
Tjänste- och arbetskollektivavtalet för läkare LÄKTA
LÄKTA 2022–2025 gäller 1.5.2022–30.4.2025. Ändringarna i avtalet framgår av KT:s cirkulär 3/2022, 9/2022 och 20/2022.
Tjänste- och arbetskollektivavtal för läkare (LÄKTA) 2022–2025
Tjänste- och arbetskollektivavtalet för läkare (LÄKTA) är i kraft 1.5.2022–30.4.2025. Läkaravtalet har ändrats från tjänstekollektivavtal till tjänste- och arbetskollektivavtal 1.5.2022. Tidigare gällde tjänstekollektivavtalet i tillämpliga delar läkare, tandläkare och veterinärer i arbetsavtalsförhållande. Efter ändringen gäller alla bestämmelser i läkaravtalet tjänste- och arbetsavtalsförhållanden på samma sätt, om inte något annat anges i avtalet eller något annat följer av lagstiftningen.
Tillämpningsområdet för läkaravtalet har förtydligats och samtidigt har texten i lönebilagorna uppdaterats.
Lönehöjningar år 2022
Lönerna justeras med en allmän förhöjning 1.6.2022. Information om den allmänna förhöjningen har getts i KT:s cirkulär 9/2022. Den allmänna förhöjningen varierar enligt bilaga.
I läkaravtalet ingår en central justeringspott 1.10.2022. Anvisningar om användningen av potten finns i KT:s cirkulär 20/2022.
Lönejusteringar 2023–2024
Lönehöjningarna år 2023 och 2024 följer linjen i AKTA. Storleken på höjningen varierar dock enligt bilaga. Vi kommer att informera om detta och eventuella andra avtalsändringar genom separata cirkulär.
Uppdateringar av bestämmelserna om vilotider
Bestämmelserna om vilotider i läkaravtalet har uppdaterats. Avtalsbestämmelsen om veckovila har reviderats.
Bestämmelsen om dygnsvila har uppdaterats med mallar för vissa situationer där det kan avtalas annorlunda genom ett lokalt tjänste- och arbetskollektivavtal.
Giltighetstiden för bestämmelserna om förläggning av den ordinarie arbetstiden och den ersättning som betalas för den har förlängts med vissa ändringar under avtalsperioden.
AKTA tillämpas på utbytesledigheter
De separata bestämmelserna om utbytesledighet har slopats i läkaravtalet. I fortsättningen tillämpas bestämmelserna om utbytesledighet i AKTA.
System med prestationslön för läkare vid hälsovårdscentraler
För läkare vid hälsocentraler har det utvecklats ett nytt prestationslönesystem som fungerar som ett alternativ till det nuvarande systemet med åtgärdsarvoden.
Ändringar i systemet med åtgärdsarvoden för tandläkare vid hälsovårdscentraler
Systemet med åtgärdsarvoden för tandläkare vid hälsocentraler har ändrats 1.1.2023.
Nytt joursystem för veterinärer
Joursystemet för veterinärer har reviderats 1.1.2023.
Förändringar för amanuenser samt läkare vid uppfostrings- och familjebyråer
Anställningsvillkoren för amanuenser följer i fortsättningen läkaravtalet; läkarna vid uppfostrings- och familjerådgivningsbyråerna hör till personalen i bilaga 3.

Henrika Nybondas-Kangas
Virpi Taavitsainen
Anvisningar
Vanliga frågor
Hur påverkar karriärstegssystemet läkarnas och tandläkarnas lönesättning?
Lönenivån och samordningen av löner
1. Kan min nuvarande lönenivå sjunka på grund av karriärstegssystemet?
Utgångspunkten är att ingens lön får sänkas vid övergången till det nya lönesystemet.
En närmare redogörelse om omvandlingen av helhetslönen finns i punkt 3.2.8.1 i KT:s cirkulär 21/2023.
Till det prestationsbaserade systemet hör att lönen för prestationerna varierar från månad till månad. Därför kan ingen exakt lönegaranti ges för övergången till prestationslönesystemet enligt bilaga 1 (läkare inom primärvården).
Närmare anvisningar om övergången till prestationslönesystemet läggs inom kort ut på KT:s webbplats.
Tillämpningen av karriärsteg
2. Hur värderas de olika specialiteterna i det nya karriärstegssystemet?
Exempelvis finns det i bilagan som gäller sjukhusläkare (bilaga 3) tre specialistläkarsteg och tre karriärsteg som tillämpas på ledningsuppgifter.
Läkare som är anställda hos samma arbetsgivare placeras på dessa karriärsteg oberoende av specialitet.
Om man vill förhandla och avtala lokalt om extra karriärsteg krävs tillstånd av de nationella avtalsparterna (se närmare punkterna 3.2.4 och 3.3.1 samt bilaga 5 i KT:s cirkulär 21/2023).
Lönenivån och samordningen av löner
3. Vi befinner oss i en situation där det syns i läkarnas uppgiftsrelaterade löner att vi arbetar i glesbygden. Hur omvandlas lönen vid övergången till karriärstegssystemet?
Typiskt är att det finns skillnader i de uppgiftsrelaterade lönerna i situationer där läkare och/eller tandläkare har överförts från flera arbetsgivare till välfärdsområdet genom överlåtelse av rörelse. De lokala förhållandena har påverkat storleken på de uppgiftsrelaterade lönerna. Det är då fråga om tidigare godkända lönenivåer som respektive arbetsgivare beslutat om.
Även om det i kommuner där det har varit svårt att rekrytera läkare och/eller tandläkare har betalats högre uppgiftsrelaterade löner än exempelvis i städer, kan skillnaderna i de uppgiftsrelaterade lönerna inte automatiskt tolkas som till exempel rekryteringstillägg.
Vid en harmonisering av lönerna är utgångspunkten att löneskillnaderna avpassas efter de högsta lönerna.
I fråga om övergångsperioden har parterna kommit överens om att vid övergången till karriärstegssystemet ska de uppgiftstillägg eller motsvarande del av den uppgiftsrelaterade lönen (skriftligt verifierbar lönedel för en särskild uppgift) som arbetsgivaren använder omvandlas till uppgiftstillägg enligt karriärstegssystemet.
I karriärstegsbeskrivningarna för specialistläkare och/eller specialisttandläkare nämns både arbete som enda specialistläkare eller specialisttandläkare och arbete som läkare eller tandläkare vid ett verksamhetsställe där endast ett fåtal läkare eller tandläkare arbetar som faktorer som påverkar kunnande och ansvar. Karriärstegsbeskrivningarna kan preciseras lokalt, men förutsättningarna för tillämpningen av ett karriärsteg får inte skärpas.
Förtroendemän och karriärstegssystemet
4. Hur beaktas förtroendemän i det nya systemet?Miten luottamusmiehet huomioidaan uudessa järjestelmässä?
Enligt tillämpningsanvisningen i VÄLKA kap. VII § 7 mom. 2 får en förtroendemans lön inte sjunka till följd av förflyttning så att den blir lägre än vad den var innan förtroendemannen valdes.
Om förtroendemannen har en utgångsbefattning, bestäms karriärstegslönen enligt den. Om det inte finns någon utgångsbefattning, bestäms karriärstegslönen enligt det karriärsteg som är lämpligast i förhållande till den gamla lönenivån.
Huvudförtroendemännens och förtroendemännens karriär utvecklas utgående från kunnande och ansvar på samma sätt som för andra löntagare. Den som varit förtroendeman på heltid i åratal anses stå utanför karriärstegssystemet, varvid den uppgiftsspecifika lönen utvecklas på samma sätt som lönen för personer utanför karriärstegssystemet (punkt 3.2.7 i cirkulär 21/2023).
Man bör också beakta att lönen för den tid som använts till att sköta ett förtroendemannauppdrag ska räknas ut så att den motsvarar den lön som förtroendemannen, om han eller hon hade utfört sitt ordinarie arbete, under samma tid sannolikt skulle ha tjänat under ordinarie arbetstid. Om denna inkomst inte kan uppskattas, räknas lönen ut så att den motsvarar den genomsnittliga timinkomsten för andra tjänsteinnehavare och arbetstagare som under motsvarande tid har utfört samma eller i det närmaste samma arbete. I fortsättningen kan sättet att beräkna prestationskompensationen enligt § 16 utnyttjas vid fastställandet av detta.
Allmänt om löneförhöjningar
5. Betalas dröjsmålsränta på löneförhöjningarna som trädde i kraft i juni 2023? När ska löneförhöjningen för oktober 2023 betalas?
I det tjänste- och arbetskollektivavtal som ingicks i juni 2023 kom de nationella avtalsparterna överens om att potterna 1.6.2023 ska betalas ut senast i samband med löneutbetalningen i december. Följaktligen betalas ingen dröjsmålsränta.
Den allmänna förhöjningen för oktober ska betalas enligt normal tidtabell, dvs. enligt § 12 i underteckningsprotokollet. Den allmänna förhöjningen i oktober ska baseras på den höjda lönenivå som föranleddes av löneförhöjningarna i juni, vilket innebär att man först måste känna till hur personalen har placerats i karriärstegssystemet.
Tillämpningen av karriärsteg
6. Är 2C och 3A ett eller två karriärsteg?
De som börjar med 2 hör till karriären inom kliniskt arbete och de som börjar med 3 hör till karriären inom ledningsuppgifter. Dessa karriärsteg ligger på samma nivå i det nya karriärstegssystemet. Det här betyder att lönen är den samma på dessa karriärsteg både nationellt och lokalt. Det är också möjligt att ett karriärsteg, till exempel 3A, inte kommer till användning i systemet, om det inte finns någon läkare eller tandläkare som uppfyller karriärstegsbeskrivningen.
Motiveringen till att lönenivån är den samma för blocken ligger i en klinikers möjlighet till löneutveckling i karriären utan övergång till ledningsuppgifter.
Tillämpningen av karriärsteg
7. Karriärsteg 1D förutsätter att personen i fråga har haft en tjänst eller befattning som legitimerad läkare eller tandläkare i 3 år. Hur beräknas detta?
När man fastställer treårsgränsen för karriärsteget görs det på samma sätt som när man fastställer arbetserfarenhetstillägget (LÄKTA kap. II § 10 mom. 1). Det innebär att endast strejker och otillåten frånvaro räknas bort från tiden. Arbete som utförts före legitimeringen räknas dock inte med.
När karriärsteget för en legitimerad läkare eller tandläkare fastställs räknar man i arbetstiden till godo den tid som personen arbetat som legitimerad läkare eller tandläkare utanför Finland också när studierna har genomförts och legitimeringen erhållits i något EU- eller EES-land. Samma princip gäller i regel också studier och legitimering utanför EU- och EES-länderna. Vid fastställandet av karriärsteget beaktas inte arbete som läkaren/tandläkaren utfört med eventuell begränsad legitimation.
Läkaren eller tandläkaren är skyldig att lämna in intyg som gäller arbetet till arbetsgivaren och vid behov låta översätta intygen på egen bekostnad.
Lönenivån och samordningen av löner
8. Hur sker samordningen av lönerna i praktiken?
De nuvarande befattningarna placeras på det nya karriärstegssystemets olika nivåer, dvs. karriärsteg. Löneskillnaderna inom samma karriärsteg samordnas med respektive stegs högsta karriärstegslön. Skillnaderna i karriärstegslönerna ska fastställas på en ändamålsenlig nivå. Helheten som bör harmoniseras styrs av den högsta lönen på varje karriärsteg.
I läkaravtalet har det reserverats tillgångar för samordningen åren 2023–2025 (sammanlagt 6,1 % av lönesumman i LÄKTA). Samordningen ska göras inom rimlig tid. I praktiken förändras lönenivån för karriärstegen i takt med att samordningen framskrider.
Potterna för löneutvecklingsprogrammet och andra lokala potter används för uppdateringen av lönesystemet i enlighet med de anvisningar som getts om fördelningen av respektive pott.
Tillämpningen av karriärsteg och uppgiftstillägg
9. Hur ska uppgiftstilläggen fastställas?
Uppgiftstilläggen är en del av karriärstegssystemet. Uppgiftstillägg betalas för extra uppgifter som inte beaktats i karriärstegslönen. Systemet med uppgiftstillägg blir en fungerande, öppen och transparent del av lönesystemet. De fastställda uppgiftstilläggen ska finnas tillgängliga för personalen. Systemet bör byggas upp så att det stöder kompetensutvecklingen och viljan att ta emot nya ansvar och uppgifter.
Uppgiftstilläggens belopp fastställs lokalt. Beloppen påverkas dock av de uppgiftstillägg och liknande tillägg som betalats tidigare samt av hur de samordnas i det nya systemet. Under vissa förutsättningar omvandlas till exempel en del av de uppgiftsrelaterade lönerna till ett uppgiftstillägg. Beloppet för detta tillägg får inte sänkas.
I sista hand fattas beslut om uppgiftstilläggssystemet av arbetsgivaren. Även i fråga om uppgiftstilläggen förs förhandlingar med förtroendemännen, och vid förhandlingarna strävar man efter samförstånd.
En del av uppgiftstilläggen har definierats som förpliktande i avtalet. Arbetsgivaren kan inte fastställa ytterligare förutsättningar för betalning av förpliktande uppgiftstillägg, men i sig kan det till exempel fastställas hur den arbetstid som används för en uppgift som berättigar till uppgiftstillägg eller exempelvis antalet personer som handleds eller utbildas i utbildnings- och handledningsuppgifter inverkar på storleken på uppgiftstillägget.
Tillämpningen av karriärsteg och uppgiftstillägg
10. På vilket karriärsteg placeras specialistläkare som specialiserar sig inom en annan specialitet?
På den som har en specialistläkar- eller specialisttandläkarutbildning tillämpas minst karriärsteget för specialistläkare eller specialisttandläkare (grundläggande uppgifter), även om han eller hon går in för att specialisera sig inom en annan specialitet, i det fall att de specialisträttigheter som läkaren eller tandläkaren har från tidigare är till väsentlig nytta i den nuvarande tjänsten eller befattningen.
Det karriärsteg som tillämpas bestäms utifrån det kunnande och ansvar som arbetsuppgifterna kräver.
När en läkare fortsätter sitt arbete i anställning hos ett välfärdsområde eller en välfärdssammanslutning ändras i allmänhet inte det karriärsteg som tillämpas, om inte uppgifterna ändras samtidigt och karriärsteget ändras av denna orsak.
Allmänt om löneförhöjningar
11. En del av potten i utvecklingsprogrammet 1.6.2023 användes centraliserat i bilagorna 1, 3 och 4 för läkare och tandläkare som befinner sig i början av karriären och för ST-läkare och ST-tandläkare. Vad innebär det i praktiken?
På grund av den centrala uppgörelsen ändras storleken på den allmänna förhöjningen 1.6.2023 för läkare och tandläkare som befinner sig i början av karriären och för ST-läkare och ST-tandläkare. Dessa riktade förhöjningar är till sin karaktär allmänna förhöjningar, dvs. de betalas till alla de läkare och tandläkare som hör till dessa lönepunkter oberoende av lönenivå. Samtidigt höjs naturligtvis också de lokala lönetabellerna.
Förhöjningarnas storlek
Ursprunglig allmän förhöjning 1.6.2023 |
Tillägg enligt den centrala uppgörelsen |
Den allmänna förhöjningen 1.6.2023 totalt |
|
L1TK001C (tidigare L1TK6100) |
2,20 % |
4,6 % |
6,80 % |
L3SL001C (tidigare L3SL4100) |
2,18 % |
4,6 % |
6,78 % |
L3SL001D (tidigare L3SL4103) |
2,18 % |
2,5 % |
4,68 % |
L4SH001C (tidigare L4SH7000) |
2,18 % |
2,9 % |
5,08 % |
L4SH001D (tidigare L4SH7003) |
2,18 % |
2,5 % |
4,68 % |
Genom den allmänna förhöjningen höjs också eventuella individuella tillägg och uppgiftstillägg. Förhöjningarna återspeglas också i arbetserfarenhetstillägget och andra s.k. automatiska tillägg. Däremot höjs de prestationsbaserade lönedelarna endast med den ursprungliga allmänna förhöjningen, dvs. den centrala uppgörelsen påverkar inte ersättningarna och arvodena för prestationer.
Korrigeringen av den allmänna förhöjningen 1.6.2023 ska göras i lönen per 31.5.2023, dvs. inte i den lön som redan höjts med den ursprungliga allmänna förhöjningen.
Den höjda allmänna förhöjningen i juni betalas också till de läkare och tandläkare som i det nya systemet övergår till steg 1E, om deras lönepunkt 31.5 är någon av dem som nämns i tabellen ovan.
Tillämpningen av karriärsteg och uppgiftstillägg
12. Hur beaktas bitjänstinnehavare i det nya karriärstegslönesystemet?
De förhöjningar som gjorts för bitjänstinnehavare i bilaga 3 och 4 är till sin karaktär s.k. gropförhöjningar, så det finns ingen skyldighet att höja lönerna om den lokala lönenivån är högre än avtalsnivån. Parterna rekommenderar att lönerna för dessa grupper fastställs utgående från motsvarande lokala karriärstegslöner (2A–2C).
Allmänt om löneförhöjningar
13. Till vilken lön ska den allmänna förhöjningen på 0,77 procent i oktober föras och inom vilken tid?
Till följd av den s.k. stupstocksjusteringen enligt jämförelsebranscherna 1.10.2023 fördelas i alla bilagor en allmän förhöjning på 0,77 procent. Denna allmänna förhöjning gäller lönerna för uppgifter enligt det nya lönesystemet, dvs. löner
- som höjts 1.6.2023 med den allmänna förhöjningen (både den ursprungliga förhöjningen och förhöjningen enligt den centrala uppgörelsen)
- som placerats på karriärsteg enligt det nya systemet och samordnats på det sätt som krävs för den lokala lönenivån i karriärstegssystemet (cirkulär 21/2023, bilaga 3).
De justerade lönerna, arvodena och tilläggen betalas första gången senast inom två månader och retroaktiva förhöjningar senast inom tre månader efter att justeringarna trätt i kraft. Hos sådana stora arbetsgivare där man av uträkningstekniska skäl inte kan iaktta de ovannämnda tidsfristerna i fråga om arvoden och tillägg, betalas de första justerade beloppen senast inom tre månader och de retroaktiva förhöjningarna senast inom fyra månader efter ikraftträdandet.
De justerade förhöjningar som baserar sig på arbetstiden betalas från den tidpunkt då justeringarna träder i kraft eller från ingången av den arbetsperiod som börjar närmast efter detta datum.
Allmänt om löneförhöjningar
14. Hur ska de lokala justeringspotternas återverkningar beräknas?
I cirkulär 2/2023 beskrivs principerna för beräkningen av kostnaderna för justeringspotterna. I alla beräkningar ska man beakta återverkningarna av de förhöjningar som gjorts. Genomsnittliga återverkningskoefficienter kan användas som hjälp vid beräkningen av storleken på de belopp som ska riktas till karriärstegslönerna eller de individuella tilläggen. Slutresultatet, dvs. det belopp som använts för totallönen, ska dock granskas och dokumenteras efter fördelningsbesluten.
På vilket sätt ska coronaviruset beaktas vid bedömningen av arbetsplatsens risker?
Bestämmelser om arbetsgivarens förpliktelser finns bland annat i arbetarskyddslagen. Arbetsgivaren är skyldig att sörja för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (8 § i arbetarskyddslagen). Enligt arbetarskyddslagen ska arbetstagarnas exponering för biologiska agenser som medför olägenheter eller risker för hälsan begränsas så att agenserna inte medför olägenheter eller risker för arbetstagarens hälsa (40 § i arbetarskyddslagen). Coronaviruset som orsakar COVID-19 räknas till de biologiska riskfaktorerna.
Arbetsgivaren ska med beaktande av arbetets och verksamhetens art tillräckligt systematiskt reda ut och identifiera de olägenheter och risker som beror på arbetet, arbetstiderna, arbetslokalen, arbetsmiljön i övrigt och arbetsförhållandena samt, om olägenheterna och riskerna inte kan undanröjas, bedöma deras betydelse för arbetstagarnas säkerhet och hälsa. Utredningen och bedömningen ska ses över när förhållandena ändras väsentligt och även i övrigt uppdateras (se 10 § i arbetarskyddslagen).
Arbetshälsoinstitutet (TTL) konstaterar i sina anvisningar att om det finns en risk att exponeras för coronavirus på arbetsplatsen ska arbetsgivaren fastställa sannolikheten för att arbetstagarna exponeras och hur allvarliga sjukdomens konsekvenser är. På basis av dessa kan man på arbetsplatsen bedöma hur stor risken är för arbetstagarna samt planera och genomföra åtgärder med vilka riskerna kan minskas. Arbetsgivaren ska bedöma de risker som hänför sig till utförandet av arbetet också vid distansarbete och hybridarbete.
- Anvisningar på Arbetshälsoinstitutets webbplats (under Riskbedömning) >
- TTL:s anvisning som stöd för distansarbete >
Dessutom har Arbetshälsoinstitutet gett närmare anvisningar om hur sannolikheten för smittorisk bedöms. Arbetshälsoinstitutet har utarbetat en checklista till stöd för bedömningen av den sannolika risken för coronasmitta.
Det är också väsentligt att man, som en del av bedömningen av sannolikheten, beaktar regionala begränsningar och rekommendationer.
Enligt Arbetshälsoinstitutet bör man på arbetsplatsen överväga striktare åtgärder ju större smittorisken är. Om det inte finns någon betydande sannolikhet för exponering på arbetsplatsen, räcker det med att ombesörja hygien och god ventilation samt att hänvisa arbetstagare med symptom till hälsovården.
Enligt Arbetshälsoinstitutet är det bästa skyddet mot coronaviruset att så många arbetstagare som möjligt blir vaccinerade. Det minskar avsevärt sannolikheten för coronasmitta och de allvarligaste följderna av sjukdomen. I riskbedömningen innebär detta att risknivån sjunker och nödvändiga åtgärder för att hantera riskerna kan lindras för de vaccinerade. Samtidigt måste man dock beakta beslutets inverkan på dem som inte har vaccinerats eller som inte har vaccinationsskydd.
Om man enligt riskbedömningen inte har uppnått tillräcklig vaccinationstäckning på arbetsplatsen, kan sannolikheten för smittorisk bedömas med hjälp av de tilläggsfrågor som finns i Arbetshälsoinstitutets anvisningar. Det rekommenderas att sannolikheten för smittorisk i vilket fall som helst bedöms med hjälp av tilläggsfrågorna, även om arbetsgivaren känner till vaccinationstäckningen.
Arbetsgivaren har inte rätt att få information om de anställdas vaccinationer, men arbetsgivaren kan uppmuntra till vaccination och muntligt diskutera vaccinationssituationen. Arbetstagaren är dock inte skyldig att informera arbetsgivaren om vaccinationer.
Alla åldersgrupper har nu haft möjlighet att få en fullständig vaccinationsserie, så arbetsgivaren kan planera en återgång till arbetet och uppdatera riskbedömningen. Det är på arbetstagarens ansvar att med sin chef eller företagshälsovården ta upp sitt eventuella hälsotillstånd, såsom tillhörigheten till en riskgrupp, om arbetstagaren anser att det förutsätter specialarrangemang i hans eller hennes arbetsuppgifter. Härvid kan också företagshälsovården anlitas för att utreda risken och åtgärderna i det enskilda fallet i fråga.
Enligt Arbetshälsoinstitutet kan det i vissa situationer, på grund av bristfällig vaccinationsinformation, vara nödvändigt att med hjälp av riskbedömningen kontrollera vilken betydelse bristen på information har för säkerheten i arbetet.
Arbetarskyddsförvaltningen påpekar att om man vid riskbedömningen kommer fram till att en arbetstagares avsaknad av vaccination medför fara, bör arbetsgivaren i första hand sträva efter att ordna arbetsuppgifterna så att arbetstagaren kan erbjudas sådant arbete som motsvarar hans eller hennes arbetsavtal. Om sådant arbete inte kan erbjudas, bör man om möjligt erbjuda arbete som i övrigt motsvarar arbetstagarens kompetens och erfarenhet och som arbetstagaren skäligen kunde utbildas för och tryggt kunde utföra.
Arbetsgivaren ska vid organiseringen av arbetsuppgifterna iaktta arbetsavtalslagen samt lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden samt kommunala tjänste- och arbetskollektivavtal. Det är viktigt att arbetsgivaren också beaktar bland annat bestämmelsen om en överföring på åtta (8) veckor i kap. I § 10 i AKTA. Arbetsgivaren och dennes företrädare bör också beakta bestämmelsen om arbetarskyddsbrott i 47 kap. 1 § i strafflagen och bestämmelsen om arbetarskyddsförseelse i 63 § i arbetarskyddslagen.
Utifrån riskbedömningen beslutar man på arbetsplatsen om nödvändiga åtgärder, såsom säkerhetsavstånd eller användning av masker. Arbetshälsoinstitutet har i sina anvisningar rekommenderat åtgärder för att minska smittorisken på basis av riskbedömningen. I första hand lönar det sig att rekommendera att arbetstagarna låter vaccinera sig. Farorna bör också undanröjas genom tekniska eller organisatoriska arrangemang, och om man med hjälp av distansarbete, lokal- och arbetstidsarrangemang på arbetsplatsen eller andra åtgärder inte uppnår en godtagbar risknivå, kan masker eller andningsskydd tas i bruk på arbetsplatserna.
Om arbetsgivaren bestämmer att masker eller andningsskydd ska användas, skaffar arbetsgivaren dessa och ser till att det finns tillräckligt med masker och skydd att tillgå. Arbetstagarna ska följa de direktiv om användning av masker och skydd som arbetsgivarens gett på basis av riskbedömningen.
Arbetsgivaren ska övervaka att arbetarskyddsbestämmelserna iakttas och se till att arbetstagarna utbildas i korrekt användning av masker eller skyddsutrustning.
- Dataombudsmannens anvisningar om coronaviruset och dataskydd >
- Arbetarskyddsförvaltningens svar om coronaviruset och arbetarskydd >
Anvisningarna har publicerats 2.9.2021 och uppdaterats 16.11.2021.
Kan arbetsgivaren kräva coronavaccination av de anställda?
OBS! Anställda inom social- och hälsovårdstjänsterna omfattas av en temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar. 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar gäller 1.1.2022–31.12.2022. Se KT:s anvisning om tillämpningen av den temporära 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar >.
Coronavaccinet är ett sådant frivilligt vaccin som avses i 45 § i lagen om smittsamma sjukdomar. Statsrådet har med stöd av 54 § i lagen om smittsamma sjukdomar utfärdat statsrådets förordning om frivilliga covid-19-vaccinationer 22.12.2020/1105. I förordningen föreskrivs bland annat om vaccinationsordningen.
Eftersom coronavaccinet är ett frivilligt vaccin, kan en arbetsgivare inte kräva att en arbetstagare eller tjänsteinnehavare tar coronavaccin.
De kommunala arbetsmarknadsparterna uppmuntrar personalen i den kommunala sektorn att i så stor utsträckning som möjligt ta coronavaccin som skydd mot coronaviruset. KT och de kommunala huvudavtalsorganisationerna uppmuntrar i ett gemensamt ställningstagande arbetsplatserna att i samråd diskutera vikten av vaccinationer som en del av riskbedömningen på arbetsplatsen och åtgärderna i anslutning till hälsosäkerheten. Enligt parternas gemensamma uppfattning är coronavaccinationerna det effektivaste sättet att skydda arbetstagarna, kunderna och befolkningen. Parterna anser att det är viktigt att så många som möjligt av de anställda tar coronavaccin och på så sätt bidrar till att vaccinationsskyddet blir täckande.
Läs också KT:s svar på följande vanliga frågor:
- Kan arbetsgivaren fråga om en anställd har tagit coronavaccin?
- På vilket sätt ska coronaviruset beaktas vid bedömningen av arbetsplatsens risker?
Information om tillämpningen av 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar har lagts till i början av svaret 1.2.2022.
Under tiden 1.1.2022–31.12.2022 var 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar i kraft. Från och med 1.1.2023 kan arbetsgivaren inte längre tillämpa denna paragraf.