Flexibelt förhandlingssystem i kommunsektorn

Genom de riksomfattande tjänste- och arbetskollektivavtalen avtalas om

• löner
• arbetstider
• och andra anställningsvillkor.

Genom avtalen tryggas också arbetsfreden i kommunerna och samkommunerna under den tid avtalen gäller.

Kommunsektorn har följande kollektivavtal:
 

• Det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet AKTA, som tillämpas på 120 200 anställda. De största yrkesgrupperna i avtalet är barnskötare inom småbarnspedagogiken, skolgångshandledare, barnskötare, byråsekreterare, anstaltsvårdare, familjedagvårdare, matservicearbetare, städare, lantbruksavbytare, skolgångsbiträden och biblioteksfunktionärer.
   
• Arbets- och tjänstekollektivavtalet för social- och hälsovårdssektorn, dvs. SH-avtalet, som är det största avtalsområdet i kommunsektorn och omfattar omkring 180 000 anställda. Till de största yrkesgrupperna i avtalet hör sjukskötare, närvårdare, hälsovårdare, handledare och socialarbetare.
   
• Det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal UKTA, som tillämpas på 80 700 lärare. De arbetar i grundskolor, gymnasier, yrkesläroanstalter, yrkesutbildningscenter för vuxna, yrkeshögskolor, medborgar- och arbetarinstitut samt daghem. Största delen av lärarna arbetar i grundskolor. Lärarna inom småbarnspedagogiken övergick till att omfattas av avtalet 1.9.2021.
   
• Det kommunala tjänstekollektivavtalet för läkare LÄKTA gäller 17 000 kommunalt anställda läkare. Största delen arbetar på sjukhus eller hälsocentraler. Till avtalet hör också kommunala tandläkare och veterinärer.
   
• Det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal TS tillämpas på 23 000 anställda. Den största yrkesgruppen inom avtalet är brand- och räddningspersonalen. Andra yrkesgrupper är bland annat fastighetsskötare, byggmästare och ingenjörer.
   
• Arbetskollektivavtalet för timavlönade TIM-AKA gäller totalt 8 000 anställda. Timlön används i säsongsbetonade arbetsuppgifter, såsom underhåll och renhållning av gator, trädgårdsarbeten och olika bygg- och installationsarbeten.

Utöver dessa sex avtalsområden finns det kommunala kollektivavtal för skådespelare och musiker. Dessa två avtal gäller sammanlagt färre än tusen anställda.
Det kommunala avtalssystemet är flexibelt och det finns frågor som kan avtalas lokalt. Kommunerna och samkommunerna kan ingå lokala avtal som avviker från det riksomfattande avtalet bland annat i fråga om löner.

Förhandlingsparterna och förhandlingsförfarandet framgår av huvudavtalet

Förhandlings- och avtalsparterna i kollektivavtalen har avtalats genom det kommunala huvudavtalet. Genom huvudavtalet har också avtalats om förhandlingsförfarandet och om hur meningsskiljaktigheter om tillämpningen ska lösas. Huvudavtalet innehåller också bestämmelser om bland annat ansökningsförbud och blockad.

Det kommunala huvudavtalets giltighetstid förlängdes senast 27.5.2020 genom ett särskilt tjänste- och arbetskollektivavtal.

Kommunerna och samkommunerna kan ingå lokala avtal som gäller antingen tills vidare eller för viss tid. Avtalen kan sägas upp i enlighet med § 13 mom. 3 i huvudavtalet.

Med stöd av det protokoll som avtalsparterna upprättade 31.3.2020 (cirkulärbilaga 6) har de lokala tjänste- och arbetskollektivavtal som antingen sagts upp eller ingåtts för viss tid på grund av uppsägningen av huvudavtalet automatiskt fortsatt att gälla.

Ändringar i det kommunala avtalssystemet

På lokal nivå krävs det ännu inga åtgärder i anknytning till förändringarna inom social- och hälsovården, småbarnspedagogiken och tekniska sektorn. Närmare information om dessa helheter ges senare.

• Tjänste- och arbetskollektivavtal om en förlängning av det kommunala huvudavtalet och vissa andra bestämmelser >
   
• KT:s cirkulär  8/2020 om det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet 2020–2021, det kommunala huvudavtalet (bilaga 6) samt intentionsavtalet inför vård- och landskapsreformen >

Förhandlingarna förs både enligt principen om fortlöpande förhandlingar och vid separata avtalsförhandlingar

Inom kommunsektorn utvecklas anställningsvillkoren och arbetslivspraxis enligt principen om fortlöpande förhandlingar. Detta innebär att KT och kommunsektorns huvudavtalsorganisationer sammanträder i olika arbetsgrupper också medan kollektivavtalen är i kraft och förhandlar om dem. I underteckningsprotokollet för varje avtal avtalas om arbetsgrupper under avtalsperioden. En del av förhandlingsgrupperna är mer permanenta, andra växlande. Till exempel AKTA:s förhandlingsgrupp för småbarnspedagogik är en av de grupper som har bestående karaktär, medan den arbetsgrupp som under avtalsperioderna 2018–2019 och 2020–2021 utredde frågor om arbetsoförmåga är ett exempel på en växlande grupp.

Därtill förs förhandlingar om de kommunala kollektivavtalen också vid separata avtalsförhandlingar. Förhandlingarna inleds när kollektivavtalens giltighetstid håller på att gå ut. I kollektivavtalen har det fastställts att avtalens giltighetstid fortsätter om avtalsparterna inte säger upp dem inom en viss tid före avtalsperiodens utgång. Även om avtalen sägs upp, tillämpas bestämmelserna i avtalen också under avtalsförhandlingarna genom s.k. efterverkan.

Förhandlingarna förs i huvudförhandlingsgruppen och i flera underarbetsgrupper, exempelvis avtalsspecifika förhandlingsgrupper. Huvudförhandlingsgruppen drar upp riktlinjer för allmänna frågor och fastställer till exempel den allmänna nivån på löneförhöjningarna.

Förhållandet mellan avtalen inom kommunsektorn är sådant att det i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet AKTA avtalas om vissa allmänna anställningsvillkor inom kommunsektorn, såsom semester och sjukledighet. Dessa bestämmelser tillämpas också inom de andra avtalsområdena.

Omkring 170 000 löntagare kommer att överföras till välfärdsområdena. Dessutom kommer Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen att fortsätta tillhandahålla tjänster inom välfärdssektorn.

KT har vid förhandlingarna utgått ifrån att avtalen inom kommunsektorn under övergångsperioden, dvs. avtalsperioden, ska tillämpas på anställda som redan nu arbetar inom välfärdsområdena eller som anställs av eller överförs till välfärdsområdena genom överlåtelse av rörelse. I fortsättningen kommer man att förhandla fram egna avtal för välfärdsområdena och medlemmarna i KT:s företagssektor.

Kollektivavtalen har efterverkningar

Tjänste- och arbetskollektivavtalen har efterverkningar även efter det att de har upphört att gälla. Huvudavtalsorganisationerna säger nästan utan undantag upp alla kollektivavtal skriftligen minst sex veckor innan avtalsperioden löper ut.

Bestämmelserna i avtalen iakttas trots att de sagts upp till dess att förhandlingsparterna gemensamt konstaterar att förhandlingarna om de nya avtalen har avslutats eller någon av avtalsparterna skriftligen meddelar att parten anser att de avslutats.

Fredsplikten upphör i avtalslöst tillstånd

Tjänste- och arbetskollektivavtalens bestämmelser om plikten att iaktta arbetsfred gäller under avtalsperioden. När avtalen upphör att gälla börjar ett s.k. avtalslöst tillstånd, då det inte längre finns någon fredsplikt. Det betyder att arbetskonflikter är möjliga.

För arbetstagarparterna är konfliktåtgärderna oftast förbud mot övertidsarbete och mot skiftbyte samt strejk. Strejkvarslen, som också lämnas till KT, fastställer tidsfrister för när strejken ska bryta ut. Vid samhällsfarliga strejker har man i praktiken vanligen fyra veckor på sig att förbereda sig för strejkstarten.