Suomeksi

Personalkostnader

Cirka hälften av kommunernas och välfärdsområdenas kostnader är personalkostnader. Största delen av de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter är pensionsavgifter.

År 2023 är kommunsektorns personalutgifter uppskattningsvis 11,3 miljarder euro. Lönekostnadernas andel av personalutgifterna är cirka 9,1 miljarder euro. Andelen pensions- och andra socialförsäkringsavgifter som betalas av arbetsgivaren är cirka 2,2 miljarder euro. 

Välfärdsområdenas personalutgifter år 2023 uppgår till cirka 12,7 miljarder euro. Lönekostnadernas andel är cirka 10,2 miljarder euro. Andelen lönebikostnader som betalas av arbetsgivaren är cirka 2,6 miljarder euro. För välfärdsområdenas del är siffrorna uppskattningar från Finansministeriet, och preciseras senare.

Personalutgifterna omfattar

  • löner
  • indirekta löner
  • socialskyddsavgifter
  • övriga indirekta arbetskraftskostnader.

Till arbetsgivarens lagstadgade socialförsäkringsavgifter hör

  • arbetspensionsavgifter
  • olycksförsäkringspremier
  • arbetslöshetsförsäkringspremier
  • grupplivförsäkringspremier
  • socialskyddsavgifter (sjukförsäkringsavgifter).

Nivån på socialförsäkringsavgifterna fastställs som en procentandel av den utbetalda lönesumman och avgifterna fastställs varje år.

Statsrådet fastställer socialskyddsavgifterna genom förordning. De kommunala pensionsavgifterna fastställs av Keva.

De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Social- och hälsovårdsministeriet har fastställt de kommunala arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift till 1,53 procent år 2023. Avgiften steg med 0,19 procentenheter jämfört med år 2022.

Arbetslöshetsförsäkringsavgiften är 0,52 procent upp till gränsen för lönesumman och 2,06 procent av den andel som överstiger gränsen för lönesumman. I kommunerna är arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringsavgift i genomsnitt 1,91 procent, och i välfärdsområdena 2,05 procent. Välfärdsområdena är till antalet anställda större arbetsgivare än kommunerna och samkommunerna, vilket också innebär att arbetslöshetsförsäkringsavgiften i välfärdsområdena i genomsnitt är högre än i kommunerna.

Gränsen för lönesumman år 2023 är 2 197 500 euro.

Arbetsgivarens pensionsavgifter år 2023

Arbetsgivarens lönebaserade pensionsavgift är i genomsnitt 16,84 procent år 2023 (16,83 procent år 2022). I den här avgiften ingår en invalidpensionsavgift som är specifik för varje arbetsgivare och som utgör i genomsnitt 0,9 procent av lönerna.

Den pensionsutgiftsbaserade avgiften ersattes med en utjämningsavgift år 2023. Utjämningsavgiften år 2023 är sammanlagt 645 miljoner euro. I proportion till lönesumman för Kevas medlemsorganisationer utgör avgiften cirka 3,0 procent. Den fördelas mellan kommunerna och välfärdsområdena i proportion till lönesummorna för år 2022 på basis av uppgifterna i inkomstregistet. Den genomsnittliga procenten justeras under hösten 2023.

Anvisningar för budgetering av pensionsavgifter på Keva:s sidor >

Sammanfattnig av arbetsgivarens socialförsäkrings- och arbetslöshetsavgifter

 

Kommun-sektorn 2023

Välfärds-sektorn 2023

Sjukförsäkringsavgift

1,53

1,53

Arbetslöshetsförsäkringsavgift
(i snitt)

1,91

2,05

upp till gränsen lönesumman
2 125 500 euro

0,52

0,50

för den del som överstiger gränsen för lönesumman

2,06

2,06

Pensionavgift för Kevas medlemssamfund
(i snitt)

19,80

19,85

arbetsgivarens andel av den lönebaserade pensionsavgiften

15,90

15,94

I Kevas medlemssamfunds pensionssystem

15,94

15,94

kommunsektorns avgift i statens pensionssystem*

15,53

 

invalidpensionsavgift

0,9

0,9

pensionsutgiftsbaserad avgift

3,0

3,0

Grupplivförsäkring samt olycksfalls-
och yrkessjukdomsförsäkring (i snitt)

0,70

0,70

Arbetsgivarens avgifter (i snitt)

23,94

24,13

* Drygt 8 procent av lönesumman inom kommunsektorn omfattas av statens pensionssystem.

Uppbörd av arbetslöshetsförsäkringsavgifter inklusive rådgivning

Arbetslöshetsförsäkringsfonden fastställer och tar ut arbetslöshetsförsäkringsavgifter och sköter rådgivningen i anknytning till dem.
 
Skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäkring gäller i huvudsak löntagare i åldern 17–64 som omfattas av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen.
 
I samband med varje lönebetalning  drar arbetsgivaren av  löntagarens arbetslöshetsförsäkringsavgift och  betalar arbetsgivarens och löntagarens arbetslöshetsförsäkringsavgifter.
 
Om de löner som arbetsgivaren betalat under kalenderåret överskrider gränsen för den årliga lönesumman, ska arbetsgivaren betala högre arbetsgivaravgift för den del som överskrider gränsen.
 
Under försäkringsåret tar Arbetslöshetsförsäkringsfonden ut förskott på arbetslöshetsförsäkringsavgiften av arbetsgivaren. Den slutliga arbetslöshetsförsäkringsavgiften fastställs efter att försäkringsåret löpt ut. För detta måste arbetsgivaren meddela Arbetslöshetsförsäkringsfonden summan av de betalda lönerna..
 
Anmälan ska göras före utgången av januari året efter försäkringsåret antingen elektroniskt, på en pappersblankett eller via tjänsten Palkka.fi.
 
Uppdaterade uppgifter om avgiftsprocent och lönesummegränsen för högre avgifter finns på Arbetslöshetsförsäkringsfondens webbsidor http://www.tvr.fi/sv De kan också fås via kundtjänsten på svenska tfn. 075 757 0501 (tfn.  075 757 0500  på finska).

Indexjusteringar i arbetspensions- och socialskyddsförmåner 2023

Social- och hälsovårdsministeriet fastställer indextalen för justeringar i socialskyddsförmånerna. Syftet med indexjusteringar som beaktar ändringar i löne- och konsumentprisnivån är att trygga de långvariga socialskyddsförmånernas reella värde.
 
Indextalen år 2023 är följande:
  • lönekoefficient 1,558
  • poängtal för arbetspensionsindex 2874.
Jämfört med år 2022 stiger lönekoefficienten med cirka 3,8 procent och arbetspensionsindexet med cirka 6,8 procent.
 
Justeringen av arbetspensionsindexet höjer från början av år 2023 alla socialskyddsförmåner som är bundna till indexet. Förmåner som är bundna till arbetspensionsindexet är bland annat löpande arbetspensioner och familjepensioner enligt de privata och offentliga sektorernas pensionssystem samt vissa rehabiliteringsförmåner.
 
När arbetspensionsindexet beräknas har förändringen i lönenivån en andel på 20 procent och förändringen i prisnivån 80 procent.
 
Av lönekoefficienten har förändringen i lönenivån en andel på 80 procent och förändringen i prisnivån 20 procent.
 
Lönekoefficienten tillämpas vid beräkningen av den kommande arbetspensionen: med den justeras årsinkomsterna till nivån för det år då pensionen börjar löpa.
 
Lönekoefficienten tillämpas dessutom bland annat
  • vid bestämningen av inkomster och inkomstgränser för förmåner enligt sjukförsäkringslagen
  • vid bestämningen av minimibeloppet för stödet för närståendevård samt arvodet enligt familjevårdarlagen
  • vid justeringen av de lönesummegränser som reglerar graderingen av arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringspremier.
Ändringarna träder i kraft 1.1.2023.

Arbetskraftskostnadernas struktur: Den direkta inkomsten är 61 % av arbetskraftskostnaderna

Uttryckt med begrepp från Statistikcentralens arbetskraftskostnadsundersökning:

  • penninglönernas andel av arbetskraftskostnaderna inom kommunsektorn var i snitt 80 %
  • pensions- och de övriga lagstadgade socialskyddsavgifternas andel var 19 % 
  • de övriga kostnadernas andel var 1 %.

Statistikcentralens senaste utredning av arbetskraftskostnaderna gäller år 2020. Statistikcentralen sammanställer statistik över arbetskraftskostnaderna vart fjärde år. Resultaten av arbetskraftskostnadsundersökningen för år 2020 publicerades 19.12.2022 på Statistikcentralens webbplats.

Fördelningen av arbetskraftskostnaderna i kommunsektorn 2000–2020 (%)

 

2000

2004

2008

2012*

2016

2020

Direkta inkomster

57,6

57,4

57,1

58,3

58,1

60,6

Löneposter av engångsnatur

3,7

4,1

4,3

4,9

4,9

5,4

Löner för lediga dagar

12,2

11,9

11,6

10,6

10,6

10,8

Naturaförmåner

0,4

0,3

0,3

0,0

0,1

0,2

Kostnader för den egentliga sociala tryggheten

23,3

23,0

23,6

22,6

23,0

19,2

Kostnader för den fallspecifika sociala tryggheten

2,1

2,3

2,4

2,7

2,4

3,1

Utbildning på arbetsplatsen

0,7

0,7

0,5

0,6

0,6

0,5

Övriga arbetskraftskostnader

0,1

0,3

0,3

0,2

0,3

0,3

Arbetskraftskostnader före understöd till arbetsgivaren

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

100,0

Penninglön

75,2

75,5

75,1

76,2

75,7

79,5

Understöd som arbetsgivaren erhållit

–1,3

–0,7

–0,5

–0,7

–0,4

–0,3

Tabellens löneposter av engångsnatur består av bland annat semesterpenningar och resultatbonus och i löner för lediga dagar ingår semesterlöner och lön under söckenhelger.

Begreppet kostnader för den fallspecifika sociala tryggheten innebär lönekostnader under frånvaro på grund av sjukdom, förlossning eller vård av barn samt kostnaderna för företagshälsovården, netto efter avdrag av FPA-ersättningar.

Understöd till arbetsgivare är till exempel sysselsättningsstöd.

I penninglönen ingår de direkta inkomsterna, löneposter av engångsnatur, löner för lediga dagar samt, av kostnaderna för den fallspecifika sociala tryggheten, sjuklöner och löner i samband med förlossning och vård av barn.