentralläkare med utbildarutbildning som handleder dem som genomgår en specialiseringsperiod vid en hälsocentral inom allmän medicin (YEK) och andra specialiteter. Genom handledningen stöds ST-läkarnas yrkesinriktade utveckling på ett målinriktat och planmässigt sätt. Kompetensutvecklande bedömning och uppföljningsdiskussioner ingår i handledningen. Också inom mun- och tandvården finns det närhandledare eller närutbildare, läs mer om dem. >
     
  • En mentor/tutor stöder den yrkesmässiga utvecklingen hos ST-läkare eller ST-tandläkare. Han eller hon följer hur specialiseringen framskrider, stöder och handleder i svåra situationer och samordnar vid behov utvecklingen av färdigheterna.
     
  • En studerandehandledare samordnar och ansvarar för utbildningen vid en annan enhet under den decentraliserade undervisningen för medicine studerande.

En utbildningsläkare (utbildningsansvarig läkare) är en specialistläkare eller specialisttandläkare som deltar i samordningen och utvecklingen av specialiseringsutbildningen och som samarbetar med den ansvariga personen inom specialiteten, överläkarna/övertandläkarna och närutbildarna.

Att vara utbildningsansvarig läkare är en viktig del av arbetsuppgifterna och ska därför beaktas i karriärstegssystemet. En utbildningsansvarig läkare kan också ha sådana roller som berättigar till uppgiftstillägg.

Inom mun- och tandvården (bilaga 2) betalas dessutom ett uppgiftstillägg för utbildnings- och handledningsuppgifter till exempel när en tandläkare eller specialisttandläkare har utsetts till handledare för en studerande och har till uppgift att följa, handleda och övervaka den studerandes arbete. Till exempel inom fördjupad praktik ansvarar handledaren för att den studerande har möjlighet att uppnå målen för praktiken. Handledaren deltar också i uppföljningen av praktiken och bedömningen av den studerandes kunnande samt ger respons på inlärningen och hur praktikplanen förverkligats. I bilagorna 2 och 4 framgår det att en specialisttandläkare till exempel ansvarar för att specialiseringen för ST-tandläkare genomförs och bedömer också för egen del ST-tandläkarnas kunnande. Genom handledningen stöds en stegvis utveckling av kunskaper och färdigheter i det kliniska arbetet. Specialisttandläkaren observerar hur ST-tandläkaren utvecklas i förhållande till målen för kunnandet och ger respons på inlärningen.

Individuellt tillägg

18. Hur ska minimibeloppet för individuella tillägg granskas år 2024?

Minimibeloppet för individuella tillägg år 2023 ska granskas före utgången av juni månad 2024. Granskningen görs genom att man beräknar summan av de individuella tillägg som betalats under 2023 och ställer denna summa i relation till det sammanlagda årliga beloppet av de uppgiftsrelaterade lönerna/karriärstegslönerna och motsvarande uppgiftsspecifika löner och uppgiftstillägg.

De individuella tilläggen ska utgöra minst 3,5 % (bilagorna 1 och 2) respektive 1,5 % (bilagorna 3 och 4) av detta sammanlagda belopp. Lönen för läkare eller tandläkare med helhetslön enligt LÄKTA kap. II § 8 räknas inte med.

Om minimibeloppet enligt läkaravtalet inte uppfylls vid granskningen, ska de individuella tillägg som inte betalats för 2023 delas ut till de läkare och tandläkare som omfattas av bilagan. Lokala förhandlingar ska föras om fördelningen. Samtidigt ska bestämningsgrunderna för och nivåerna på de individuella tilläggen ska ses över.

19. Hur beaktas det i karriärstegssystemet om en läkare eller tandläkare är docent, doktor eller har någon särskild kompetens

Karriärstegssystemet visar vilken kompetens och vilket ansvar som krävs för en viss tjänst eller befattning. Det har ersatt det gamla systemets uppgiftsrelaterade lön (och eventuella lokala uppgifts- och ansvarstillägg osv.). Det kunnande som uppgifterna kräver ackumuleras när karriären framskrider.

Bestämmelserna om individuella tillägg har inte ändrats i detta sammanhang. Grunderna för betalning av individuella tillägg fastställs lokalt. Vid betalning av individuella tillägg ska olika läkar- och tandläkargrupper behandlas jämlikt.

Individuellt tillägg betalas i regel på basis av en utvärdering av läkarens eller tandläkarens arbetsprestation (kap. II § 10 i gällande LÄKTA).

Utöver arbetsprestationen nämns till exempel särskilda kunskaper och färdigheter, mångkunnighet eller samarbetsförmåga som grunder. I karriärstegssystemet kan till exempel specialkompetenser, en doktorsexamen eller en docentur utgöra en grund för individuellt tillägg.

De nationella avtalsparterna går igenom bestämmelserna om individuella tillägg och uppdaterar dem i samband med uppgörelsen 30.11.2023.

Prestationslönesystem

20. Hur ska man gå till väga i fråga om de hälsocentralläkare som placeras i karriärstegssystemet men som står utanför prestationslönesystemet, till exempel läkare som arbetar på vårdavdelningar? Hur bestäms deras lönenivå i jämförelse med dem som omfattas av prestationslönesystemet?

Det har avtalats om tillämpningsområdet för prestationslönesystemet i bilaga 1 till läkaravtalet, och största delen av läkarna i bilaga 1 omfattas av prestationslönesystemet.

I bilaga 1 finns därtill vissa läkargrupper på vilka prestationslön inte tillämpas. Sådana grupper är till exempel läkare som arbetar på vårdavdelningar inom primärvården och läkare som arbetar inom rehabiliteringen, hemvården eller socialvården. Dessa läkare har i regel inte heller tidigare omfattats av åtgärdsarvodessystemet. Lönen för dessa grupper är en helhet, dvs. lönebildningen för en enskild läkare beror på karriärsteget och på om läkaren får uppgiftstillägg, arbetserfarenhetstillägg eller individuellt tillägg. Lönesituationen för dessa grupper bedöms vid de nationella förhandlingarna som ska vara klara 30.11.2023.

Lokala avtal

21. Hur ska man gå till väga med tidigare lokala löneavtal?

I detta sammanhang ska alla lokala avtal ses över. Karriärstegssystemet är riksomfattande och förpliktande. Detta innebär att lokala avtal som gäller uppgiftsrelaterad lön, olika uppgiftstillägg eller helhetslön blir överflödiga när man övergår till det nya systemet. Detsamma gäller till exempel lokala avtal om prestationslönesystem enligt bilaga 1. Avtal som står i konflikt med de nya bestämmelserna ska sägas upp.

Uppsägningstiden kan man avtala om lokalt (t.ex. en månads uppsägningstid). Villkoren i avtalen beaktas vid övergången till karriärstegssystemet. Genomförandet är en del av den lokala förhandlingsprocessen.

Bilagornas tillämpningsområde

22. Hör läkare som arbetar inom hemsjukvården eller på en rehabiliterande vårdavdelning till bilaga 1 eller 3? Och vad gäller för geriatriska polikliniker?

I läkaravtalets uppdaterade bestämmelse för avtalsområdet fastslås det att till tillämpningsområdet för bilaga 1 (läkare inom primärvården) hör läkare som arbetar inom primärvården, läkare som arbetar inom socialvården, med rehabilitering eller inom hemvården samt läkare inom företagshälsovården. Till tillämpningsområdet för bilaga 3 (läkare inom den specialiserade sjukvården) hör läkare som arbetar inom den specialiserade sjukvården och den specialiserade sjukvård som bedrivs inom primärvården. Läkarna vid uppfostrings- och familjerådgivningsbyråerna har placerats i bilaga 3. Bland annat på grund av den respons som getts om systemet överväger de nationella avtalsparterna i samband med uppgörelsen 30.11.2023 om riktlinjerna ska ändras.

Det avgörande vid fastställandet av tillämpningsområde är inte hur verksamheten har definierats administrativt, dvs. om verksamheten till exempel har överförts så att den lyder under ett sjukhus. Det är framför allt verksamhetens art och uppgifternas innehåll som avgör valet av tillämpningsområde för en enskild läkare eller läkargrupp.

Om en läkare arbetar inom både primärvården och den specialiserade sjukvården, tillämpas bestämmelserna i den bilaga inom vilken läkaren arbetar mest.

Av § 7 i lönekapitlet framgår det att i denna situation, där läkarens uppgifter omfattas av två bilagor, står läkaren utanför karriärstegssystemet.
Den uppgiftsspecifika lönen bestäms i proportion till den arbetstid som fastställts eller avtalats för primärvården respektive den specialiserade sjukvården, med tillämpning av karriärstegslönerna för båda uppgifterna.

Prestations- och åtgärdsarvoden samt arvoden för intyg och utlåtanden betalas enligt den bilaga som prestationen gäller.

23. Kan även specialisttandläkare som tillhandahåller primärvård som vård på specialisttandläkarnivå överföras till bilaga 4?  

Till tillämpningsområdet för bilaga 2 (tandläkare inom primärvården) hör tandläkare som arbetar inom primärvården och på undervisningskliniker, och till tillämpningsområdet för bilaga 4 (tandläkare inom den specialiserade sjukvården) hör legitimerade tandläkare inom den specialiserade sjukvården.

Om en tandläkare arbetar inom både primärvården och den specialiserade sjukvården, tillämpas bestämmelserna i den bilaga inom vilken han eller hon arbetar mest.

Av § 7 i lönekapitlet framgår det att i denna situation, där tandläkarens uppgifter omfattas av två bilagor, står tandläkaren utanför karriärstegssystemet.

Den uppgiftsspecifika lönen bestäms i proportion till den arbetstid som fastställts eller avtalats för primärvården respektive den specialiserade sjukvården, med tillämpning av karriärstegslönerna för båda uppgifterna.

Åtgärds- och besöksarvoden betalas enligt den bilaga som prestationen gäller.

Prestationskompensation

24. Vem betalas prestationskompensation och hur införs kompensationen?

Läkare och tandläkare som omfattas av prestations- eller åtgärdssystemet betalas prestationskompensation om deras chefs- eller ledningsuppgifter eller utbildnings- eller handledningsuppgifter under ordinarie arbetstid orsakar sänkning eller bortfall av åtgärds- eller prestationsarvoden. Med chefs- och ledningsuppgifter avses främst uppgifter på karriärsteg 3A.

Prestationskompensationen beräknas som genomsnittet av de åtgärds- och prestationsersättningar som betalats läkaren eller tandläkaren för arbetade månader under det föregående kvalifikationsåret. Lokalt kan man alternativt fastställa prestationskompensationen på basis av de genomsnittliga prestationsersättningarna för läkare och tandläkare på samma karriärsteg. För nyanställda används den genomsnittliga prestationskompensationen för anställda på samma karriärsteg.

Obs! Särskild bestämmelse i bilaga 2: Tandläkare och specialisttandläkare som arbetar på en undervisningsklinik betalas en prestationskompensation som beräknas utifrån medeltalet av åtgärdsarvodena för ordinarie arbetstid för tandläkare och specialisttandläkare på samma karriärsteg.

Om åtgärds- och prestationsarvodena minskar på grund av särskilda uppgifterna eller andra särskilda ansvar enligt bilaga 1 (§ 2 mom. 2), bilaga 2 (§ 2 mom. 2–4) och bilaga 4 (§ 2 mom. 2), ska detta beaktas i uppgiftstilläggets belopp.

Paragraf 16 (prestationskompensation) i lönekapitlet i LÄKTA har trätt i kraft 1.6.2023 i fråga om bilagorna 2 och 4. Från 1.2.2024 tillämpas den nya § 16 också på bilaga 1. Prestationskompensationen utgör en del av den ordinarie lönen. Prestationskompensationen ska införas i välfärdsområdena så snart som möjligt.

Exempel:

En specialisttandläkare utbildar ST-tandläkare två dagar i veckan (40 % av arbetstiden). Om specialisttandläkaren utförde kliniskt arbete fem dagar i veckan skulle han eller hon under ordinarie arbetstid betalas åtgärdsarvoden på i genomsnitt 1 000 euro i månaden. För de två dagar per vecka som används för utbildningsuppgifter går specialisttandläkaren miste om åtgärdsarvoden på i genomsnitt 400 euro i månaden. Specialisttandläkaren betalas därför en prestationskompensation på 400 euro i månaden samt åtgärdsarvoden för de tre övriga dagarna enligt de åtgärder som utförts. Dessutom betalas specialisttandläkaren ett uppgiftstillägg för utbildningsuppgiften.


Sidan har publicerats 2.10.2023 och därefter har det gjorts korrigeringar och uppdateringar på den.

Sidan har uppdaterats 9.10.2023 genom en precisering av lönepunkterna/karriärstegskoderna i tabellen i svaret på fråga 10.

Sidan har uppdaterats 16.10.2023 genom en precisering av den sista meningen i svaret på fråga 10 gällande betalningen av den höjda allmänna förhöjningen i juni.

Nya frågor har införts på sidan 16.11.2023.

En fråga om granskningen av de individuella tilläggen år 2024 har införts på sidan 7.2.2024.

En fråga om prestationskompensation har införts på sidan 6.3.2024.

Vanliga frågor
VÄLKA

Vilken lönepunkt tillämpas på lärare inom småbarnspedagogik och speciallärare inom småbarnspedagogik som arbetar i sjukhussektorn?

På lärare inom småbarnspedagogik och speciallärare inom småbarnspedagogik som arbetar i sjukhussektorn tillämpas VÄLKA. Dessa personalgrupper står utanför lönesättningen och i fråga om dem används statistikkoden H9999999.

 

Vanliga frågor
UKTA

Anställningsförhållandet för en visstidsanställd klasslärare i grundskolan varar 1.8.2023–1.6.2024 (elevarbetsdagarna 10.8.2023–1.6.2024). För hur många dagar betalas den visstidsanställda läraren semesterdagsersättning när anställningen upphör?

Anställningsförhållandet varar hela arbetsåret och därför tillämpas del A § 36 mom. 1. Semesterdagsersättning intjänas för 10 månader.

Från semesterdagsersättningen avdras de sommaravbrottsdagar 1.8–8.8 som ingår i anställningen.

Skolan har en planerings- och utbildningsdag 9.8. Den är en arbetsdag för läraren och minskar inte semesterdagsersättningen.

När anställningsförhållandet upphör får läraren semesterdagsersättning som motsvarar den ordinarie lönen för 20 dagar och semesterpenning för 10 månader.

Vanliga frågor
AKTA

Till vilken lönepunkt hör trefamiljsdagvårdare och familjedagvårdare som arbetar hemma hos ett barn?

Med familjedagvårdare som arbetar hemma hos ett barn avses oberoende av yrkesbeteckning till exempel familjedagvårdare som arbetar i ett barns hem, trefamiljsdagvårdare och familjedagvårdare som arbetar som ersättande familjedagvårdare i ett barns hem. Trefamiljsdagvårdare arbetar hemma hos familjer, till exempel veckovis i de olika familjernas hem.

Trefamiljsdagvårdare och familjedagvårdare som arbetar hemma hos ett barn hör till lönepunkt 05VKA064 i AKTA bilaga 5.

Denna fråga har formulerats i samarbete mellan KT, FOSU rf, JAU rf och Sote rf.

Vanliga frågor
AKTA

Vilka arbetstidsbestämmelser och anställningsvillkor tillämpas på trefamiljsdagvårdare och familjedagvårdare som arbetar hemma hos ett barn?

Med familjedagvårdare som arbetar hemma hos ett barn avses oberoende av yrkesbeteckning till exempel familjedagvårdare som arbetar i ett barns hem, trefamiljsdagvårdare och familjedagvårdare som arbetar som ersättande familjedagvårdare i ett barns hem.

Trefamiljsdagvårdare och familjedagvårdare som arbetar hemma hos ett barn hör till lönepunkt 05VKA064 i AKTA bilaga 5.

För trefamiljsdagvårdare och övriga familjedagvårdare som arbetar hemma hos ett barn finns det en särskild bestämmelse om arbetstiden i AKTA bilaga 5 § 4. På familjedagvårdare som i huvudsak arbetar hemma hos ett eller flera barn tillämpas bestämmelserna om arbetstid och arbetstidsersättningar i AKTA bilaga 12 § 7–10.

Övriga anställningsvillkor såsom lön, semester, sjukfrånvaro och familjeledigheter samt övriga ledigheter med lön följer de allmänna bestämmelserna i AKTA.

Denna fråga har formulerats i samarbete mellan KT, FOSU rf, JAU rf och Sote rf.

Vanliga frågor
AKTA

AKTA Bilaga 5 tillämpas på vissa yrkesuppgifter och grundläggande serviceuppgifter i skolor. Vad avses med ”skola” i bilaga 5?

Tillämpningsområdet för AKTA bilaga 5 begränsar sig till personal inom småbarnspedagogiken samt vissa yrkesuppgifter och grundläggande serviceuppgifter i skolor. I det här sammanhanget avser ”skola” uttryckligen grundskola.

Yrkesgrupper som hör till AKTA bilaga 5 är till exempel skolgångshandledare och skolgångsbiträden i grundskolorna.

Denna fråga har formulerats i samarbete mellan KT, FOSU rf, JAU rf och Sote rf.

 

Vanliga frågor
AKTA
UKTA

Vi har lärare inom småbarnspedagogik som omfattas av UKTA del G och AKTA bilaga 5. Hur stor är den allmänna förhöjningen och den lokala justeringspotten 1.6.2023?

Inom UKTA del G är den allmänna förhöjningen 2,02 procent och inom AKTA bilaga 5 är den 2,2 procent 1.6.2023.

Justeringspotten är 0,7 procent (0,4 % + 0,3 %) i båda avtalen. Om samförstånd inte nås om fördelningen av justeringspottens 0,3 procent, fördelas hälften som en lokal allmän förhöjning (0,15 %) och arbetsgivaren beslutar hur den andra hälften (0,15 %) fördelas.

Utöver nämnda 0,7 procent (0,4 % + 0,3 %) innehåller båda avtalen en lokal justeringspott på 1,2 procent enligt utvecklingsprogrammet 1.6.2023.

I tabellen kan du kontrollera de förhöjningar som tillkommer småbarnspedagogiken i juni 2023.

   

AKTA, bilaga 5

UKTA, del G

1.6.2023

Allmän förhöjning

2,20 %

2,02 %

1.6.2023

TNivåförhöjning

 

45000020 Daghemsföreståndare 3,1 %

1.6.2023

Lokal justeringspott

0,4 % + 0,3 %

0,4 % + 0,3 %*

1.6.2023

Pott för löneutvecklingsprogrammet (lokal pott)

1,20 %

1,20 %

30.6.2023

Engångspott

467 € + 120 €

467 € + 150 €

* I UKTA granskas inte fördelningen av den lokala justeringspotten per bilaga.

Vanliga frågor
UKTA

Gäller engångspotten också småbarnspedagogiken?

Anställda som omfattas av UKTA del G får 30.6.2023 en engångspott på 467 € + 150 €. De som omfattas av AKTA bilaga 5 får en engångspott på 467 € + 120 €.

Engångsarvodet betalas 30.6.2023 till anställda med en oavbruten anställning som inletts senast 2.5.2023 och som är i kraft 31.5.2023.
För deltidsanställda betalas arvodet i proportion till deltidsarbetstiden.

 

 

Vanliga frågor
UKTA

Kommer daghemsföreståndare (45000020) att få en förhöjning på 3,1 procent 1.6.2023?

Daghemsföreståndare (45000020) får en allmän förhöjning på 2,02 procent 1.6.2023 och dessutom en nivåförhöjning av den uppgiftsrelaterade lönen på 3,1 procent.

Nivåförhöjningen (3,1%) höjer inte det individuella tillägget, men den allmänna förhöjningen på 2,02% höjer det individuella tillägget. Sammanlagt höjs daghemsföreståndarnas uppgiftsrelaterade lön och grundlön med 5,12 procent 1.6.2023.

 

 

 

Vanliga frågor
UKTA

Kan jag rikta hela den lokala justeringspottens andel 1.6.2023 till del G?

Avtalet hindrar inte att hela den lokala justeringspotten riktas till del G eller vice versa.

Inom UKTA behöver justeringspotten inte delas upp enligt lönesummornas vikt i olika bilagor.

Vanliga frågor
AKTA
UKTA

Vilken arbetstidsform tillämpas på daghemsföreståndare och direktörer för småbarnspedagogik?

Daghemsföreståndare har en yrkesmässig ledningsuppgift. Daghemsföreståndarnas arbetstidsform är allmän arbetstid. Byråarbetstid kan inte tillämpas på dem som omfattas av UKTA del G.

På anställda med administrativa ledningsuppgifter inom småbarnspedagogiken, såsom direktörer för småbarnspedagogik, tillämpas byråarbetstid. De administrativa uppgifterna inom småbarnspedagogiken omfattas av tillämpningsområdet för AKTA bilaga 5.

Om det är fråga om en kombinationsbefattning som utöver uppgifterna som daghemsföreståndare även omfattar administrativa ledningsuppgifter inom småbarnspedagogiken, väljs arbetstidsformen på samma sätt som det rätta avtalsområdet, dvs. enligt de huvudsakliga uppgifterna.

 

Vanliga frågor
UKTA

Kan daghemsföreståndaren arbeta i en barngrupp?

Ja, det är möjligt. Till daghemsföreståndarens uppgifter kan också höra att delta i undervisning och fostran.

Daghemsföreståndaren kan vid behov också delta i vårdarbetet, till exempel vid akut personalbrist.

 

Vanliga frågor
UKTA

Vilken lönepunkt tillämpas på daghemsföreståndare, biträdande föreståndare och vice föreståndare?

Lönepunkten för daghemsföreståndare

Om arbetstagaren eller tjänsteinnehavaren i huvudsak arbetar som daghemsföreståndare enligt lagen om småbarnspedagogik och personen uppfyller behörighetsvillkoren enligt 26 §, 30 § eller 31 § i lagen om småbarnspedagogik, tillämpas på honom eller henne lönepunkten för daghemsföreståndare i UKTA del G (45000020).

En lärare inom småbarnspedagogik eller en biträdande föreståndare för en småbarnspedagogisk enhet som getts ett tjänsteförordnande eller vars arbetsavtal temporärt har ändrats för den tid som personen har chefsuppgifter, exempelvis för hela verksamhetsåret, överförs för tiden ifråga till denna lönepunkt (45000020).

Till denna lönepunkt hör däremot inte exempelvis lärare inom småbarnspedagogik i lönepunkterna 450000044 och 450010044 som verkar som vice föreståndare (inte kontinuerliga chefsuppgifter) och som vikarierar för daghemsföreståndaren till exempel under semestrar. Den uppgiftsrelaterade lönen bestäms då enligt UKTA del G § 5, om inte de tillfälliga förändringarna i uppgifterna har beaktats i den uppgiftsrelaterade lönen.

Om en person har ifrågavarande föreståndaruppgift men inte uppfyller ovan nämnda behörighetsvillkor omfattas han eller hon av tillämpningsområdet för AKTA bilaga 5 och står utanför lönesättningen.

Lönepunkten för biträdande föreståndare för småbarnspedagogisk enhet

I fråga om arbetstagare eller tjänsteinnehavare som inte arbetar som daghemsföreståndare enligt lagen om småbarnspedagogik men som kontinuerligt verkar som direkta chefer och dessutom uppfyller behörighetsvillkoren enligt 26 §, 30 § eller 31 § i lagen om småbarnspedagogik, tillämpas lönepunkten för biträdande föreståndare i UKTA del G (450000030).

Till lönepunkten i fråga kan höra till exempel biträdande daghemsföreståndare och ansvariga lärare inom småbarnspedagogik som kontinuerligt verkar som direkta chefer. Även vice föreståndare som kontinuerligt verkar som direkta chefer hör till denna lönepunkt. Den som har direkta chefsuppgifter utövar kontinuerlig arbetsledningsrätt.

Till denna lönepunkt hör däremot inte lärare inom småbarnspedagogik i lönepunkterna 450000044 och 450010044 som verkar som vice föreståndare (inte kontinuerliga chefsuppgifter) och som till exempel under semestrar vikarierar för daghemsföreståndaren eller biträdande föreståndaren för en småbarnspedagogisk enhet. Den uppgiftsrelaterade lönen bestäms då enligt UKTA del G § 5, om inte de tillfälliga förändringarna i uppgifterna har beaktats i den uppgiftsrelaterade lönen.

Om en arbetstagare som verkar som biträdande föreståndare för en småbarnspedagogisk enhet inte uppfyller behörighetsvillkoren enligt 26 §, 30 § eller 31 § i lagen om småbarnspedagogik eller med stöd av övergångsbestämmelserna i lagen om småbarnspedagogik (75 §) är behörig som daghemsföreståndare, speciallärare inom småbarnspedagogik eller lärare inom småbarnspedagogik, omfattas han eller hon av tillämpningsområdet för AKTA bilaga 5 och står utanför lönesättningen.

Vanliga frågor
AKTA
UKTA

Vilket kollektivavtal, vilka anställningsvillkor och vilken lönepunkt tillämpas på personalen i klubbverksamhet inom småbarnspedagogiken?

Med klubbverksamhet enligt lagen om småbarnspedagogik avses klubbverksamhet som leds av en lärare inom småbarnspedagogik och som uppfyller kriterierna i den lag om småbarnspedagogik som gällde 1.6.2021 och grunderna för planen för småbarnspedagogik. På klubbverksamhet enligt lagen om småbarnspedagogik tillämpas grunderna för planen för småbarnspedagogik enligt 21 § och den lokala planen för småbarnspedagogik enligt 22 § i lagen om småbarnspedagogik, och dessa grunder styr verksamheten.

En lärare inom småbarnspedagogik som arbetar i klubbverksamhet enligt lagen om småbarnspedagogik och som uppfyller behörighetskraven för lärare inom småbarnspedagogik, speciallärare inom småbarnspedagogik eller daghemsföreståndare enligt lagen om småbarnspedagogik 540/2018 (26 §, 30 § respektive 31 §, eller behörighet för nämnda uppgifter enligt övergångsbestämmelserna i 75 §) omfattas av tillämpningsområdet för UKTA del G och står utanför lönesättningen. På personer som står utanför lönesättningen i UKTA del G tillämpas lönepunkt 45999999.

På lärare inom småbarnspedagogik som arbetar i klubbverksamhet tillämpas inte vissa arbetstidsbestämmelser enligt UKTA del G § 8 (arbetstid för planering, utvärdering och utveckling samt extra lediga dagar).

Om det inte är fråga om klubbverksamhet enligt lagen om småbarnspedagogik eller om den anställda inte uppfyller ovannämnda behörighetsvillkor och arbetar som lärare inom småbarnspedagogik, omfattas han eller hon av tillämpningsområdet för AKTA bilaga 5.

På socionomer inom småbarnspedagogik som arbetar i klubbverksamhet enligt lagen om småbarnspedagogik tillämpas lönepunkten för socionomer inom småbarnspedagogik i AKTA bilaga 5 (05VKA046), och på barnskötare inom småbarnspedagogik som arbetar i klubbverksamhet enligt lagen om småbarnspedagogik tillämpas på motsvarande sätt lönepunkten för barnskötare inom småbarnspedagogik i AKTA bilaga 5 (05VKA054).

Vanliga frågor
UKTA

Hur mycket ska betalas i individuella tillägg till personal som omfattas av UKTA del G?

För individuella tillägg ska arbetsgivaren sedan 1.10.2022 använda minst 1,8 procent av summan av de uppgiftsrelaterade lönerna för den personal som omfattas av UKTA del G. Justeringen görs årligen.

Före 1.10.2022 skulle arbetsgivaren för individuella tillägg använda minst 1,3 procent av summan av de uppgiftsrelaterade lönerna för den personal som omfattas av UKTA del G. Också före 1.10.2022 har justeringen gjorts årligen.

Höjningen av minimibeloppet för individuella tillägg 1.10.2022 har samband med fördelningen av den centraliserade potten. Genom en lokal justeringspott riktades 0,45 procent av lönesumman i del G till individuella tillägg för anställda som omfattas av del G (Undervisningspersonalen inom småbarnspedagogiken). Den lokala justeringspotten innebär att minimibeloppet för det individuella tillägget enligt protokollsanteckningen i AKTA kap. II § 11 är 0,5 procentenheter högre för lärare som omfattas av del G än vad som anges i bestämmelsen i AKTA.

Trots att minimibeloppet för individuella tillägg i UKTA del G sedan 1.10.2022 har varit 1,8 procent, har det inte varit nödvändigt att justera minimibeloppet just 1.10.2022 i samband med fördelningen av den lokala justeringspotten på 0,45 procent, om inte tidpunkten har varit den justeringstidpunkt som arbetsgivaren tillämpat. Minimibeloppet på 1,8 procent för individuella tillägg ska dock uppnås vid den normala justeringstidpunkten efter fördelningen av den lokala justeringspotten.