KT och huvudavtalsorganisationerna samarbetar för att utveckla arbetslivet
Arbetslivsutvecklingen är en del av det riksomfattande samarbetet mellan arbetsmarknadsparterna, dvs. arbetsgivarorganisationen KT och de huvudavtalsorganisationer som företräder personalen.
KT och huvudavtalsorganisationerna undertecknade år 2022 ett avtal om samarbete i utvecklingen av arbetslivet inom kommun- och välfärdssektorn. I och med avtalet har den nationella utvecklingen av arbetslivet etablerats och finansieras gemensamt.
Samarbetet mellan KT och huvudavtalsorganisationerna har en stark tradition som går över 40 år tillbaka. Ett uttryck för detta goda samarbete är seminariet i Villmanstrand som ordnas vartannat år.
Tärkeissä töissä hjälper arbetsplatserna att utvecklas och förnyas
Under 2023 startades konceptet Tärkeissä töissä, som finansieras och genomförs gemensamt av KT och huvudavtalsorganisationerna som en del av avtalsuppgörelsen. Målet är att stöda arbetsplatser inom kommuner och välfärdsområden att utvecklas och förnya sig samt synliggöra det goda offentliga arbetet.
Portalen Tekojen tori synliggör utvecklingen av den kommunala sektorn och välfärdsområdena
Tekojen tori är en del av konceptet Tärkeissä töissä. Det är en digital plattform där man samlar utvecklingsåtgärder från kommunsektorn och välfärdsområdena. Målet är att göra utvecklingsarbetet synligt för alla. Plattformen fungerar som en inspirationskälla för alla som är engagerade i sitt eget utvecklingsarbete.
Projektet Meidän työ – yhteistyöllä tuloksiin: ett arbetslivsutvecklingsprojekt finansierat av Europeiska socialfonden
Meidän työ – yhteistyöllä tuloksiin är ett omfattande nationellt ESF-projekt som genomförs åren 2026–2028. Syftet med projektet är att förbättra produktiviteten och arbetshälsan genom samarbetsbaserad utveckling. Arbetsmetoderna och tjänsterna förnyas tillsammans och genom att lära av varandra.
Projektet genomförs av arbetsmarknadsparterna i kommun- och välfärdssektorn KT, JAU rf, FOSU rf och Sote rf i samarbete med olika arbetsplatser. Europeiska socialfonden finansierar projektet. Målgruppen är kommuner, samkommuner och välfärdsområden samt deras olika verksamhetsområden och enheter.
Projektet stöder de deltagande organisationernas utvecklingskompetens och erbjuder långvarigt utvecklingsstöd till sammanlagt 30 pilotenheter inom olika sektorer. I pilotprojekten söker man lösningar som förbättrar produktiviteten och arbetshälsan och gör att enheterna fungerar bättre. För de organisationer som deltar ordnas gemensamma evenemang, såsom workshoppar och Muutoksentekijät-coachning, där deltagarna får utbyta erfarenheter och stärka utvecklingskulturen. Utifrån pilotprojekten skapas modeller för samarbetsbaserad utveckling som kan spridas nationellt.
Arbetsgruppen för arbetslivsutveckling Tekry samordnar det nationella utvecklingsarbetet
KT och huvudavtalsorganisationernas gemensamma arbetsgrupp för arbetslivsutveckling Tekry samordnar och leder den riksomfattande arbetslivsreformen. Parterna har undertecknat ett avtal om samarbete i utvecklingen av arbetslivet inom kommun- och välfärdssektorn.
Målet med att utveckla arbetslivet är att stärka en långsiktig och systematisk arbetslivsutveckling och dess resurser kommun- och välfärdssektorn samt arbetsmarknadens förmåga att engagera sig i långsiktigt samarbete med olika intressentgrupper. Syftet är också att stärka kapaciteten att samordna gemensamma projekt för utveckling av arbetslivet.
Att utveckla arbetslivet stöder förnyelse av verksamhetspraxis och gemensam utveckling på arbetsplatser inom kommun- och välfärdsområdet, samt synliggör det goda offentliga arbetet och dess utveckling. Detta ökar attraktiviteten hos kommuner och välfärdsområden och förbättrar deras image som arbetsgivare samt de anställdas arbetsplatsupplevelse
Arbetsgruppen 22–25 stöder arbetshälsan och arbetsförmågan i välfärdsområdena
Arbetsgruppen 22–25 tillsattes hösten 2022 som en del av kollektivavtalsuppgörelsen på förslag av riksförlikningsmannen. Dess syfte är att stöda arbetshälsan och arbetsförmågan hos personalen inom välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna. I gruppen finns representanter från KT samt från kommun- och välfärdssektorns huvudavtalsorganisationer JAU rf, FOSU rf och Sote rf.
Nationella rekommendationer styr utvecklingen
KT och organisationerna har tillsammans förhandlat fram flera rekommendationer för utveckling av bland annat arbetshälsan, arbetslivskvaliteten och resultaten.
Forsknings- och utvecklingsprogram är ett sätt att förbättra arbetslivet
Olika forsknings- och utvecklingsprogram har varit en viktig del av arbetslivsutvecklingen. Exempel på tidigare program är bland annat projektet Arbetslivets kvalitet på 1990-talet och forsknings- och utvecklingsprogrammet Kartuke i början av 2000-talet.
Åren 2015–2020 genomförde KT och huvudavtalsorganisationerna tillsammans ett riksomfattande program för arbetslivsutveckling i kommun- och landskapssektorn, KunTeko 2020. Programmets huvudfinansiär var Europeiska socialfonden (ESF).
- Presentation av programmet KunTeko på webbplatsen Tärkeissä Töissä >
- I slutrapporten för KunTeko kan du läsa mer om projektet (pdf) >
Sektorprogrammet Kommunarbete2030 genomfördes 2021–2022. Målen var desamma som i KunTeko: att stödja de kommunala arbetsplatserna och synliggöra det goda kommunala arbetet. Projektfinansiering för programmets olika åtgärder erhölls från programmet ARBETE2030.
Programmet ARBETE2030 för arbetet och välbefinnandet i arbetet
Som centralorganisation är KT en aktiv aktör också i programmet ARBETE2030.
Inom programmet utvecklas nya sätt att arbeta tillsammans med arbetsplatser, sektorer och sakkunniga, och försök uppmuntras. Programmet ARBETE2030 som inleddes 2020 var en del av statsminister Sanna Marins regeringsprogram. Social- och hälsovårdsministeriet genomför programmet i samarbete med Arbets- och näringsministeriet, arbetsmarknadsorganisationerna och andra aktörer på arbetsmarknaden. Arbetshälsoinstitutet ansvarar för det operativa genomförandet av programmet.
Resultaten och arbetslivskvaliteten bör utvecklas samtidigt
Det är viktigt att man på arbetsplatsen går in för att förbättra både resultaten och arbetslivskvaliteten samtidigt och på ett hållbart sätt. Det innebär
• att man inte försöker förbättra produktiviteten på bekostnad av arbetslivskvaliteten
• att man inte försöker avskilja arbetshälsan från arbetets mening och utförandet av arbetet
• att man inte försöker förbättra produktiviteten på bekostnad av tjänsternas effekter och kvalitet.
Resultat är ett övergripande begrepp som inte bara omfattar produktivitet och effektivitet utan även kvalitetsfaktorer. Det innebär organisationens förmåga att tillhandahålla service på ett ekonomiskt sätt med hänsyn till effekterna, servicekvaliteten, smidigheten i verksamhetsprocesserna, personalens prestationsförmåga och arbetslivskvaliteten.
En liknande definition på resultat har använts bland annat i rekommendationen om resultatutveckling för kommunsektorn och i Finansministeriets mått på hållbar produktivitet och resultat i kommunerna.
Mer info om resultat på webben:
- Begreppen produktivitet och resultat i kommunerna, Finansministeriet (pdf, på finska) >
- Handbok för mätning av kommunproduktivitet och resultat, Finansministeriet (pdf) >
Samarbetsbaserad utveckling ger bäst resultat
Samarbetsbaserad utveckling är det som ger bäst resultat. Undersökningsresultat och erfarenheter har visat att de bästa utvecklingsprojekten och de mest lyckade förändringarna har genomförts i samverkan. Ur arbetsplatsens synvinkel innebär det att ledningen, chefer, personal och numera ofta även tjänsteanvändare och samarbetspartners tillsammans genomför utvecklingen.
De pågående stora strukturförändringarna i offentliga sektorn, trycket på ekonomin och befolkningens stigande ålder skapar ett ännu större behov av utveckling i samverkan.
