Vanliga frågor om läkares och tandläkares arbetstider
KT, Finlands Läkarförbund och Finlands tandläkarförbund har sammanställt frågor och svar om arbetstiderna i det nya läkaravtalet. Avsikten är att frågorna och svaren ska vara till hjälp vid tillämpningen av det nya avtalet.
I det nya kommunala tjänstekollektivavtalet för läkare 2020–2021 har bestämmelserna om arbetstid samlats till kapitel III. Det avsnitt som i de tidigare avtalen kallats tillämpningsbilaga 1 till den allmänna delen heter nu tillämpningsbilaga till arbetstidskapitlet.
Den nya arbetstidslagen (872/2019) som trädde i kraft 1.1.2020 innehåller bestämmelser som har en betydande inverkan på bestämmelserna om arbetstid i det kommunala läkaravtalet. De här kraven har beaktats i bestämmelserna i arbetstidskapitlet i läkaravtalet 2020–2021.
Det kommunala tjänstekollektivavtalet för läkare 2020–2021 har redan publicerats på webben på finska. Dessutom har KT informerat om ändringarna i läkaravtalet med cirkulär 6/2020.
Vanliga frågor om de nya arbetstiderna enligt läkaravtalet
Förläggning av ordinarie arbetstid och utvidgad verksamhet
- Vad avses med utvidgad verksamhet i läkaravtalet?
- Hur kan den ordinarie arbetstiden förläggas under avtalsperioden för läkaravtalet 1.4.2020–28.2.2022?
-
Hur många arbetsskift kan läkare och tandläkare ha efter kl. 17?
- Kan arbetsgivaren inom den utvidgade verksamheten förlägga olika antal arbetsskift efter kl. 17, till exempel så att en del läkare har fler och en del färre sådana arbetsskift?
- Vad händer med lokala avtal och lokal praxis som enligt vilka arbetsgivaren betalat ersättning för ordinarie arbetstid till exempel efter kl. 16 nu när LÄKTA 2020–2021 innehåller en försöksbestämmelse om förläggningen av den ordinarie arbetstiden?
- Kan flexibel arbetstid användas inom läkaravtalet, om arbetsgivaren förlägger den ordinarie arbetstiden till efter kl. 17?
Vilotider
- Vad bestäms i läkaravtalet om pauser i fall där läkarens arbetspass är förlagt till kl. 8.00–22.00? Läkarens ordinarie arbetstid är förlagd till kl. 8.00–15.30 och jourskiftet till kl. 15.30–22.00.
- Tillämpas bestämmelserna om dygnsvila i kap. III § 5 i läkaravtalet på s.k. jourhavande bemanningsläkare?
- Vad avses med att man i första hand ska använda dygnsvila och/eller ersättande vilotid för att planera följande arbetsdag som en ledig dag? I vilka fall ska den arbetsdag som följer på en arbetsplatsjour planeras som en ledig dag med jourersättning i form av ledighet?
- En tjänsteinnehavares arbetspass pågår från måndag kl. 8.00 till tisdag kl. 9.30 och i det ingår ordinarie arbetstid och arbetsplatsjour. Hur tillämpas i detta fall kap. III § 5 om dygnsvila i läkaravtalet, eller är det kap. III § 17 som ska tillämpas?
- Under vilka förutsättningar kan man förlägga ett arbetspass från måndag kl. 8.00 till tisdag kl. 8.00 så att läkaren har ordinarie arbetstid och arbetsplatsjour och/eller avvikande arbetsplatsjour?
- Läkarens ordinarie arbetstid är förlagd till måndag kl. 8.00–12.00 och läkaren har arbetsplatsjour kl. 23.00–8.00. Uppkommer det ersättande vilotid och måste man i sådana fall ge läkaren en oavbruten vila på minst tre timmar efter kl. 23.00?
- Kan längden på ett jourskift inom arbetsplatsjour fortfarande vara 24 timmar?
- Kan dygnsvilan förkortas med samtycke av tjänsteinnehavaren?
- Kan utebliven veckovila lämnas oersatt, om veckovilan kunde ha getts, men uteblivit på begäran av läkaren?
Maximal arbetstid, jour och arbetsskiftsförteckning
- Vad bör man beakta då man avtalar om att överskrida den maximala arbetstiden?
- Vad händer om man under uppföljningsperioden för den maximala arbetstiden upptäcker att den maximala arbetstiden kommer att nås redan långt innan uppföljningsperioden löper ut?
- Ska ordinarie arbetstid, jour o.d. antecknas i samma arbetsskiftsförteckning?
- Kan arbetsgivaren och tjänsteinnehavaren avtala om antalet jourskift på ett sätt som binder tjänsteinnehavaren?
