Suomeksi

Semester

Bestämmelserna i semesterkapitlet i AKTA (kap. IV) ersätter bestämmelserna i semesterlagen, om inte något annat bestäms uttryckligen i kap. IV § 1 mom. 3.

Semesterkapitlet i AKTA innehåller bestämmelser om bland annat

  • rätten till semester
  • intjäning av semester
  • bestämning av semester
  • meddelande om tidpunkten för semestern och flyttning av den
  • semesterlön och semesterpenning.

Semesterkapitlet i AKTA innehåller också exempel på tillämpningen av avtalsbestämmelserna.

Grundläggande semesterbegrepp

AKTA kap. IV § 2

Kvalifikationsår är den period som börjar 1.4 och slutar 31.3.

Semesterår är det kalenderår under vilket kvalifikationsåret tar slut.

Semesterperiod är den period som börjar 2.5 och slutar 30.9.

Full kvalifikationsmånad är en sådan kalendermånad som berättigar till semester.

Semesterdagar är sådana semesterdagar som tjänats in enligt § 5 och som åtgår enligt § 6.

Semestertid är den period som fastställts som semestertid; i den kan utöver semesterdagarna också ingå andra dagar.

Tillämpningen semestertabellen i AKTA

AKTA kap. IV § 5 >

Semesterns längd bestäms av

  • den anställningstid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg
  • antalet fulla kvalifikationsmånader
  • anställningens längd.

Semesterns längd bestäms enligt tabell 1 då alla följande förutsättningar uppfylls:

  • personen har ett anställningsförhållande 31.3
  • anställningen har 31.3 omedelbart och utan avbrott pågått i minst 6 månader
  • den anställde har 31.3 minst 15 år av anställningstid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg.

Semesterns längd bestäms enligt tabell 2 då

  • anställningsförhållandet har varat minst ett år innan kvalifikationsåret går ut.

Till anställningstiden räknas inte tid då arbetet har avbrutits av att den anställde utfört aktiv tjänst enligt värnpliktslagen, frivillig militärtjänst för kvinnor eller civiltjänst. 

ELLER när alla följande förutsättningar uppfylls:

  • personen har ett anställningsförhållande 31.3
  • anställningen har 31.3 omedelbart och utan avbrott pågått i minst 6 månader
  • den anställde har 31.3 minst 5 år av anställningstid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg.

I övriga fall bestäms semesterns längd enligt tabell 3.

Exempel 1

En person har börjat sin anställning 1.11.2020 och har över 15 års anställningstid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg.

Semestern bestäms sommaren 2021 enligt tabell 3, eftersom anställningen inte har varat minst sex månader 31.3.2021. Sommaren 2022 bestäms semestern enligt tabell 1 eftersom anställningen har fortgått över 6 månader 31.3.2022. 

Exempel 2

En person har börjat sin anställning 1.4.2020 och har ingen anställningstid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg.

Sommaren 2021 bestäms semestern enligt tabell 2 eftersom anställningen 31.3.2021 har fortgått utan avbrott i ett år. Om den anställde har tjänstledigt under året beaktas denna tid då anställningstiden räknas ut (med undantag av ovan nämnda värnplikt eller motsvarande). En annan sak är om arbets-eller tjänstledigheten beaktas som tid likställd med arbetad tid när antalet fulla kvalifikationsmånader bestäms.

Hur semesterdagar åtgår för deltidsanställda

Se exemplen i AKTA kap. IV § 6 mom. 3

I exemplet är semesterns längd 38 semesterdagar och arbetstiden 55 % och den anställde arbetar 5 dagar varannan vecka (dvs. i medeltal 2,5 arbetsdagar i veckan).

Av semestern ska minst 10 dagar tas ut som en sammanhängande ledighet

AKTA kap. IV § 7 och 8

Av semestern ska alltid minst 10 semesterdagar tas ut som en sammanhängande ledighet oberoende av om arbetsgivaren bestämmer tidpunkten (§ 7) eller om arbetsgivaren och den anställde kommer överens om tidpunkten för semestern (§ 8). Enda undantaget är en situation där den anställde under kvalifikationsåret har tjänat in mindre än 10 semesterdagar sammanlagt. Hela semestern beviljas då i en sammanhängande period.

Överföring av semester till en annan anställning

AKTA kap. IV § 1 mom. 5 och 6, § 7, § 8

Arbetsgivaren och den anställde kan innan anställningen upphör komma överens om att intjänade semesterförmåner (intjänade semesterdagar) överförs till följande anställningsförhållande.

Ett sådant avtal är möjligt om arbetsgivaren innan anställningen upphör beslutar om ett nytt tjänsteförordnande eller om parterna avtalar om ett nytt arbetsavtalsförhållande. Avtalet om semesteröverföring ska ingås skriftligt och bifogas semesterbokföringen.

För att denna avtalspunkt ska kunna tillämpas måste det uppstå ett avbrott på minst en dag mellan anställningarna eftersom anställningen annars anses har fortgått utan avbrott. Om den nya anställningen börjar omedelbart då den föregående upphört utan en enda dags avbrott avbryts inte intjäningen av semester.

Semester överförs i den omfattning som den har vid tidpunkten för anställningens slut om semestern då skulle ges i form av semester, dvs. semestern för varje anställning fastställs för sig. Om den nya anställningen av någon orsak inte blir av, ska semesterförmånerna (semesterersättningen) betalas på den anställdes begäran.

Det lönar sig att avtala om semesteröverföring bara när man med säkerhet vet att det är möjligt att under den följande anställningen ta ut både den överförda semestern och semester som tjänas in under den nya anställningen. Om tiden mellan anställningarna är lång är det i allmänhet inte ändamålsenligt att avtala om överföring av semesterförmåner.

Tidpunkten för överförda semestrar bestäms i § 7 och 8 i semesterkapitlet. På så sätt kan till exempel semestrar som tjänats in under kvalifikationsåret 1.4.2020–31.3.2021 och som överförts till följande anställning (i regel) tas ut tidigast från 1.1.2021 enligt överenskommelse mellan parterna. Utan en överenskommelse kan arbetsgivaren förlägga semestern till tidigast 2.5.2021. Observera att semesterpenningen inte kan överföras. Den ska betalas varje gång en anställning upphör.

Exempel 1

En person är heltidsanställd 1.9.2020–28.2.2021 och 16.3–31.8.2021. Under den första anställningen kan parterna avtala om att semesterdagarna överförs till följande anställning. 

Exempel 2

En person är anställd 11.8.2020–27.6.2021 och 10.8.2021–13.6.2022. Personen har mer än 5 års anställningstid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg, vilket betyder att tabell 2 tillämpas. I exemplet är det både arbetsgivarens och arbetstagarens önskemål att semestern tas ut under skolelevernas höst-, jul- och sportlov.

I den första anställningen har 20 dagar semester tjänats in under tiden 11.8.2020–31.3.2021 och 7 dagar under tiden 1.4.2021–27.6.2021.

Den anställde får 5 semesterdagar som semester i februari 2021 (förutsätter överenskommelse) och 10 semesterdagar i maj–juni 2021.

Innan anställningen upphör kommer parterna överens om en ny anställning 10.8.2021–13.6.2022. Samtidigt kommer de överens om att de 12 outtagna semesterdagarna överförs till följande anställning. Den anställde tar ut 5 semesterdagar i september och/eller i december 2021 under skolferierna. Den intjänade semestern från kvalifikationsåret 2020–2021 har då använts.
 
Från 1.1.2022 tar den anställde ut semester som tjänats in under kvalifikationsåret 2021–2022. Det innebär att 7 dagar av den semester som överförts från den föregående anställningen kan tas ut först efter 1.1.2022 genom överenskommelse enligt § 8. Utan överenskommelse kan semestern tas ut först efter 2.5.2022.  

Situationer där semesterförmåner kräver faktiskt arbete enligt semesterkapitlet

AKTA kap. IV § 3 och 5

Förmånerna i semesterkapitlet förutsätter ofta att den anställde har arbetat eller haft ett anställningsförhållande tillräckligt länge under vissa tider. I en del avtalspunkter förutsätts det att personen faktiskt arbetat, i andra fall räcker det till exempel med dagar som likställs med arbetade dagar eller att anställningen pågår vid den aktuella tidpunkten.  

Det är fråga om faktisk tjänsteutövning eller faktiskt arbete i följande situationer:

Tillämpning av § 4 punkt 9 i semesterkapitlet

För att högst 30 kalenderdagar av annan arbets- eller tjänstledighet enligt avtalspunkten ska kunna beaktas som likställda med arbetade dagar ska den anställde ha arbetat i kommunen eller samkommunen minst 22 arbetsdagar under kvalifikationsåret (t.ex. 1.4.2020–31.3.2021). Avtalspunkten förutsätter konkret arbete eller tjänsteutövning.

I följande avtalspunkter förutsätts det inte konkret tjänsteutövning eller arbete:

Exempel 1: Tillämpning av § 3 i semesterkapitlet

I avtalspunkten är förutsättningen för en full kvalifikationsmånad att den anställde har arbetat minst 35 arbetstimmar eller 14 arbetsdagar under månaden. I avtalspunkten räknas till de 35 timmarna eller 14 arbetsdagarna också dagar som är likställda med arbetade dagar enligt § 4 i semesterkapitlet. Avtalspunkten kräver alltså inte nödvändigtvis konkret arbete.

Observera att en anställd med full arbetstid (t.ex. byråarbetstid) tjänar in dessa 35 arbetstimmar under 5 arbetsdagar. 14 arbetsdagar kan också uppnås av en anställd som arbetar endast några få arbetstimmar, även om han eller hon inte arbetar 35 timmar under en kvalifikationsmånad. Personen kan arbeta till exempel en timme per dag. Arbetsdagens längd har således ingen betydelse i denna punkt.

Exempel 2: Tillämpning av § 5 mom. 2 punkt 1 i semesterkapitlet

I avtalspunkten förutsätts det bland annat att den anställde 31.3 omedelbart och utan avbrott varit anställd i minst 6 månader. Det räcker då med att anställningen har börjat senast 1.10 under kvalifikationsåret. Avtalspunkten kräver alltså inte konkret arbete. Tjänste- och arbetsledigheter kan ingå i anställningstiden. Också dagar som likställs med arbetade dagar kan ingå. En förutsättning för tillämpning av avtalspunkten är att tjänsteutövningen eller arbetet har inletts.

Överenskommelse om semester utanför semesterperioden (2.5–30.9)

AKTA kap. IV § 7 och 8

Arbetsgivaren och den anställde kan komma överens om att ingen semester tas ut under semesterårets semesterperiod. Parterna kan enligt § 8 till exempel komma överens om att semestern från kvalifikationsåret 1.4.2020–31.3.2021 tas ut under perioden 1.1.2021–30.4.2022. Parterna kan också komma överens om att den del av semestern som överskrider 10 dagar tas ut före utgången av september 2022. När parterna kommer överens om semestern behöver semester inte nödvändigtvis tas ut under semesterperioden 2.5–30.9.2021. En arbetstagare kan dock inte när arbetsavtalet ingås ge ett samtycke till att semestern tas ut utanför semesterperioden. Överenskommelsen ska ingås separat för varje semester under hela anställningsförhållandet.

Arbetsgivaren är skyldig att vid behov kunna visa att parterna kommit överens om semestern på ett sätt som avviker från § 7, dvs. enligt § 8.

Om arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för semestern enligt § 7, ska en del av semestern förläggas till semesterperioden (20 semesterdagar, dock minst 65 %). Av en semester som omfattar minst 25 semesterdagar ska 5 beviljas utanför semesterperioden som så kallad vintersemester. Om semestern är kortare än 25 semesterdagar ska de dagar som överskrider 20 semesterdagar beviljas som vintersemester.  

Exempel 1

En arbetstagare har 38 dagars semester. Arbetsgivaren ska fastställa minst 65 % av semestern (25 dagar) till semesterperioden (2.5–30.9) och 5 dagar som vintersemester (1.10–31.4). De återstående 8 dagarna kan arbetsgivaren förlägga till antingen sommarperioden eller vinterperioden med beaktande av bestämmelserna i § 7, enligt vilka utgångspunkten är att sommar- och vintersemester beviljas som sammanhängande ledigheter (se § 7 mom. 4).

I undantagsfall kan semestrar som tjänats in under kvalifikationsåret tas ut redan på hösten under samma kvalifikationsår

AKTA kap. IV § 7 och 8

Enligt § 7 och 8 i semesterkapitlet är huvudregeln att till exempel semester från kvalifikationsåret 1.4.2020–31.3.2021 kan tas ut tidigast 1.1.2021. Semester kan tas ut tidigare endast i en situation som anges i § 8 mom. 3, dvs. om anställningen upphör innan den anställde har rätt att ta ut semester enligt § 7 mom. 1 och 2, kan arbetsgivaren och den anställde under anställningen komma överens om att den semester som tjänas in innan anställningen upphör tas ut under anställningen.

Exempel 1

Anställningen varar 1.4.2020–31.12.2020. Parterna kan enligt § 8 mom. 3 komma överens om att semester tas ut redan hösten 2020.

Exempel 2

Anställningen varar 1.8.2020–30.4.2021. Parterna kan komma överens om att den anställde tar ut semesterdagar före 1.1.2021 (när semester har hunnit tjänas in), eftersom personen inte kan ta ut semester enligt § 7 mom. 1 och 2 under semesterperioden 2021.

Exempel 3

Anställningen varar 1.8.2020–15.5.2021. Parterna kan komma överens om att den anställde tar ut semester från 1.1.2021, eftersom personen kan ta ut semester enligt § 7 mom. 1 och 2 under semesterperioden 2021. Semester kan alltså inte tas ut redan hösten 2020.

Beviljande av semester vid lång tjänst- eller arbetsledighet

AKTA kap. IV § 7, 8 och 11

Arbetsgivaren ansvarar för att de anställda får sin semester. Semester ska beviljas även om den anställde har lång tjänst- eller arbetsledighet, såsom föräldra-, vård- eller alterneringsledighet. I praktiken går det till så att den beviljade arbets- eller tjänstledigheten avbryts under tiden för semestern.

Semester får inte utan den anställdes samtycke förläggas till moderskaps- eller faderskapsledighet. Om den anställde inte ger sitt samtycke får semester tas ut inom 6 månader efter att ledigheten upphört.

Tidpunkten för fastställd eller överenskommen semester flyttas på den anställdes begäran om den anställde insjuknar när semestern inleds eller pågår. Närmare bestämmelser om förutsättningarna för att flytta semester och om fastställande av eller överenskommelse om tidpunkten för den flyttade semestern finns i § 11 i semesterkapitlet. Semester kan med den anställdes samtycke också förläggas till sjukledighet.  

Exempel 1

Om en arbetstagare är sjukledig vid en tidpunkt till vilken arbetsgivaren står i beråd att fastställa semester kan semestern förläggas till sjukledigheten. Arbetstagaren har dock med stöd av § 11 rätt att be om att semestern flyttas. Då flyttas semestern enligt § 11 mom. 1. Därför lönar det sig för arbetsgivaren att redan innan semestern fastställs komma överens med arbetstagaren om tidpunkten för semestern, dvs. om semestern förläggs till sjukledigheten eller först efter den. I fråga om tidpunkten för semestern iakttas § 11.

Flyttning av semester

AKTA kap. IV § 11

Den ändring av 25 § i semesterlagen som trädde i kraft 1.4.2016, dvs. självrisktiden vid insjuknande under semester, tillämpas inte i kommunsektorn. Genom ändringen återinfördes självrisktiden för flyttning av semesterdagar när en anställd insjuknar under sin semester. Bestämmelser om flyttning av semester på grund av sjukdom finns i de kommunala kollektivavtalen, som inte har ändrats på denna punkt, inte heller de avtal som trädde i kraft 1.2.2017.

Arbetsoförmåga (sjukdom, förlossning, olycksfall)

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare när semestern eller den sparade ledigheten börjar eller under den är arbetsoförmögen på grund av sjukdom, förlossning eller olycksfall, flyttas de semesterdagar eller dagar av sparad ledighet som infaller under tiden av arbetsoförmåga till en senare tidpunkt, om den anställde anhåller om det utan ogrundat dröjsmål och, om möjligt, innan semestern börjar.

Om den anställde lämnar in ett läkarintyg till arbetsgivaren eller, enligt arbetsgivarens prövning, ger någon annan tillförlitlig utredning om sin arbetsoförmåga innan semestern börjar eller utan dröjsmål efter att semestern börjat, betraktas det som anhållan om att skjuta upp semestern.

Exempel 1

En arbetstagares semester är fastställd till 23.6–20.7.2020. Arbetstagaren insjuknar före semestern och är sjuk 20.6–6.7.2020. På arbetstagarens begäran kan den del av semestern då arbetstagaren är arbetsoförmögen flyttas. Det innebär att 7.7–20.7.2020 kvarstår som semester enligt vad som tidigare fastställts. I samband med flyttningen ska arbetsgivaren se till att minst 10 sammanhängande semesterdagar tas ut enligt § 8. I exemplet uppfylls detta krav. 

Exempel 2

En arbetstagares semester har förlagts till 23.6–20.7.2020 (20 semesterdagar). Innan semestern börjar ber arbetstagaren om flyttning av semestern på grund av en operation som innebär sjukledighet för tiden 2–5.7.2020 (4 kalenderdagar). Arbetstagaren lämnar snarast möjligt in ett godtagbart intyg över sin arbetsoförmåga enligt AKTA kap. V. Arbetsgivaren flyttar på begäran 3 semesterdagar som infaller under perioden till en senare tidpunkt.

Moderskaps- eller faderskapsledighet

I § 7 mom. 5 i semesterkapitlet i AKTA finns det bestämmelser om hur semestern ska förläggas i en situation där en tjänsteinnehavare eller arbetstagare har moderskaps- eller faderskapsledigt. Semestern kan inte förläggas till moderskaps- eller faderskapsledigheten utan den anställdes samtycke. Semester kan ges inom sex månader från det att ledigheten upphört.  

Andra orsaker till flyttning av semester

Arbetsgivaren och den anställde kan komma överens om flyttning eller avbrytande av semester. I så fall måste man ändå alltid iaktta bestämmelserna i § 8, bland annat kravet på 10 dagars sammanhängande semester.

Arbetsgivaren kan inte flytta eller avbryta en fastställd eller överenskommen semester för en arbetstagare om inte arbetstagaren samtycker till det.

I § 11 mom. 5 finns det bestämmelser om flyttning och avbrytande av en tjänsteinnehavares semester. Enligt momentet kan semestern flyttas till exempel när det är nödvändigt av vägande skäl som har samband med offentlig maktutövning. 

Exempel 3: Ett på förhand känt avbrott i periodarbete

För en fyra kalenderdagars semester (tor–sön) som planerats in i en periodarbetares arbetsskiftsförteckning minst 7 dagar innan arbetsperioden börjar går det åt 2 semesterdagar enligt tabellen i AKTA kap. IV § 6 mom. 1., om bara tor–fre hade varit arbetsdagar (§ 16 mom. 1 i arbetstidskapitlet i AKTA). På grund av de två semesterdagarna är den ordinarie arbetstiden i perioden 2 x 7,75 timmar kortare.

Personen insjuknar fre–sön och vill skjuta upp semestern. När semester flyttas på grund av sjukdomsfall flyttas de semesterdagar som infaller under tiden av arbetsoförmåga till en senare tidpunkt.

I det här fallet åtgår det alltså i stället för 2 semesterdagar bara en semesterdag och den andra flyttas till en senare tidpunkt.

Om till exempel tor–lör hade varit arbetsdagar, hade den ordinarie arbetstiden planerats som 3 x 7,75 timmar kortare och 3 semesterdagar hade gått åt tor–sön. Sjukdomsfallet hade då inneburit att bara en semesterdag gått åt och att två flyttats till en senare tidpunkt.

Om arbetstagaren däremot insjuknar under en semester som inte planerats på förhand, flyttas de semesterdagar då arbetstagaren är arbetsoförmögen och som utan semestern skulle ha varit arbetsdagar till en senare tidpunkt.

Avtal om att spara semester

AKTA kap. IV § 12

Av de semesterdagar som en anställd tjänar in under respektive kvalifikationsår kan den del som överstiger 15 semesterdagar sparas enligt överenskommelse mellan arbetsgivaren och den anställde. Arbetsgivaren ska alltså se till att de anställda tar ut minst 15 semesterdagar.

Arbetsgivaren är skyldig att fastställa semester enligt avtalsbestämmelserna. Därför finns det skäl att ingå ett skriftligt avtal om sparande av semester, så att arbetsgivaren kan visa att avtalsbestämmelserna iakttagits och så att det inte blir oklart hur många semesterdagar som fortfarande kvarstår.

När semester sparas kan arbetsgivaren inte ensidigt bestämma tidpunkten för när den sparade semestern tas ut, utan parterna måste komma överens om tidpunkten. Vid avtal om sparande av semester är det ändamålsenligt att samtidigt avtala om till vilken tidpunkt den sparade semestern förläggs. Det gör det möjligt att förlägga semestern till en tidpunkt som är lämplig för både arbetsgivaren och den anställde. Semestern förläggs till en överenskommen tid efter den semesterperiod som följer på den ordinarie semesterperioden. Till exempel semester som tjänats in under kvalifikationsåret 2019–2020 kan tas ut tidigast 1.10.2021 som sparad semester.

Sparledigheten betalas som semesterersättning om

  • den anställdes arbetstid ändras i väsentlig grad
  • den anställde blir permitterad tills vidare  

Bestämmelser om hur ersättningen räknas ut finns i § 12 och 16 i semesterkapitlet. När anställningsförhållandet upphör betalas semesterersättning också för outtagen sparad semester.

Semesterlön

AKTA kap. IV § 13

För semester och sparad ledighet betalas ordinarie månadslön. Semesterlönen bestäms enligt huvudregeln utgående från den ordinarie lönen vid den tidpunkt då semestern börjar, dvs. den första semesterdagen.

Om den anställdes ordinarie arbetstid och därmed också lönen har ändrats under kvalifikationsåret eller efter kvalifikationsårets slut innan semestern börjar, bestäms den månadslön som utgör grunden för semesterlönen för den semester som tjänats in under det avslutade kvalifikationsåret genom att den fulla ordinarie månadslönen vid den tidpunkt då semestern börjar multipliceras med den genomsnittliga arbetstidsprocenten under kvalifikationsåret.

Exempel 1

En anställd har under kvalifikationsåret arbetat 60 % i 7 månader och 100 % i 5 månader.

Den genomsnittliga arbetstidsprocenten är då (7 x 60 + 5 x 100) : 12 = 76,7 %.

Den anställdes fulla (100 %) ordinarie lön är 2 500 €/mån.

Den månadslön som semesterlönen beräknas på är 76,7 % x 2 500 € = 1 917,50 €/mån., oberoende av vilken arbetstidsprocent den anställde har när semestern börjar.

Exempel 2

En anställd har inlett sin anställning den 1 maj. Vid kvalifikationsårets slut har anställningen alltså varat i 11 månader.

Den anställde arbetar 60 % till den 17 juni och därefter 100 %.

Den genomsnittliga arbetstidsprocenten är då 1,57 månader x 60  (1 mån. i maj + 17/30 dagar i juni) + 9,43 x 100 (13/30 dagar i juni + 9 mån. i juli–mars) : 11 = 94,3 %. Den anställdes fulla (100 %) ordinarie lön är 2 500 €/mån.

Den månadslön som semesterlönen beräknas på är 94,3 % x 2 500 € = 2 357,50 €/mån., oberoende av vilken arbetstidsprocent den anställde har när semestern börjar.

Exempel 3

En anställd har under kvalifikationsåret arbetat 100 % i 7 månader och 60 % i 5 månader. Den anställde hade 2 mån. oavlönad tjänst-/arbetsledighet när arbetstiden var 100 %.

Den genomsnittliga arbetstidsprocenten är då (7 x 100 + 5 x 60) : 12 = 83,33 %.

Den anställdes fulla (100 %) ordinarie lön är 2 500 €/mån.

Den månadslön som semesterlönen beräknas på är 83,33 % x 2 500 € = 2 083,25 €/mån., oberoende av vilken arbetstidsprocent den anställde har när semestern börjar.

Också under en oavlönad ledighet beaktas alltså den arbetstidsprocent som hade utgjort grunden för lönen om den anställde hade arbetat.

Exempel 4

En anställd har en visstidsanställning 5.2–2.3, varav
5–21.2 100 % (17 kalenderdagar)
22–28.2 50 % (7 kalenderdagar)
1–2.3 50 % (2 kalenderdagar)

Den genomsnittliga arbetstidsprocenten är då
(17/28 x 100) + (7/28 x 50 ) + (2/31 x 50) = 76,43 %, den genomsnittliga arbetstidsprocenten.

Semesterersättning under anställningen i undantagsfall

AKTA kap. IV § 16

I regel kan semesterersättning betalas endast då anställningen upphör. Då betalas semesterersättning till den del som semester inte har tagits ut. Undantag från denna huvudregel anges i § 11 och 17 i semesterkapitlet.

Semesterkapitlets § 11 innehåller bestämmelser om betalning av semesterersättning i situationer där en semester som flyttats på grund av sjukdom inte kan tas ut.

Semesterersättning enligt § 17 i semesterkapitlet betalas också när den anställde lämnar sitt arbete för att fullgöra militärtjänst, frivillig militärtjänst eller civiltjänst.  

Byte av semesterpenning mot ledighet

AKTA kap. IV § 19

Arbetsgivaren och den anställde kan komma överens om att semesterpenningen för kvalifikationsåret eller en del av den tas ut som motsvarande ledighet. Avtalet om utbyte av semesterpenningen ska ingås skriftligt eller elektroniskt.

Anställda som ingår ett avtal med arbetsgivaren om utbyte av semesterpenningen ska informeras om villkoren för detta.

Arbetsgivaren ska informera de anställda eller deras representanter om de allmänna principer för avtal om utbytesledighet som tillämpas på arbetsplatsen.

Antalet utbytesledighetsdagar utgör 50 % av antalet intjänade semesterdagar enligt § 5 mom. 2 i semesterkapitlet i AKTA. Om hela semesterpenningen byts ut mot ledighet, betalas ingen semesterpenning. Om bara en del av semesterpenningen byts ut mot ledighet, avdras från den semesterpenning som räknats ut enligt § 18 i semesterkapitlet i AKTA lönen för så många dagar som den anställde har utbytesledighet.

Utbytesledighet likställs med arbetad tid enligt § 4 i semesterkapitlet.

Utbytesledighet förläggs till en tid som arbetsgivaren och den anställde kommer överens om. Utbytesledigheten ska tas ut innan den semesterperiod som följer på kvalifikationsåret börjar.

Utbytesledighet åtgår såsom semester, dvs. enligt § 6 i semesterkapitlet i AKTA. Under utbytesledighet betalas ordinarie lön för den tid ledigheten infaller.

När anställningen upphör har den anställde rätt att få ersättning för utbytesledighet som inte tagits ut. Ersättning betalas också om utbytesledighet inte tagits ut inom den överenskomna tiden.

Semesterbokföring

Bestämmelser om innehållet i semesterbokföringen finns i 29 § i semesterlagen. Enligt paragrafen ska semestrarnas längd och tidpunkt samt lönernas och ersättningarnas belopp och deras beräkningsgrunder framgå av semesterbokföringen.

Semesterbokföringen ska förvaras i minst två år från utgången av det kalenderår under vilket semestern borde ha beviljats eller semesterersättning borde ha betalats. Bokföringen ska sparas två år efter att anställningsförhållandet upphört.

Om arbetsgivaren och den anställde sinsemellan har kommit överens om tidpunkten för semestern (t.ex. i ett avtal enligt kap. IV § 1 mom. 6 om överföring av semesterförmåner, genom en överenskommelse enligt kap. IV § 8 om uppdelning av semestern och om semesterns tidpunkt under anställningsförhållandet eller i ett avtal enligt kap. IV § 12 om sparande av semester), ska detta antecknas i semesterbokföringen så att uttaget av semesterförmånerna kan följas upp.  

Beaktande av en deltidsanställd periodarbetares semester i arbetsskiftsplaneringen

En deltidsanställd arbetstagare arbetar i treveckorsperioder. Arbetstiden är 50 % av full arbetstid, dvs. 58 tim. 7 min. (0,5 x 116 tim. 15 min.). Arbetstagaren har beviljats semester för den första veckan från måndag till söndag. För semestern åtgår 5 semesterdagar. Eftersom arbetsdagarna inte var kända när semestern beviljades, betraktas måndag–fredag som arbetsdagar.

Den återstående ordinarie arbetstiden är 0,5 x (2 x 38 tim. 45 min.) = 38 tim. 45 min. eller 0,5 x (116 tim. 15 min.– 38 tim. 45 min.). För arbetstagaren planeras detta timantal in som arbetsdagar och arbetsskift under de dagar som infaller utanför avbrottet på det sätt som verksamheten på arbetsplatsen förutsätter.

Beviljande av semester vid övergång från ett kollektivavtal till ett annat (AKTA/UKTA)

AKTA kap. IV § 7, 8 och 20

1. Barnträdgårdslärarna A och B som arbetar på ett daghem och som omfattas av AKTA övergår 1.8.2020 utan en enda dags avbrott permanent till förskolläraruppgifter inom undervisningsväsendet och övergår då till att omfattas av UKTA. Den semester som tjänats in t.o.m. 31.3.2020 och den semester som tjänats in 1.4.2020–31.7.2020 ska tas ut enligt följande:

Kvalifikationsåret 1.4.2019–31.3.2020:
Semesterdagarna från det kvalifikationsår som slutade 31.3.2020 ska tas ut senast 31.7.2020. Arbetsgivaren borde också komma överens med de anställda om uttag av vintersemester före 31.7.2020. Innan tjänsteförordnandet ges borde arbetsgivaren överväga vilken tidpunkt som är lämplig för övergången till undervisningssektorn. Då kan semestrarna från det avslutade kvalifikationsåret (enligt AKTA) utan problem tas ut innan förskolläraruppgifterna inleds. Arbetsgivaren kan till exempel förordna att förskolläraruppgifterna börjar först 10.8.2020.

Kvalifikationsåret 1.4.2020–31.3.2021:
A:s och B:s anställningsförhållande hos kommunen fortsätter, så semesterersättning betalas inte och arbetsgivaren kan inte ens före övergången 1.8.2020 bevilja semester som tjänats in fr.o.m. 1.4.2020.

När A och B permanent övergått till att omfattas av UKTA får de sommaren 2021 avlönad ledighet som motsvarar semester i enlighet med UKTA. Då påverkas den kalkylerade semestern av kvalifikationsårets samtliga kvalifikationsmånader.

2. Barnträdgårdslärare A, som arbetar på ett daghem, övergår 1.8.2019 utan en enda dags avbrott till förskolläraruppgifter inom undervisningsväsendet och till att omfattas av UKTA. A sköter ett förskollärarvikariat och återvänder till daghemmet 1.8.2020. Den semester som tjänats in t.o.m. 31.3.2019 och den semester som tjänats in 1.4.2019–31.7.2020 ska tas ut enligt följande:

Kvalifikationsåret 1.4.2018–31.3.2019:
Semestern för det kvalifikationsår som upphörde 31.3.2019 ska tas ut senast 31.7.2019. Innan tjänsteförordnandet ges borde arbetsgivaren överväga vad som är en ändamålsenlig begynnelsetidpunkt för tjänsteutövningen. Då kan semestern från det kvalifikationsår som redan gått till ända (enligt AKTA) utan problem tas ut innan lärarens tjänsteutövning inleds.

I fråga om andelen vintersemester, se punkt 1. Eftersom personen återgår till tillämpningsområdet för AKTA, kan parterna också avtala om att den outtagna vintersemestern för arbetet inom AKTA tas ut efter återkomsten före utgången av semesterperioden 2020, dvs. senast 30.9.2020 (kap. IV § 8 mom. 2, enligt vilket parterna kan komma överens om att den del av semestern som överskrider 10 semesterdagar tas ut senast inom ett år efter semesterperiodens slut). Arbetsgivaren och arbetstagaren kan också komma överens om att en del av semestern sparas i enlighet med AKTA kap. IV § 12 och tas ut när arbetstagaren har återvänt till uppgifterna som barnträdgårdslärare.

Arbetsgivaren kan till exempel bestämma att skötseln av lärartjänsten börjar först 10.8.2019. Det är också möjligt att formulera tjänsteförordnandet så att det inte gäller då skolarbetet är avbrutet och ingen vikarie behövs. A återgår då till arbetet som barnträdgårdslärare och semester kan fastställas för dessa perioder. Då ska man ändå se till att semesterdagarna beviljas med iakttagande av AKTA § 7 och § 8.

Kvalifikationsåret 1.4.2019–31.3.2020:
Anställningsförhållandet hos kommunen fortsätter, så semesterersättning betalas inte och arbetsgivaren kan inte ens före övergången 1.8.2019 bevilja semester som tjänats in fr.o.m. 1.4.2019. För det kvalifikationsår som går ut 31.3.2020 bestäms rätten till semester i enlighet med AKTA efter att A återvänt till daghemmet och igen omfattas av AKTA.

När semester beviljas ska bestämmelsen i § 20 i AKTA:s semesterkapitel beaktas. Enligt bestämmelsen gäller att om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som har rätt till semester är tjänst- eller arbetsledig för att i anställning hos samma arbetsgivare sköta en läraruppgift till vilken det inte hör rätt till semester, avdras den tid för kalkylerad semester som ingår i vikariatstiden från den semester som tjänats in under föregående kvalifikationsår. I exempelfallet betyder det att semestern har getts (förordnandet upphör 31.7.2019).

3. En lektor som omfattas av systemet med kalkylerad semester vikarierar 1.1–30.6.2019 som utbildningschef i uppgifter som omfattas av semestersystemet. Lektorn återgår till lektorstjänsten 1.7.2019. Rätten till semester sommaren 2019 bestäms på följande sätt:

Kvalifikationsåret 1.4.2018–31.3.2019:
Lärarens kalkylerade semester bestäms enligt UKTA och är högst 36 dagar. Semestern förläggs så att den börjar 16.6 och därefter ser man hur många kalkylerade semesterdagar som återstår då lektorn återvänder till läraruppgifterna, dvs. efter 1.7.2019. När dessa återstående kalkylerade semesterdagar dras av från de semesterdagar som fastställts enligt AKTA får man reda på de semesterdagar som fastställs att tas ut före övergången till läraruppgifterna 1.7.2019. I beräkningarna motsvarar AKTA:s 38 semesterdagar UKTA:s 36 kalkylerade semesterdagar.

När rätten till semester slås fast ska samtliga sammanhängande anställningar hos samma kommun under kvalifikationsåret 1.4.2018–31.3.2019 beaktas i enlighet med § 1 mom. 5. Med andra ord beaktas alla de anställningar inom UKTA eller AKTA som avlöst varandra utan en enda dags avbrott.

Merja Renko

arbetsmarknadsombudsman
Telefon:
+358 9 771 2111
Mobiltelefon:
+358 50 305 3026
E-post:
Merja.Renko@kt.fi
Organisation:
Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT