Vanliga frågor

Nej.

Betalning av sjuklön förutsätter att tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren de facto har börjat arbeta.

AKTA kap. I § 6

AKTA kap. II § 1

För att timlön ska kunna beräknas behöver man känna till arbetstagarens arbetstidsform (AKTA kap. III § 6–11) och den ordinarie lönen (AKTA kap. II § 5).

Timlönen får man genom att dividera kalendermånadens ordinarie lön

•  med 152, om arbetstiden bestäms enligt § 8 (byråarbetstid)
• med 163, om arbetstiden bestäms enligt § 7 (allmän arbetstid) eller § 9 (periodarbetstid) eller enligt bilaga 6 i avtalet för tekniska sektorn (avbrutet treskiftsarbete)
• med 160, om arbetstiden bestäms enligt § 10 (arbetstid för vissa sakkunniga)
• med 158, om arbetstiden bestäms enligt bilaga 5 till avtalet för tekniska sektorn (kontinuerligt treskiftsarbete)

om det inte i ett tillstånd till undantag eller kollektivavtal med stöd av 14 § i arbetstidslagen fastställts några andra grunder för uträkning av timlönen för sådana tjänsteinnehavare och arbetstagare som omfattas av arbetstidslagen.

Exempel

En arbetstagare med allmän arbetstid har en ordinarie lön på 2 366,76 euro. I allmän arbetstid är timlönedivisorn 163. Arbetstagarens timlön blir då 14,52 euro (2 366,76 euro/163 = 14,52 euro).

AKTA kap. III 25 §

Dagslönen får man genom att dividera den ordinarie månadslönen med antalet kalenderdagar i den aktuella månaden. Dagslönen varierar alltså beroende på hur många kalenderdagar månaden har.

Exempel

Arbetstagarens ordinarie lön är 3 000 euro. I april, som har 30 kalenderdagar, är dagslönen då 100 euro (3 000 euro/30 = 100 euro).

AKTA kap. II § 19

Den uppgiftsrelaterade lönen bestäms alltid enligt arbetets svårighetsgrad. När den uppgiftsrelaterade lönen för en vikarie bestäms bedöms arbetets svårighetsgrad separat för vikarien.

Om vikariens och den ordinarie arbetstagarens arbetsuppgifter är de samma eller har samma svårighetsgrad, är utgångspunkten att den uppgiftsrelaterade lönen bestäms på samma grunder.

AKTA kap. II § 9

Om praktiken utförts i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande ska den beaktas under samma förutsättningar som annan anställning i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande.

Som anställningstid godkänns alltid anställning hos den egna arbetsgivaren samt anställning hos en annan arbetsgivare i uppgifter som är av väsentlig nytta i det nuvarande arbetet.

Om praktiken inte utförts i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande beaktas den inte när arbetserfarenhetstillägget beräknas.

AKTA kap. II § 12

Semesterpenning betalas inte om den anställde häver en visstidsanställning utan vägande skäl. Arbetsgivaren betalar inte semesterpenning eftersom ett nytt anställningsförhållande inte är en grund för att häva anställningen.

AKTA kap. IV § 18 mom. 3

Det är möjligt att ingå en sådan överenskommelse. Arbetsgivaren och den anställde kan till exempel komma överens om att semestern från kvalifikationsåret 1.4.2016–31.3.2017 tas ut under perioden 1.1.2017–30.4.2018. Parterna kan också komma överens om att den del av semestern som överskrider 10 dagar tas ut före utgången av september 2018. När parterna kommer överens om semestern är det inget tvång att ta ut semester under semesterperioden 2.5–30.9.2017.

Överenskommelse ska ingås separat för varje semester. Arbetsgivaren är skyldig att vid behov visa att en överenskommelse om semestern ingåtts.

AKTA kap. IV § 7 och 8

Av semestern ska alltid minst 10 semesterdagar tas ut som en sammanhängande ledighet oberoende av om arbetsgivaren bestämmer tidpunkten (§ 7) eller om arbetsgivaren och den anställde kommer överens om tidpunkten för semestern (§ 8).

Enda undantaget är en situation där den anställde under kvalifikationsåret har tjänat in mindre än 10 semesterdagar. Hela semestern beviljas då i en sammanhängande period.

AKTA kap. IV § 7 och 8

Av alterneringsledighet beaktas högst 30 kalenderdagar per kvalifikationsår som dagar likställda med arbetade dagar. Den anställde ska ha arbetat minst 22 arbetsdagar under kvalifikationsåret. Varje dag som är likställd med en arbetad dag anses ha så många arbetstimmar som den skulle haft om den anställde hade arbetat den dagen.

Kvalifikationsåret 1.4.2016–31.3.2017:
April, maj, juni och juli 2016 är fulla kvalifikationsmånader.

Till perioden 1.4–28.7.2016 kan man förlägga både de förutsatta 22 arbetsdagarna och semesterdagar som tjänats in under kvalifikationsåret 2015–2016.

När alterneringsledighet övervägs är det viktigt att arbetsgivaren ser till att en så stor del som möjligt av det föregående kvalifikationsårets semesterdagar har tagits ut före alterneringsledigheten.

Arbetsgivaren kan också förlägga semesterdagar till alterneringsledigheten. Arbetsgivaren och den anställde kan avtala om uttagning av semester enligt 8 § i semesterlagen, likaså om sparad ledighet enligt 12 §.

Augusti 2016 är en full kvalifikationsmånad, eftersom högst 30 kalenderdagar annan arbetsledighet beaktas under kvalifikationsåret. I exempelsituationen räknas till dessa dagar 30 kalenderdagar under tiden 29.7–27.8.2016.

Från och med september 2016 tjänas inga semesterdagar in.

Kvalifikationsåret 1.4.2017–31.3.2018:
Den anställdes alterneringsledighet fortsätter till sista april 2017. April är en full kvalifikationsmånad, om den anställde i enlighet § 4 punkt 9 arbetar minst 22 arbetsdagar under kvalifikationsåret 2017–2018.

AKTA kap. IV § 3, § 4 punkt 9

Arbetsgivaren och den anställde kan innan anställningen upphör komma överens om att intjänade semesterdagar överförs till följande anställningsförhållande. Ett sådant avtal är möjligt om arbetsgivaren innan anställningen upphör beslutar om ett nytt tjänsteförordnande eller om parterna avtalar om ett nytt arbetsavtalsförhållande. Avtalet ska ingås skriftligt och bifogas semesterbokföringen.

Semestern fastställs separat för varje anställning. Semester överförs i den omfattning som den skulle ha om den togs ut vid den tidpunkt då anställningen upphör. Förutsättningen för att denna avtalspunkt ska tillämpas är att det uppstår ett avbrott på minst en dag mellan anställningarna.

Om den nya anställningen börjar omedelbart då den föregående upphört utan en enda dags avbrott avbryts inte intjäningen av semester.

Det lönar sig att avtala om semesteröverföring bara om man med säkerhet vet att både den överförda semestern och den semester som tjänas in under följande anställning kan tas ut under den senare anställningen. Om tiden mellan anställningarna är lång är det i allmänhet inte ändamålsenligt att avtala om överföring av semesterförmåner.

Semesterpenning kan inte överföras. Den ska betalas när respektive anställning upphör.

AKTA kap. IV § 1 mom. 5 och 6 , § 7 och 8

När semesterersättningen fastställs har den anställde bara en full kvalifikationsmånad (juni). Om anställningen under den första och sista månaden (maj och juli) hade omfattat sammanlagt 16 kalenderdagar skulle dessa tillsammans utgöra en full kvalifikationsmånad. Då skulle båda förutsättningarna ha uppfyllts, dvs. anställningen hade varat 16 kalenderdagar och i de hopslagna månaderna skulle det ha ingått sammanlagt minst 35 arbetstimmar eller minst 14 arbetsdagar.

Om personen har tagit ut en enda dag semester under anställningen, sammanslås inte den månad då anställningen börjar med den månad då anställningen slutar.

AKTA kap. IV § 16 mom. 2

I allmänhet sänks eller höjs ett individuellt tillägg i samma proportion som arbetstiden förändras. Om arbetstiden ändras från heltid till deltid sänks också ett individuellt tillägg i euro. Sänkningen görs i samma proportion som arbetstidsförkortningen, om inget annat har beslutats när tillägget beviljades.

Ett individuellt tillägg kan sänkas om tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens arbetsprestation försämras betydligt av ett skäl som beror på den anställde själv. Den anställde ska ges möjlighet att förbättra sin arbetsprestation innan sänkningen görs. Eventuella stödåtgärder kan diskuteras till exempel vid utvecklingssamtalet. Det individuella tillägget kan sänkas också när arbetsuppgifterna ändras väsentligt och lönegrunderna därför omvärderas.

Det individuella tillägget beviljas i regel tills vidare, men det är också möjligt att bevilja ett tidsbegränsat tillägg. I så fall slopas tillägget när den utsatta tiden gått ut.

AKTA kap. II § 11 mom. 1 och 5

En arbetsresa, dvs. resa från bostaden till en verksamhets-, arbets- eller mötesplats och tillbaka berättigar i allmänhet inte till ersättningar. Om en resa från bostaden till det första arbetsstället eller från det sista arbetsstället till bostaden föranleder större kostnader än resorna till det arbetsställe som gäller i första hand, ersätts skillnaden i enlighet med bestämmelserna om färdkostnader. I detta fall gäller det alltså att utreda om arbetsresan blir dyrare för arbetstagaren än resan från bostaden till det arbetsställe som gäller i första hand. I så fall ersätts skillnaden.

AKTA bilaga 16, § 2 mom.1–2

Självrisktiden vid flyttning av semester återinfördes genom en ändring av 25 § i semesterlagen 1.4.2016. Förändringen gäller situationer där en arbetstagare blir sjuk under sin semester.

Lagändringen påverkar ändå inte kommunsektorn, eftersom de kommunala kollektivavtalen har avvikande bestämmelser om flyttning av semester på grund av sjukdom.

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare när semestern eller den sparade ledigheten börjar eller under den är arbetsoförmögen på grund av sjukdom, (förlossning eller olycksfall,) flyttas semesterdagarna eller de lediga dagarna från och med dagen för insjuknandet till en senare tidpunkt. Den anställde ska anhålla om flyttningen utan obefogat dröjsmål eller innan semestern börjar, om det är möjligt.

AKTA kap. IV § 11, SemesterL 25 §

Förtroendemannaersättning betalas till huvudförtroendemannens ersättare, om han eller hon enligt ett meddelande till chefen sköter förtroendeuppdraget i minst två veckor utan avbrott.

Förtroendemannaersättning betalas till ersättaren från det att ersättare börjar vikariera för huvudförtroendemannen, förutsatt att vikariatet pågår minst två veckor. Ersättningen betalas då till både huvudförtroendemannen och ersättaren.

AKTA kap. VII § 10 mom. 2