Nyhet

Utbildningskvoterna bör höjas som svar på läkarbristen

Enligt en undersökning om läkarsituationen på hälsocentralerna har läkarbristen förvärrats redan för tredje året i rad. I oktober 2019 fanns det närmare 300 obesatta tjänster, dvs. 7,5 procent av alla läkartjänster. Bristen på tandläkare fortsatte däremot att minska något.

Lääkärit työskentelevät leikkaussalissa. Kuva: Sasin Tipchai / Pixabay.

Läkarbristen förvärrades med vad som motsvarar totalt 69 heltidsarbetande läkares arbetsinsats i jämförelse med år 2018. Underskottet var som lägst år 2016, då under 140 tjänster var obesatta. Med underskott avses obesatta tjänster som man inte lyckats fylla trots försök.

Den försvårade läkarrekryteringen framgår också av att så många som 471 tjänster lagts ut, medan det ännu år 2018 var 399 tjänster som besatts med hjälp av den privata sektorn. Hela 42 procent av chefsläkarna ansåg att tillgången på vikarier var dålig eller mycket dålig.

Regional ojämlikhet i tillgängligheten till service

Läkarbristen var i år störst i Kajanaland där cirka en tredjedel av läkartjänsterna var obesatta. I Södra Savolax, Norra Karelen, Kymmenedalen, Södra Karelen och Mellersta Österbotten var åtminstone var sjätte tjänst obesatt.

Så många som en tredjedel av finländarna bor i ett område där läkarbristen uppgår till minst 10 procent. Situationen förvärrades under slutet av förra året i huvudstadsregionen visar de uppgifter som framgått i offentligheten.

I frågan om tandläkarbristen ser läget något ljusare ut. Hälsocentralerna hade sammanlagt 101 obesatta tandläkartjänster, dvs. 5,0 procent av alla tjänster. Underskottet har krympt långsamt, eftersom det för fem år sedan fanns 139 obesatta tjänster och underskottet var 6,8 procent.

Regionalt förekommer det en allvarlig brist på tandläkare. I Östra Savolax och Södra Karelen var närmare var fjärde tandläkartjänst obesatt.

Det finns inte tillräckligt med läkare

Efterfrågan på läkare har vuxit betydligt snabbare än utbudet. Årligen uppnår omkring 600 läkare pensionsåldern, vilket länge också motsvarade antalet antagna till läkarutbildningen.

– Läkarbristen är sålunda ingen överraskning, eftersom det inte heller strömmar till tillräckligt med läkare från utlandet för att motsvara efterfrågan. Situationen kommer att bestå ännu under några år, tills det börjar utexamineras läkare från lite större årskurser, säger Juho Ruskoaho, arbetsmarknadsutredare vid KT.

Den numerärt största läkarbristen finns inom den specialiserade sjukvården, där 530 tjänster var obesatta år 2018. Datainsamlingen för år 2019 har inte slutförts. Ett stort antal arbetstillfällen står också till buds inom den privata sektorn.

– Enligt en försiktig uppskattning finns det omkring tusen lediga arbetsplatser för läkare. Det finns cirka hundra arbetslösa läkare, vilket innebär att det finns tio lediga arbetsplatser för varje arbetslös läkare.

Läkarbristen och den ökade efterfrågan förutsätter höjda utbildningskvoter

Chefsläkarna bedömde att befolkningens behov förutsätter över 300 nya vakanser utöver de befintliga. För att uppnå kraven i lagstiftningen om vårdgaranti skulle det behövas hela 725 vakanser till.

Under de närmaste åren kommer hälsocentralerna att behöva ytterligare arbetsinsatser motsvarande över 1 000 heltidsarbetande läkares arbete. Om man beaktar deltidsarbetet och den privata sektorns behov skulle Finland direkt behöva omkring 2 000 fler läkare i arbetsför ålder.

I och med att befolkningen åldras ökar efterfrågan på läkare ytterligare.

– En årlig ökning på en procent skulle redan innebära ett tilläggsbehov på betydligt mer än 200 läkare varje år. Enbart inom den privata sektorn har efterfrågan ökat med omkring 100–150 läkartjänster årligen de senaste åren.

För att åtgärda läkarbristen och svara på det ökande vårdbehovet hos patienterna krävs det att man utbildar betydligt fler läkare. Ruskoaho påminner om att en höjning av utbildningskvoterna på lång sikt också förbättrar läkarnas arbetshälsa.

– När det finns läkare att tillgå, ordnar sig också det för läkarnas arbetshälsa så viktiga stödet från kolleger och äldre läkare och den pressande arbetstakten lättar.

Som svar på läkarbristen behövs också snabbare metoder

För att svara på läkarbristen borde man enligt Ruskoaho även ta till andra metoder än höjda utbildningskvoter.

– Alla metoder borde utan dröjsmål tas i bruk, om kommunens ekonomiska situation och den lokala arbetskraftssituationen tillåter det.

Enligt undersökningen bedömer två av tre chefsläkare att läkarna utför sådant arbete som inte kräver en läkarexamen.

– Exempelvis olika slags statistikföring och kontorsarbete kunde delegeras till sekreterare. Vårdare kunde utnyttjas mera till exempel i samband med kontroller vid kroniska sjukdomar. Fysioterapeuter kunde ha hand om en del av de patienter som nu uppsöker läkare.

Grundutbildningen för läkare tar sex år.

– Det borde utredas om studerande inom läkarutbildningen kunde utexamineras snabbare, föreslår Ruskoaho.

Innehållet i specialiseringsutbildningen bör ses över på nytt

En betydande del av arbetskraften på hälsocentralen består av läkare som utför den tjänstgöring vid en hälsocentral som ingår i specialiseringen.

– De jobbar tillfälligt på hälsocentralen på vägen mot sin karriär som specialistläkare. Att handleda och inskola dem tär på den fast anställda personalens tid. Innehållet i specialiseringsutbildningen borde därför ses över på nytt. Behövs det inom varje specialområde en 9 månaders period vid en hälsocentral?

Ruskoaho anser att man borde se över omfattningen på och ställning för specialistläkarutbildningen inom allmänmedicinen. Räcker inlärning i arbetet och arbetserfarenhet för en allmänläkare, eller måste hälsocentralläkarna vara specialistläkare?

– Om man vill att hälsocentralläkarna ska vara specialistläkare borde specialiseringsutbildningen inom allmänmedicinen utökas betydligt. Likaså finns det ett behov inom flera andra specialområden att öka mängden specialiseringsplatser för att svara mot framtida behov, säger Ruskoaho.

Mer på webben

Ytterligare information

Juho Ruskoaho

Juho Ruskoaho

arbetsmarknadsutredare
Telefon:
+358 9 771 2021
Mobiltelefon:
+358 44 532 8467
E-post:
Juho.Ruskoaho@kt.fi
Organisation:
KT Kommunarbetsgivarna
Arbetsmarknadsutredningar