Suomeksi

Personalkostnader

Av kommunernas och samkommunernas utgifter är mer än hälften personalkostnader. Största delen av de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter är pensionsavgifter.

henkilöstökulut

Kommunernas och samkommunernas personalutgifter kommer att uppgå till uppskattningsvis 22,6 miljarder euro år 2022. Lönekostnadernas andel av personalutgifterna är cirka 18,06 miljarder. Den andel av socialförsäkringsavgifterna som betalas av arbetsgivaren är cirka 4,53 miljarder euro.

Personalutgifterna omfattar

  • löner
  • indirekta löner
  • socialskyddsavgifter
  • övriga indirekta arbetskraftskostnader.

Till arbetsgivarens lagstadgade socialförsäkringsavgifter hör

  • arbetspensionsavgifter
  • olycksförsäkringspremier
  • arbetslöshetsförsäkringspremier
  • grupplivförsäkringspremier
  • socialskyddsavgifter (sjukförsäkringsavgifter).

Nivån på socialförsäkringsavgifterna fastställs som en procentandel av den utbetalda lönesumman och avgifterna fastställs varje år.

Statsrådet fastställer socialskyddsavgifterna genom förordning. De kommunala pensionsavgifterna fastställs av Keva.

De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Social- och hälsovårdsministeriet har fastställt den kommunala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift till 1,34 procent år 2022. Avgiften minskade med 0,19 procentenheter jämfört med år 2022.

Arbetslöshetsförsäkringsavgiften är 0,5 procent upp till gränsen för lönesumman och 2,05 procent av den andel som överstiger gränsen för lönesumman. De kommunala arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringsavgift är i genomsnitt 1,97 procent.

Gränsen för lönesumman är 2 197 500 euro år 2022.

Arbetsgivarens pensionsavgifter år 2022

Arbetsgivarens lönebaserade pensionsavgift är i genomsnitt 16,83 procent år 2022
(16,82 procent år 2021). I den här avgiften ingår en invalidpensionsavgift som är specifik för varje arbetsgivare och som utgör i genomsnitt 1,1 procent av lönerna.

Den pensionsutgiftsbaserade avgiften år 2022 uppgår till totalt 713 miljoner euro
(735 miljoner euro 2021). I proportion till lönesumman för Kevas medlemsorganisationer utgör avgiften cirka 3,5 procent.

Den pensionsutgiftsbaserade avgiften fördelas mellan medlemssamfunden i proportion till de pensionsdelar som betalas 2022 och som tjänats in i anställning hos medlemssamfundet före 2005.

Anvisningar för budgetering av pensionsavgifter på Keva:s sidor >

Sammanfattning av arbetsgivarens socialförsäkrings- och arbetslöshetsavgifter

 

2021

2022

Förändring

Sjukförsäkringsavgift

1,53

1,34

0,19

Arbetslöshetsförsäkringsavgift
(i snitt)

1,83

1,97

0,14

upp till gränsen
för lönesumman 2 125 500 euro

0,50

0,50

0,00

för den del som överstiger
gränsen för lönesumman

1,9

2,05

0,15

Pensionsavgift för
Kevas medlemsorganisationer
(i snitt)

20,69

20,32

0,37

arbetsgivarens andel av den lönebaserade pensionsavgiften

15,59

15,72

0,13

i pensionssystemet för Kevas medlemsorganisationer

15,62

15,73

0,11

kommunsektorns avgift i statens pensionssystem*

14,98

15,57

0,59

invalidpensionsavgift

1,20

1,10

0,10

pensionsutgiftsbaserad avgift

3,90

3,50

0,40

Grupplivförsäkringspremie samt
olycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringspremie (i snitt)

0,70

0,70

0,00

Arbetsgivarens avgifter
(i snitt)

24,75

24,33

0,42

* Som kommunsektorns avgift i statens pensionssystem betalas i snitt cirka 4,5 % av de löner som ligger till grund för avgiften.

Uppbörd av arbetslöshetsförsäkringsavgifter inklusive rådgivning

Arbetslöshetsförsäkringsfonden fastställer och tar ut arbetslöshetsförsäkringsavgifter och sköter rådgivningen i anknytning till dem.
 
Skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäkring gäller i huvudsak löntagare i åldern 17–64 som omfattas av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen.
 
I samband med varje lönebetalning  drar arbetsgivaren av  löntagarens arbetslöshetsförsäkringsavgift och  betalar arbetsgivarens och löntagarens arbetslöshetsförsäkringsavgifter.
 
Om de löner som arbetsgivaren betalat under kalenderåret överskrider gränsen för den årliga lönesumman, ska arbetsgivaren betala högre arbetsgivaravgift för den del som överskrider gränsen.
 
Under försäkringsåret tar Arbetslöshetsförsäkringsfonden ut förskott på arbetslöshetsförsäkringsavgiften av arbetsgivaren. Den slutliga arbetslöshetsförsäkringsavgiften fastställs efter att försäkringsåret löpt ut. För detta måste arbetsgivaren meddela Arbetslöshetsförsäkringsfonden summan av de betalda lönerna..
 
Anmälan ska göras före utgången av januari året efter försäkringsåret antingen elektroniskt, på en pappersblankett eller via tjänsten Palkka.fi.
 
Uppdaterade uppgifter om avgiftsprocent och lönesummegränsen för högre avgifter finns på Arbetslöshetsförsäkringsfondens webbsidor http://www.tvr.fi/sv De kan också fås via kundtjänsten på svenska tfn. 075 757 0501 (tfn.  075 757 0500  på finska).

Indexjusteringar i arbetspensions- och socialskyddsförmåner 2020

Social- och hälsovårdsministeriet fastställer indextalen för justeringar i socialskyddsförmånerna. Syftet med indexjusteringar som beaktar ändringar i löne- och konsumentprisnivån är att trygga de långvariga socialskyddsförmånernas reella värde.
 
Indextalen år 2022 är följande:
  • lönekoefficient 1,501
  • poängtal för arbetspensionsindex 2691.
Jämfört med år 2021 stiger lönekoefficienten med cirka 2,46 procent och arbetspensionsindexet med cirka 2,28 procent.
 
Justeringen av arbetspensionsindexet höjer från början av år 2022 alla socialskyddsförmåner som är bundna till indexet. Förmåner som är bundna till arbetspensionsindexet är bland annat löpande arbetspensioner och familjepensioner enligt de privata och offentliga sektorernas pensionssystem samt vissa rehabiliteringsförmåner.
 
När arbetspensionsindexet beräknas har förändringen i lönenivån en andel på 20 procent och förändringen i prisnivån 80 procent.
 
Av lönekoefficienten har förändringen i lönenivån en andel på 80 procent och förändringen i prisnivån 20 procent.
 
Lönekoefficienten tillämpas vid beräkningen av den kommande arbetspensionen: med den justeras årsinkomsterna till nivån för det år då pensionen börjar löpa.
 
Lönekoefficienten tillämpas dessutom bland annat
  • vid bestämningen av inkomster och inkomstgränser för förmåner enligt sjukförsäkringslagen
  • vid bestämningen av minimibeloppet för stödet för närståendevård samt arvodet enligt familjevårdarlagen
  • vid justeringen av de lönesummegränser som reglerar graderingen av arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringspremier.
Ändringarna träder i kraft 1.1.2022.

Arbetskraftskostnadernas struktur: Den direkta inkomsten är 58 % av arbetskraftskostnaderna

Uttryckt med begrepp från Statistikcentralens arbetskraftskostnadsundersökning:

  • penninglönernas andel av arbetskraftskostnaderna inom kommunsektorn var i snitt 76 %
  • pensions- och de övriga lagstadgade socialskyddsavgifternas andel var 23 % 
  • de övriga kostnadernas andel var 1 %.

Statistikcentralens senaste utredning av arbetskraftskostnaderna gäller år 2016. Statistikcentralen sammanställer statistik över arbetskraftskostnaderna vart fjärde år. Följande statistik över arbetskraftskostnaderna publiceras i slutet av 2022 och innehåller uppgifter om arbetskraftskostnaderna för 2020. Resultaten av arbetskraftskostnadsundersökningen för år 2016  publicerades 16.11.2018 på Statistikcentralens webbplats.

Fördelningen av arbetskraftskostnaderna i kommunsektorn 2000–2019 (%)

2000

2004

2008

2012*

2016

Direkta inkomster

57,6

57,4

57,1

58,3

58,1

Löneposter av engångsnatur

3,7

4,1

4,3

4,9

4,9

Löner för lediga dagar

12,2

11,9

11,6

10,6

10,6

Naturaförmåner

0,4

0,3

0,3

0,0

0,1

Varsinaisen sosiaaliturvan
kustannukset

23,3

23,0

23,6

22,6

23,0

Kostnader för den egentliga sociala tryggheten

2,1

2,3

2,4

2,7

2,4

Utbildning på arbetsplatsen

0,7

0,7

0,5

0,6

0,6

Övriga arbetskraftskostnader

0,1

0,3

0,3

0,2

0,3

Arbetskraftskostnader före understöd till arbetsgivaren

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

Penninglön

75,2

75,5

75,1

76,2

75,7

Understöd som arbetsgivaren erhållit

–1,3

–0,7

–0,5

–0,7

–0,4

Tabellens löneposter av engångsnatur består av bland annat semesterpenningar och resultatbonus och i löner för lediga dagar ingår semesterlöner och lön under söckenhelger.

Begreppet kostnader för den fallspecifika sociala tryggheten innebär lönekostnader under frånvaro på grund av sjukdom, förlossning eller vård av barn samt kostnaderna för företagshälsovården, netto efter avdrag av FPA-ersättningar.

Understöd till arbetsgivare är till exempel sysselsättningsstöd.

I penninglönen ingår de direkta inkomsterna, löneposter av engångsnatur, löner för lediga dagar samt, av kostnaderna för den fallspecifika sociala tryggheten, sjuklöner och löner i samband med förlossning och vård av barn.