AKTA
2020–2021
-
AKTA 2020–2021, i kraft från 1.4.2020
- Underteckningsprotokoll till det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet 2020–2021
- Kapitel I Allmän del
- Kapitel II Löner
- Kapitel III Arbetstid
- Kapitel IV Semester
- Kapitel V Tjänst-, arbets- och familjeledighet
- Kapitel VI Ersättningar för kostnader och naturaprestationer
- Kapitel VII Förtroendemän
- Kapitel VIII Permittering, ombildning till deltidsanställning och anställningens upphörande
- Bilaga 1 Personal som arbetar med vissa sakkunniguppgifter inom förvaltningen, byråuppgifter, ICT-uppgifter och intern service
- Bilaga 2 Personal inom kultur- och fritidstjänster
- Bilaga 3 Vårdpersonal inom hälso- och sjukvården
- Bilaga 4 Personal inom socialvården, personal med grundläggande serviceuppgifter inom social-, hälso- och sjukvården och personal inom läkemedelsförsörjningen
- Bilaga 5 Personal inom småbarnspedagogiken samt vissa yrkesuppgifter och grundläggande serviceuppgifter i skolor
- Bilaga 6 Kostservicepersonal
- Bilaga 7 Avbytarpersonal
- Bilaga 8 Servicepersonal inom övriga sektorer
- Bilaga 9 Förhandlingsparternas rekommendation om främjande av lönestatistiken inom AKTA
- Bilaga 10 Särskilda bestämmelser om sysselsättningsverksamhet för handikappade
- Bilaga 11 Arbetstiden för gårdskarlar
- Bilaga 12 Anställningsvillkor för familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem
- Bilaga 13 Särskilda bestämmelser för lantbruksavbytare
- Bilaga 14 Ordinarie arbetstid och turnétillägg för teknisk personal vid kommunala teatrar
- Bilaga 15 Slopad
- Bilaga 16 Ersättningar för resekostnader
- Bilaga 17
- Bilaga 18 Arbetstid på 37 timmar 45 minuter
- Kommunalt huvudavtal och tjänste- och arbetskollektivavtal om en förlängning av det kommunala huvudavtalet och vissa andra bestämmelser
- Tjänste- och arbetskollektivavtal om höjning av ersättningen för en månadsavlönad arbetarskyddsfullmäktig
- Tjänste- och arbetskollektivavtal om uppsägningsskydd och ersättning för arbetarskyddsfullmäktiga
- Avtal om tidsanvändning och kompensation för inkomstbortfall för arbetarskyddsfullmäktiga
- Lagar i anslutning till avtalet
AKTA 2020–2021, i kraft från 1.4.2020
Det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet AKTA är det största avtalsområdet inom kommunsektorn.
Avtalet omfattar 309 000 anställda. Till de största yrkesgrupperna hör sjukskötare, närvårdare, barnskötare, barnträdgårdslärare, socialhandledare, skolgångsbiträden/elevassistenter och familjedagvårdare.
Nätpublikation ISBN 978-952-293-718-6
Bilaga 16 om ersättningar för resekostnader har uppdaterats så att ersättningarna motsvarar dem som 8.12.2020 publicerats i KT:s cirkulär 15/2020.
Cirkulär
Anvisningar
Vanliga frågor
Arbetstagaren har efter myndighetsbeslut satts i karantän enligt 60 § i lagen om smittsamma sjukdomar. Får arbetsgivaren begära att arbetstagaren utför arbete under karantänen?
Enligt 3 § 4 mom. i lagen om smittsamma sjukdomar betyder karantän att den som utsatts eller med fog misstänks ha utsatts för sjukdomsalstrare hålls åtskild från andra i sitt hem eller på någon annan bestämd plats eller att flyttning av bagage, containrar eller andra varor som konstaterats eller misstänks vara smittsamma begränsas eller att de åtskiljs från andra varor för att förhindra smittspridning.
Den anställda skall underrätta arbetsgivaren om karantänen. Den anställda får inte gå till arbetsplatsen under en karantän som en myndighet förordnat.
Om personens arbetsuppgifter lämpar sig att utföras på distans kan arbetsgivaren avtala med den anställda om distansarbete under karantänen. I så fall utbetalas lön för karantäntiden.
Om det inte är möjligt att arbeta på distans under karantänen är det fråga om tillåten frånvaro för den anställda, för vilken arbetsgivaren är inte skyldig att betala lön. En person som med stöd av lagen beordrats att utebli från sitt arbete och inte kan arbeta under karantänen har rätt att söka dagpenning hos FPA (lagen om smittsamma sjukdomar 82 §).
Arbetsgivaren håller på att verkställa permitteringar. Hur går man till väga, om en anställd blir sjuk före eller under en permittering?
Om en permittering infaller samtidigt som en sjukledighet, anses arbetstagarens arbetshinder vara det skäl som börjat först. Tidpunkten då meddelandet om permittering ges är då avgörande.
Närmare upplysningar om permittering, tidsprioritering, frister och sjuklön
- Kommunala tjänsteinnehavare – Anställningshandbok för chefer (2015), s. 53 >
- Kommunala arbetstagare – Anställningshandbok för chefer (2015), s. 41 >
-
Määräajat ja saatavat työsuhteessa, s. 76 (Paanetoja, Jaana, Kärkkäinen, Mika ,Lohi, Markus, Alma Talent 2019)
- Högsta domstolens avgörande HD 1997:121 om permittering och sjuklön (på finska)>
Om arbetstagarens sjukledighet har börjat innan han eller hon får meddelande om permittering, börjar permitteringen först när sjukledigheten slutar.
Om meddelandet om permittering har getts redan innan sjukledigheten börjat, betalas sjuklön tills permitteringen börjat, varvid grunden för frånvaron ändras till permittering.
Rättspraxis om permittering och sjukledighet
- Högsta domstolens avgörande HD 1997:121 om permittering och sjuklön (på finska) >
- Arbetsdomstolens avgörande AD:1994-61 om tidsprioriteringsprincipen och sjuklön (på finska) >
Exempel 1 om permittering och sjuklön
Arbetstagaren är enligt ett läkarintyg arbetsoförmögen 1.6–31.7. Ett meddelande om en permittering som börjar 15.7 och slutar 15.8 har getts 12.6. Arbetstagaren får sjuklön till 31.7, sedan börjar permitteringen.
Exempel 2 om permittering och sjuklön
Ett meddelande om en permittering som börjar 15.7 och slutar 15.8 har getts 27.5. Enligt ett läkarintyg som arbetstagaren gett till arbetsgivaren är arbetstagaren arbetsoförmögen 1.6–31.7. Sjuklön betalas inte för perioden 15.7–15.8. Permitteringen genomförs enligt meddelandet.
Om det är fråga om en situation där arbetstagarens sjukledighet har börjat innan meddelandet om permittering gavs och sjukledigheten fortgår oavbrutet efter permitteringen, betalas sjuklönen tills sjukdomen upphört eller tills den betalningsperiod som avses i AKTA har löpt ut (se AKTA kap. V § 2). Om tid återstår efter permitteringen då sjukledigheten upphört, börjar permitteringen den dag som följer efter den sista dagen av sjukledigheten.
I rättspraxis har det till exempel i målet TT:2004-124 gjorts följande bedömning:
"Läkaren hade föreskrivit arbetstagaren sjukledighet i tre på varandra följande perioder med samma diagnos. Arbetsgivaren meddelade arbetstagaren under den första sjukledigheten att arbetstagaren blir permitterad från periodens slut. Arbetstagarens hela period av arbetsoförmögenhet skulle dock betraktas som en enda sjukledighet. Arbetstagarens frånvaro ansågs därmed bero på sjukdom också under den permittering som meddelats. Arbetstagaren hade rätt till sjuklön."
Betalas lön för en söckenhelgsdag som ingår i permitteringstiden?
Om det i permitteringen ingår en eller flera söckenhelger, är dagarna i fråga oavlönade på samma sätt som andra permitteringsdagar.
Kan arbetstagarens arbetstidsform ändras inom till exempel social- och hälsovården på grund av coronaepidemin?
Coronavirusepidemin medför ingen förändring i arbetsgivarens rätt att ändra arbetstidsformen.