
Allmänt tjänste- och arbetskollektivavtal för kommunsektorn AKTA
Det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet AKTA 2020–2021 är i kraft 1.4.2020–28.2.2022. AKTA 2022–2025 utkommer i januari-februari. Ändringarna i avtalet framgår av KT:s cirkulär 3/2022 och 5/2022.
AKTA 2020–2021
Under avtalsperioden höjs lönerna genom två allmänna förhöjningar. I avtalsperioden ingår också en lokal justeringspott som betalas från 1.4.2021.
Av den personal som omfattats av det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet har en del överförts till arbets- och tjänstekollektivavtalet för social- och hälsovårdssektorn (SH-avtalet) och en del till det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA) från 1.9.2021. Bilagorna 3 och 4 i AKTA gäller inte längre från 1.9.2021.
Lönehöjningar och lokal justeringspott
Den första allmänna förhöjningen under avtalsperioden infaller 1.8.2020. Förhöjningen är 26 euro, men minst 1,22 procent.
Den andra allmänna förhöjningen görs 1.4.2021. Förhöjningen är då 1,00 procent. Också de individuella tilläggen enligt lönekapitlet höjs i enlighet med respektive allmänna förhöjning.
De allmänna förhöjningarna gäller även anställda som står utanför lönesättningen. Också grundlönerna enligt lönebilagorna 1–8 och minimilönen enligt lönekapitlet höjs i enlighet med den allmänna förhöjningen.
I avtalsperioden ingår också en lokal justeringspott som betalas från 1.4.2021. Potten är 0,8 procent av lönesumman inom AKTA. I underteckningsprotokollet till AKTA finns det bestämmelser om fördelningen av den lokala justeringspotten och förhandlingarna om potten. Arbetsgivarnas och huvudavtalsorganisationernas lokala representanter förhandlar om användningen av den lokala justeringspotten. Om samförstånd inte nås, beslutar arbetsgivaren om användningen av den lokala justeringspotten för höjning av uppgiftsrelaterade löner och/eller för individuella tillägg eller motsvarande förhöjningar.
Förlängningar av den ordinarie arbetstiden som avtalats med stöd av konkurrenskraftsavtalet
De förlängningar av den ordinarie arbetstiden som avtalats med stöd av konkurrenskraftsavtalet gäller till söndag 30.8.2020. De ordinarie arbetstiderna enligt AKTA 2020–2021 iakttas från 31.8.2020 eller från början av den arbetsperiod som inleds närmast detta datum.
I stället för de förlängningar av den ordinarie arbetstiden som avtalats med stöd av konkurrenskraftsavtalet och som nu slopas har parterna avtalat om vissa ändringar i bland annat arbetstidskapitlet och semesterkapitlet. Dessa ändringar träder i kraft 31.8.2020.
Arbetsgrupper
Enligt underteckningsprotokollet tillsätts arbetsgrupper
- som ska bedöma lönesystemet och familjeledigheterna
- som ska utreda bundenheten i arbetet och arbetsresor
- som ska se över bestämmelserna om sjukledighet.
Ändringar i arbetstidsbestämmelserna
Vissa ändringar i arbetstidskapitlet, s.k. tvingande ändringar, beror på den nya arbetstidslagen som trädde i kraft i början av 2020. Terminologin i arbetstidskapitlet har ändrats i enlighet med arbetstidslagen för att förtydliga tolkningen.
De ordinarie arbetstiderna i arbetstidskapitlet har förkortats i motsvarande mån som arbetstiden förlängts enligt konkurrenskraftsavtalet. För dem som omfattas av AKTA förkortas den ordinarie arbetstiden med en halv timme per vecka. Motsvarande förkortningar har också gjorts i bilaga 13, 14 och 18.
I bestämmelserna om beredskap har det gjorts ändringar som syftar till att tydliggöra tillämpningen av avtalsbestämmelserna.
Tillämpningsområdet för periodarbete är oförändrat och följer sålunda till merparten arbetstidslagen från 1996. Periodarbetstid kan liksom tidigare tillämpas inom hemsjukvården och hemservicen.
Utjämningsperioden i periodarbete kan fortfarande vara två, tre eller fyra veckor. I avtalet preciserades bestämmelsen om att en utjämningsperiod på mer än tre veckor kan användas bara om det är motiverat med tanke på verksamheten. Enligt preciseringen kan fyraveckorsperioder behövas kontinuerligt till exempel för en anställd som har deltidsarbete eller i huvudsak nattarbete.
En annan precisering är att en fyraveckorsperiod tillfälligt kan användas när mer än en söckenhelg infaller under arbetsperioden. I så fall ska den anställde under utjämningsperioden som söckenhelgsförkortning ges åtminstone en ledig dag som motsvarar en genomsnittlig arbetsdag.
I periodarbete kan ett nattskift i fortsättningen vara 11 timmar också på andra arbetsplatser än psykiatriska sjukhus och institutioner för personer med intellektuell funktionsnedsättning.
I kapitlet infördes också en ny avtalspunkt enligt vilken 12 månader används som granskningstid för maximiantalet arbetstimmar enligt 18 § 1 mom. i arbetstidslagen.
Vid flexibel arbetstid kan saldot för ordinarie arbetstid i fortsättningen vara 50 timmar i stället för 40.
Ändringar i semesterbestämmelserna
I semesterkapitlet infördes en ny avtalspunkt om byte av semesterpenning mot ledighet. Arbetsgivaren och den anställde kan komma överens om att semesterpenningen för kvalifikationsåret eller en del av den tas ut som motsvarande ledighet.
Villkoren för byte av semesterpenningen mot ledighet, till exempel utbytesförhållandet och tidpunkten då ledigheten ska tas ut, är innehållsmässigt i stort sett de samma som i AKTA 2018–2019 bilaga 15. Nytt är att möjligheten att byta semesterpenningen mot ledighet inte förutsätter något lokalt kollektivavtal, dvs. arbetsgivaren och den anställde kan sinsemellan komma överens om att byta semesterpenningen mot ledighet.
Enligt den nya bestämmelsen kan semesterpenningen bytas mot ledighet först fr.o.m. 31.8.2020.
Före det är byte möjligt bara om det ingås ett lokalt kollektivavtal om detta.
Förtroendemannasystemet och de arbetarskyddsfullmäktigas ställning
Innehållet i förtroendemannakapitlet är i praktiken oförändrat. Minimilönen och ersättningarna till förtroendemän har höjts med beaktande av den allmänna förhöjningen.
Den tidsbegränsade bestämmelsen om förtroendemannens tidsanvändning, vilken avtalades föregående avtalsperiod, har förlängts till slutet av den nya avtalsperioden. Enligt bestämmelsen är förtroendemannens regelbundna befrielse från arbetet i genomsnitt en arbetsdag i veckan per 105 anställda som förtroendemannen representerar. Orsaken till den tidsbegränsade ändringen av den regelbundna befrielsen och den utökade tillfälliga tidsanvändningen är, såsom under föregående avtalsperiod, behovet av förberedelser inför betydande omorganiseringar av serviceproduktionen, såsom vård- och landskapsreformen eller kommunsammanslagningar.
Avtalspunkten om lönen för förtroendemän (§ 9) har fått ett nytt mom. 2, som gäller lärare som blir förtroendemän och helt befrias från läraruppgifterna. Det inte fråga om någon ny avtalsbestämmelse. Detta avtalades redan i den förra avtalsomgången, då parterna kom överens om att bestämmelsen skulle införas i avtalsboken först följande avtalsomgång.
Ett särskilt tjänste- och arbetskollektivavtal har ingåtts om en höjning av ersättningen för en arbetarskyddsfullmäktig.
Familjedagvårdarna
För familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem (AKTA bilaga 12) höjs priserna på vårdplatser (§ 4) genom de allmänna förhöjningarna 1.8.2020 och 1.4.2021.
I lönepunkt 12PPH001 är priset på en vårdplats på över 5 timmar 421,78 € från 1.8.2020 och 426,00 € från 1.4.2021. För en vårdplats på högst 5 timmar betalas 210,91 € från 1.8.2020 och 213,02 € från 1.4.2021.
I lönepunkt 12PPH002 är priset på en vårdplats på över 5 timmar 402,75 € från 1.8.2020 och 406,78 € från 1.4.2021. För en vårdplats på högst 5 timmar betalas 201,38 € från 1.8.2020 och 203,39 € från 1.4.2021.
Begreppet tid som räknas som arbetstid (AKTA bilaga 12 § 8 mom. 2) ändrades redan 1.4.2020, varvid också den s.k. morgonberedskapen slopades. Som arbetstid för en familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem räknas från 1.4.2020 den tid som används till arbete och den tid under vilken familjedagvårdaren är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället. Mer information om detta finns i meddelandet till KT:s kontaktpersoner 2.4.2020.
För familjedagvårdarna verkställdes konkurrenskraftsavtalet år 2017 genom att kortare söckenhelgsförkortningar infördes. Lösningen avvek från de andra arbetstidsformerna inom AKTA eftersom familjedagvårdarnas ordinarie arbetstid redan var den maximala enligt arbetstidslagen, dvs. 40 timmar i veckan.
När arbetstidsförlängningen enligt konkurrenskraftsavtalet inte längre gäller är familjedagvårdarnas ordinarie arbetstid fortfarande 40 timmar i veckan, men arbetstiden under söckenhelgsperioder enligt § 9 och övertidsgränsen vid avbruten period enligt § 10 mom. 2 i AKTA 2018–2019 bilaga 12 ändras 31.8.2020. Från 31.8.2020 förkortar en söckenhelg eller helgdagsafton den ordinarie arbetstiden för heltidsanställda med 8 timmar och för deltidsanställda proportionellt med den andel av 8 timmar som familjedagvårdarens deltidsarbetstid utgör av full ordinarie arbetstid. Avbrutna perioder påverkas inte längre av söckenhelger och helgdagsaftnar.
I och med ändringen av arbetstidslagen slopas också uppföljningen av maximigränsen för övertidsarbete 31.8.2020. Till och med 30.8.2020 gäller bestämmelsen i AKTA 2018–2019 bilaga 12 § 10 mom. 4 om granskning av det maximala antalet övertidstimmar. Från 31.8.2020 tillämpas en granskningsperiod på 12 månader för den maximala arbetstiden. Vid granskningen av den maximala arbetstiden beaktas all tid som räknas som arbetstid.
I AKTA bilaga 12 har det också gjorts uppdateringar i texten som inte ändrar tolkningen av bestämmelserna.