Anvisningar

Regeringen överlämnade 17.3.2020 en förordning om ibruktagning av beredskapslagen till riksdagen. I 13 kap. föreskrivs om offentligrättsliga och privaträttsliga anställningsförhållanden, till exempel om avvikelser från anställningsvillkoren i vissa situationer.

Anvisningarna har utarbetats i samarbete mellan KT Kommunarbetsgivarna, Kommunförbundet, Bildningsarbetsgivarna, OAJ, Helsingfors universitet, Institutet för hälsa och välfärd (THL) och Arbetshälsoinstitutet. Anvisningarna uppdateras när det kommer ny information om epidemin. Sammanställningen av anvisningarna har koordinerats av medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet.

KT och Offentliga sektorns union rf är överens om innehållet i denna anvisning.

Social- och hälsovårdsministeriet samt Undervisnings- och kulturministeriet utfärdade den 11 mars en rekommendation som i princip gäller hela social- och hälsovården, småbarnspedagogiken samt utbildningen och högskolorna. De närmare anvisningarna i ministeriernas rekommendation, bl.a. om distansarbete, gäller dock endast kommunsektorn.

Vid årsskiftet fick en epidemi som orsakas av ett coronavirus som är nytt för människor sin början i Kina. Viruset orsakar en sjukdom som har det officiella namnet COVID-19. Patogenviruset har betecknats SARS-CoV-2-virus. Coronaviruset har redan lagts till i förteckningen över allmänfarliga sjukdomar enligt lagen om smittsamma sjukdomar. Ändringen av förordningen trädde i kraft 14.2.2020.

Bestämmelserna om söckenhelgernas inverkan på den ordinarie arbetstiden och lönen finns i § 9, 23 och 27 i det kommunala arbetskollektivavtalet för timavlönade. I § 9 mom. 2 räknas upp vilka söckenhelger som förkortar den ordinarie arbetstiden. De dagar för vilka söckenhelgsersättning betalas anges i § 27. I § 23 anges hur lönen betalas för söckenhelgsveckorna. För dem som arbetar dagtid räknas dagen i fråga som söckenhelg från kl. 00 till kl. 24. För dem som arbetar i skift har tidsgränserna bestämts separat för varje söckenhelg.

Tabellen över familjeledigheter innehåller komprimerad information om olika former av familjeledighet, hur ledigheter beviljas och hur man ansöker om dem, villkoren för ledigheterna, deras längd och när lön betalas för dem. Mer detaljerad information om familjeledigheter finns i lagstiftningen och avtalsbestämmelserna.

I AKTA kap. II § 3 mom. 2 finns det en bestämmelse om minimilönen för sommararbetare. Med sommararbetare avses här skolelever och studerande som anställs för arbetsuppgifter som inte kräver någon särskild examen eller yrkeskunskap.

De allmänna förhöjningarna enligt de gällande kommunala kollektivavtalen träder i kraft 1.4.2019. Förhöjningarna gäller alla avtalsområden.

Bestämmelserna om söckenhelgernas inverkan på den ordinarie arbetstiden och lönen finns i § 9, 23 och 27 i det kommunala arbetskollektivavtalet för timavlönade. I § 9 mom. 2 räknas upp vilka söckenhelger som förkortar den ordinarie arbetstiden. De dagar för vilka söckenhelgsersättning betalas anges i § 27. I § 23 anges hur lönen betalas för söckenhelgsveckorna. För dem som arbetar dagtid räknas dagen i fråga som söckenhelg från kl. 00 till kl. 24. För dem som arbetar i skift har tidsgränserna bestämts separat för varje söckenhelg.

Anvisningarna gäller den lokala justeringspotten inom det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal (TS). Anvisningar om beräkningen av potten för övriga avtalsområden finns i KT:s cirkulär och/eller på webbsidorna för respektive avtalsområde.

Ett av målen med den nya lagen om småbarnspedagogik har varit att förenhetliga befattningsbeteckningarna inom småbarnspedagogiken. I den nya lagen bestäms behörighetsvillkoren för de olika beteckningarna.

KT har utarbetat en enkel kalkyleringsmodell i Excel med exempel på beräkningen av kostnaderna för den lokala justeringspotten inom AKTA. Modellen innehåller inga komplicerade formler eller makron, utan allt baserar sig på grundläggande matematik. De kommunala arbetsgivarna kan använda modellen som utgångspunkt när de skräddarsyr eventuella egna kalkyleringsmodeller.

Lönesystemet i AKTA bygger på att den uppgiftsrelaterade lönen bestäms enligt uppgifternas svårighetsgrad. Enligt AKTA granskas uppgifternas svårighetsgrad lönepunktsvis, om ingenting annat har avtalats lokalt.

Inom AKTA betalas en lokal justeringspott 1.1.2019. Anvisningar för och exempel på beräkningen finns i KT:s cirkulär 7/2018.