De kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalen

De kommunala kollektivavtalen gäller 1.4.2020–28.2.2022. Avtalsperioden är 23 månader.

Avtalen omfattar alla löntagare i kommunerna och samkommunerna.

Avtalsperioden, lönehöjningar och avtalsändringar i de kommunala avtalen

I uppgörelsen ingår utöver tjänste- och arbetskollektivavtalen för 2020–2021 också ett tjänste- och arbetskollektivavtal om förlängning av det kommunala huvudavtalet. Avtalet om förlängningen innehåller också vissa andra bestämmelser och ett intentionsavtal inför vård- och landskapsreformen.

Avtalsperioden för alla kommunala avtal är 1.4.2020–28.2.2022. Avtalen följer den så kallade allmänna linjen. De kommunala avtalen har en kostnadseffekt på 3,04 procent under avtalsperioden på 23 månader.

Lönekostnaderna stiger år 2020 med i genomsnitt 0,09 procent jämfört med det årliga medeltalet för 2019. Att ökningen är så liten beror bland annat på att det i januari 2019 betalades en engångspott som höjer medeltalet för det året. År 2021 stiger lönekostnaderna i genomsnitt med 2,07 procent jämfört med år 2020.

Alla kommunala kollektivavtal träder i kraft 1.4.2000. Vissa av de nya avtalsbestämmelserna tillämpas retroaktivt och en del träder i kraft vid en tidpunkt som anges separat i respektive avtal.

De arbetstidsförlängningar som avtalats med stöd av konkurrenskraftsavtalet slopas 31.8.2020. I UKTA slopas arbetstidsförlängningen 1.8.2020. Som motvikt till de slopade arbetstidsförlängningarna avtalade parterna om s.k. motsvarande fördelar för arbetsgivarna. I läkaravtalet kvarstår arbetstidsförlängningarna.

Tjänste- och arbetskollektivavtal om en förlängning av det kommunala huvudavtalet och vissa andra bestämmelser

Enligt avtalet fortsätter det kommunala huvudavtalet att gälla utan avbrott. I fråga om huvudförhandlingsgruppens ställning och uppgifter sägs det i avtalet bland annat att huvudförhandlingsgruppen leder och samordnar kommunsektorns förhandlingar, tillsätter övriga förhandlingsgrupper och beslutar om arbets- och tjänstekollektivavtalens kostnadseffekt.

Genom avtalet kom parterna överens om att ett avtal ska ingås för vårdpersonalen, att lärarna och cheferna inom småbarnspedagogiken ska överföras till UKTA och att en arbetsgrupp ska tillsättas för att bedöma överlappningarna i tillämpningsområdet för TS, TIM-AKA och AKTA. Enligt avtalet har kommunsektorn bara ett enda avtal för tekniska sektorn från 1.3.2022.

Avtalet för vårdpersonalen träder i kraft 1.9.2021 och går ut samtidigt som de övriga kommunala avtalen, dvs. 28.2.2022. På den personal som omfattas av avtalet tillämpas dock villkoren i AKTA inklusive lönejusteringar ända till 31.12.2022, om inte parterna avtalar om något annat.

Arbetsgrupper tillsätts för förhandlingarna om avtalet för vårdpersonalen. Avtalet kommer att gälla anställda som nu omfattas av AKTA bilaga 3 och 4 (också grupper utanför lönesättningen), sådana chefer inom social- och hälsovården som står utanför lönesättningen samt sjukhus- och anstaltsvårdare.

Lärarna, speciallärarna och cheferna inom småbarnspedagogiken överförs till UKTA 1.9.2021. Som anställningsvillkor tillämpas villkoren i AKTA ända till 31.12.2022. Förhandlingarna om anställningsvillkoren för personalen förs i en arbetsgrupp.

De ändringar som avtalats i huvudavtalet genomförs oberoende om vård- och landskapsreformen blir av eller inte.

Intentionsavtal om ett huvudavtal för kommun- och landskapssektorn

De kommunala huvudavtalsorganisationerna och KT har avtalat om att kommun- och landskapssektorn ska ha ett gemensamt huvudavtal och en gemensam huvudförhandlingsgrupp, om den vård- och landskapsreform som den nuvarande regeringen beslutar om genomförs så att den inbegriper den nya KT-lagen.

Genom avtalet kom parterna bland annat överens om att landskapen ska få ett allmänt tjänste- och arbetskollektivavtal, ett avtal för vårdpersonalen och ett läkaravtal och att de inte får något avtal för tekniska sektorn.

Arbetslivsutveckling

I samband med avtalsuppgörelsen kom parterna också överens om samarbete för att utveckla arbetslivet. Målet är en långsiktig verksamhet som gör det möjligt att rikta utvecklingsåtgärder till olika sektorer, tjänster och samarbetsstrukturer och vid behov till projekt för specifika yrkesgrupper.