UKTA

Lönegruppen för daghemsföreståndare

Om arbetstagaren eller tjänsteinnehavaren i huvudsak arbetar som daghemsföreståndare enligt lagen om småbarnspedagogik och uppfyller behörighetsvillkoren enligt 26 §, 30 § eller 31 § i lagen om småbarnspedagogik, tillämpas lönegruppen för daghemsföreståndare i UKTA del G (450020).

En lärare inom småbarnspedagogik eller en biträdande föreståndare för en småbarnspedagogisk enhet som getts ett tjänsteförordnande eller vars arbetsavtal temporärt har ändrats för den tid som personen har chefsuppgifter, exempelvis för hela verksamhetsåret, överförs för tiden i fråga till denna lönegrupp (450020).

Till denna lönegrupp hör däremot inte lärare inom småbarnspedagogik i lönegrupperna 450044 och 451044 som verkar som vice föreståndare (inte kontinuerliga chefsuppgifter) och som vikarierar för daghemsföreståndaren till exempel under semestrar. Nivålönen bestäms då enligt UKTA del G § 5, om inte de tillfälliga förändringarna i uppgifterna har beaktats i nivålönen. 

Om en person har ifrågavarande föreståndaruppgift men inte uppfyller ovan nämnda behörighetsvillkor, omfattas han eller hon av AKTA bilaga 5 och står utanför lönegruppen.

Lönegruppen för biträdande föreståndare för småbarnspedagogisk enhet

I fråga om arbetstagare eller tjänsteinnehavare som inte arbetar som daghemsföreståndare enligt lagen om småbarnspedagogik men som kontinuerligt verkar som direkta chefer och dessutom uppfyller behörighetsvillkoren enligt 26 §, 30 § eller 31 § i lagen om småbarnspedagogik, tillämpas lönegruppen för biträdande föreståndare i UKTA del G (450030).

Till lönegruppen i fråga kan höra t.ex. biträdande daghemsföreståndare och ansvariga lärare inom småbarnspedagogik som kontinuerligt verkar som direkta chefer. Även vice föreståndare som kontinuerligt verkar som direkta chefer hör till denna lönegrupp. Den som har direkta chefsuppgifter utövar kontinuerlig arbetsledningsrätt.

Till denna lönegrupp hör däremot inte lärare inom småbarnspedagogik i lönegrupperna 450044 och 451044 som verkar som vice föreståndare (inte kontinuerliga chefsuppgifter) och som till exempel under semestrar vikarierar för daghemsföreståndaren eller biträdande föreståndaren för en småbarnspedagogisk enhet. Nivålönen bestäms då enligt UKTA del G § 5, om inte de tillfälliga förändringarna i uppgifterna har beaktats i nivålönen.

Om en arbetstagare som verkar som biträdande föreståndare för en småbarnspedagogisk enhet inte uppfyller behörighetsvillkoren enligt 26 §, 30 § eller 31 § i lagen om småbarnspedagogik eller med stöd av övergångsbestämmelserna i lagen om småbarnspedagogik (75 §) är behörig som daghemsföreståndare, speciallärare inom småbarnspedagogik eller lärare inom småbarnspedagogik, omfattas han eller hon av AKTA bilaga 5 och står utanför lönegruppen.

Svaret har ursprungligen publicerats 7.2.2023 och har uppdaterats 19.11.2025.

Med klubbverksamhet enligt lagen om småbarnspedagogik avses klubbverksamhet som leds av en lärare inom småbarnspedagogik och som uppfyller kriterierna i den lag om småbarnspedagogik som gällde 1.6.2021 och grunderna för planen för småbarnspedagogik. 

På klubbverksamhet enligt lagen om småbarnspedagogik tillämpas grunderna för planen för småbarnspedagogik enligt 21 § och den lokala planen för småbarnspedagogik enligt 22 § i lagen om småbarnspedagogik, och dessa grunder styr verksamheten.

En lärare inom småbarnspedagogik som arbetar i klubbverksamhet enligt lagen om småbarnspedagogik och som uppfyller behörighetskraven för lärare inom småbarnspedagogik, speciallärare inom småbarnspedagogik eller daghemsföreståndare enligt lagen om småbarnspedagogik 540/2018 (26 §, 30 § respektive 31 §, eller behörighet för nämnda uppgifter enligt övergångsbestämmelserna i 75 §) omfattas av tillämpningsområdet för UKTA del G och står utanför lönegruppen. På personer som står utanför lönegruppen i UKTA del G tillämpas lönegrupp 45999999.

På lärare inom småbarnspedagogik som arbetar i klubbverksamhet tillämpas inte vissa arbetstidsbestämmelser enligt UKTA del G § 8 (arbetstid för planering, utvärdering och utveckling samt extra lediga dagar).

Om det inte är fråga om klubbverksamhet enligt lagen om småbarnspedagogik eller om den anställda inte uppfyller ovannämnda behörighetsvillkor och arbetar som lärare inom småbarnspedagogik, omfattas han eller hon av AKTA bilaga 5.

På socionomer inom småbarnspedagogik som arbetar i klubbverksamhet enligt lagen om småbarnspedagogik tillämpas lönegruppen för socionomer inom småbarnspedagogik i AKTA bilaga 5 (5VKA46), och på barnskötare inom småbarnspedagogik som arbetar i klubbverksamhet enligt lagen om småbarnspedagogik tillämpas på motsvarande sätt lönegruppen för barnskötare inom småbarnspedagogik i AKTA bilaga 5 (5VKA54).

Svaret har ursprungligen publicerats 7.2.2023 och har uppdaterats 19.11.2025.
 

För individuella tillägg ska arbetsgivaren sedan 1.10.2022 använda minst 1,8 procent av summan av nivålönerna och nivåtilläggen för den personal som omfattas av UKTA del G. Justeringen görs årligen.

Före 1.10.2022 skulle arbetsgivaren för individuella tillägg använda minst 1,3 procent av summan av de uppgiftsrelaterade lönerna för den personal som omfattas av UKTA del G. Också före 1.10.2022 har justeringen gjorts årligen.

Höjningen av minimibeloppet för individuella tillägg 1.10.2022 har samband med fördelningen av den centraliserade potten. Genom en lokal justeringspott riktades 0,45 procent av lönesumman i del G till individuella tillägg för anställda som omfattas av del G (Undervisningspersonalen inom småbarnspedagogiken). Den lokala justeringspotten innebär att minimibeloppet för det individuella tillägget enligt protokollsanteckningen i AKTA kap. II § 11 är 0,5 procentenheter högre för lärare som omfattas av del G än vad som anges i bestämmelsen i AKTA.

Trots att minimibeloppet för individuella tillägg i UKTA del G sedan 1.10.2022 har varit 1,8 procent, har det inte varit nödvändigt att justera minimibeloppet just 1.10.2022 i samband med fördelningen av den lokala justeringspotten på 0,45 procent, om inte tidpunkten har varit den justeringstidpunkt som arbetsgivaren tillämpat. Minimibeloppet på 1,8 procent för individuella tillägg ska dock uppnås vid den normala justeringstidpunkten efter fördelningen av den lokala justeringspotten.

Svaret har ursprungligen publicerats 7.2.2023 och har uppdaterats 19.11.2025.
 

Om personen har behörighet enligt lagen om småbarnspedagogik som daghemsföreståndare (31 § eller 75 §), lärare inom småbarnspedagogik (26 § eller 75 §) eller speciallärare inom småbarnspedagogik (30 §) och arbetar som daghemsföreståndare, omfattas han eller hon av UKTA del G. I detta fall tillämpas lönegruppen för daghemsföreståndare i UKTA del G, dvs. 450020.

Om personen inte uppfyller något av ovan nämnda behörighetsvillkor och arbetar som daghemsföreståndare med stöd av en tillfällig avvikelse från behörighetsvillkoren enligt 33 § i lagen om småbarnspedagogik, omfattas han eller hon av AKTA bilaga 5 och står utanför lönegruppen.

Svaret har ursprungligen publicerats 28.12.2022 och har uppdaterats 19.11.2025.

Om en person inte har behörighet som lärare inom småbarnspedagogik, speciallärare inom småbarnspedagogik eller daghemsföreståndare enligt lagen om småbarnspedagogik men arbetar som speciallärare inom småbarnspedagogik med stöd av en sådan tillfällig avvikelse från behörighetsvillkoren som avses i 33 § i lagen, omfattas han eller hon av AKTA bilaga 5 och lönegruppen är 5VKB45. 

Om personen har behörighet som lärare inom småbarnspedagogik enligt lagen om småbarnspedagogik (26 § eller 75 §) eller som daghemsföreståndare (31 §) eller har behörighet enligt övergångsbestämmelserna i 75 § i lagen, men inte har behörighet som speciallärare inom småbarnspedagogik (30 §), och han eller hon tillfälligt arbetar som speciallärare inom småbarnspedagogik med stöd av 33 § i lagen, omfattas personen av UKTA del G.

På speciallärare som omfattas av del G och som arbetar på daghem och sjukhus tillämpas lönegruppen för speciallärare inom småbarnspedagogik enligt UKTA del G.

I denna lönegrupp används

• lönegruppskod 451042 om personen har pedagogie magisterexamen
• lönegruppskod 450042 om personen har pedagogie kandidatexamen eller annan behörighet som lärare inom småbarnspedagogik enligt lagen om småbarnspedagogik.

Det är alltså fråga om en lönegrupp där olika examensbaserade koder används av statistiska skäl.

Enligt AKTA kap. VI § 4 mom. 2 uppbärs ingen ersättning för måltiden för en anställd som under ett arbetsskift vid ett daghem har ålagts att delta i en måltid i egenskap av övervakare eller handledare (s.a.s. som förebild vid måltiden).

Alla anställda som har ålagts att övervaka och handleda en måltid fungerar alltså som förebild vid måltiden. Det förutsätts alltså inte att den anställda åläggs att äta.

Arbetsgivaren bestämmer hur många anställda som åläggs att övervaka och handleda måltiderna och vilka anställda det gäller. Om inte alla anställda i gruppen behövs för att handleda och övervaka måltiderna, kan arbetsgivaren bestämma att en del av de anställda till exempel ska sköta andra uppgifter eller hålla måltidsrast.

Enligt AKTA kap. III § 4 räknas utbildning som arbetsgivaren bestämmer att den anställda ska delta i som arbetstid. I och med att man i allmänhet på förhand är medveten om en kommande utbildning bör detta beaktas när arbetsskiftsförteckningen görs upp.

Om det inte är fråga om utbildning som arbetsgivaren bestämt att den anställda ska delta i och utbildningen alltså inte räknas som arbetstid, kan arbetsgivaren bevilja den anställda arbets- eller tjänstledighet för utbildningen.

Frågan gäller daghemspersonal som omfattas av UKTA del G och AKTA bilaga 5.

Denna fråga och svaret på den har utarbetats av KT, Sote rf, JAU rf och FOSU rf tillsammans.

Enligt AKTA kap. III § 11 anses det allmänt vara eftersträvansvärd praxis att de anställdas arbetsdag eller arbetsskift är sammanhängande, med de undantag som den dagliga vilotiden medför, utom i de arbeten där det finns någon särskild anledning att ordna arbetsskiftet på något annat sätt. Arbetsskift kortare än fyra timmar ska inte tillämpas om inte den anställdas behov eller verksamheten av grundad anledning förutsätter det.

Inom småbarnspedagogiken kan det finnas särskilda skäl att ordna ett arbetsskift i två delar den dag då en föräldrakväll ordnas på kvällen. AKTA anger inte någon begränsning för till exempel längden på pausen mellan skiften.

Enligt AKTA kap. III § 26 ska tjänsteinnehavarna och arbetstagarna dagligen ges en 10 minuter lång rast (kafferast) som räknas in i arbetstiden och under vilken de inte får avlägsna sig från arbetsplatsen. Rasten arrangeras vid behov i turer och även i övrigt så att arbetets gång eller de tjänster som ska tillhandahållas inte störs av rasten. Rasten får inte förläggas till början eller slutet av arbetsskiftet eller arbetsdagen.

Inom småbarnspedagogiken har de anställda sålunda rätt till en rast på tio minuter som ges under arbetsskiftet, med undantag för början och slutet av skiftet. Rasten kan hållas till exempel i arbetsplatsens personalrum.

Frågan gäller daghemspersonal som omfattas av UKTA del G och AKTA bilaga 5.

Denna fråga och svaret på den har utarbetats av KT, Sote rf, JAU rf och FOSU rf tillsammans.

Begreppet ”finjustering” förekommer inte i kollektivavtal. I daghem avses med begreppet finjustering tidsmässigt små ändringar i arbetsskiftsförteckningen. På finjusteringen tillämpas avtalsbestämmelserna om ändring av arbetsskiftsförteckningen enligt AKTA kap. III § 28.

Enligt AKTA kap. III § 28 får en arbetsskiftsförteckning som delgetts de anställda ändras endast med de anställdas samtycke eller av grundad anledning. Förekomsten av grundad anledning prövas från fall till fall.

Med den anställdas samtycke kan arbetsskiftsförteckningen alltid ändras. Nås inte enighet om ändringen, bör endast de ändringar som är nödvändiga med tanke på verksamheten göras i arbetsskiftsförteckningen.

Med tanke på verksamheten kan det vara nödvändigt att ändra en arbetstagares arbetsskift, om ett barns behov av småbarnspedagogik förändras och daghemmet vid den tidpunkten annars inte skulle ha någon pedagogisk personal på plats som ansvarar för fostran. När arbetstagaren redan har infunnit sig till sitt arbetsskift kan arbetsskiftet dock inte ändras utan arbetstagarens samtycke.

Frågan gäller daghemspersonal som omfattas av UKTA del G och AKTA bilaga 5.

Denna fråga och svaret på den har utarbetats av KT, Sote rf, JAU rf och FOSU rf tillsammans.

Den kompetens som magisterexamen medför syns ofta i den anställdas arbetsprestation som ett bredare kunnande och mer yrkesskicklighet. I så fall kan den beaktas vid utvärderingen av arbetsprestationen, på basis av vilken individuella tillägg beviljas. Det individuella tillägget betalas på basis av yrkesskicklighet, arbetsprestationer och andra, eventuella lokalt fastslagna kriterier.

Tanken är att det individuella tillägget ger den anställda mer motivation för arbetet, då han eller hon kan påverka sin lönenivå genom sina prestationer. KT och OAJ rekommenderar att det kunnande som magisterexamen medför beaktas vid bedömningen av arbetsprestationen och beviljandet av individuella tillägg.

En person med högre utbildning kan också ges mer krävande arbetsuppgifter. Om arbetsuppgifterna och uppgifternas svårighetsgrad skiljer sig åt för lärare inom småbarnspedagogik med magisterexamen jämfört med dem med kandidatexamen eller annan utbildning som ger behörighet för lärare inom småbarnspedagogik, betalas de olika stor uppgiftsrelaterad lön.

Det är inte förenligt med UKTA del G att differentiera de uppgiftsrelaterade lönerna för lärare inom småbarnspedagogik enbart på basis av utbildning. Principen i lönesystemet i UKTA del G är att den uppgiftsrelaterade lönen bestäms enligt uppgifternas svårighetsgrad.

Enligt UKTA del G granskas uppgifternas svårighetsgrad lönepunktsvis. Speciallärare inom småbarnspedagogik har samma lönenivå oberoende av att man på dem som avlagt magisterexamen respektive kandidatexamen tillämpar olika lönepunkter (4501042 och 4500042). Det samma gäller lärare inom småbarnspedagogik (45001044 och 45000044). Detta innebär att till exempel en lärare inom småbarnspedagogik med magisterexamen inte kan betalas en annan uppgiftsrelaterad lön än en lärare med kandidatexamen eller någon annan behörighetsgivande examen enbart på basis av utbildningsnivån.

KT och OAJ har tillsammans utarbetat denna fråga och dess svar.

UKTA del G innehåller inga ”separattillägg”. För att ett separat tillägg som avviker från den uppgiftsrelaterade lönen ska kunna betalas krävs det att man ingått ett lokalt avtal om avvikelse från bestämmelserna i UKTA del G.

I den gemensamma tillämpningsanvisningen för lönesättningen i UKTA del G § 7 nämns ansvar för förskoleundervisningen som exempel på en sådan uppgift i arbetet med undervisning och fostran som påverkar arbetsvärderingen. Ansvar för förskoleundervisningen kan därför beaktas som en faktor som höjer den uppgiftsrelaterade lönen för lärare inom småbarnspedagogik. Här är det dock fråga om en del av den uppgiftsrelaterade lönen som också ska bete sig som en uppgiftsrelaterad lön, exempelvis så att den höjs i samband med allmänna förhöjningar.

Eventuella extra uppgifter och ansvar i anknytning till förskoleundervisning ska alltså beaktas i uppgiftsbeskrivningen och svårighetsgraden bedömas med iakttagande av arbetsgivarens lokala arbetsvärderingssystem. På basis av arbetsgivarens bedömning kan en uppgiftsbeskrivning där extra uppgifter och ansvar ingår sålunda placeras på en högre arbetsvärderingsnivå än de uppgiftsbeskrivningar i samma lönepunkt som inte innehåller motsvarande extra uppgifter eller ansvar.

KT och OAJ har tillsammans utarbetat denna fråga och dess svar.

Anställningsförhållandet varar hela arbetsåret och därför tillämpas del A § 36 mom. 1. Semesterdagsersättning intjänas för 10 månader.

Från semesterdagsersättningen avdras de sommaravbrottsdagar 1.8–8.8 som ingår i anställningen.

Skolan har en planerings- och utbildningsdag 9.8. Den är en arbetsdag för läraren och minskar inte semesterdagsersättningen.

När anställningsförhållandet upphör får läraren semesterdagsersättning som motsvarar den ordinarie lönen för 20 dagar och semesterpenning för 10 månader.

Inom UKTA del G är den allmänna förhöjningen 2,02 procent och inom AKTA bilaga 5 är den 2,2 procent 1.6.2023.

Justeringspotten är 0,7 procent (0,4 % + 0,3 %) i båda avtalen. Om samförstånd inte nås om fördelningen av justeringspottens 0,3 procent, fördelas hälften som en lokal allmän förhöjning (0,15 %) och arbetsgivaren beslutar hur den andra hälften (0,15 %) fördelas.

Utöver nämnda 0,7 procent (0,4 % + 0,3 %) innehåller båda avtalen en lokal justeringspott på 1,2 procent enligt utvecklingsprogrammet 1.6.2023.

I tabellen kan du kontrollera de förhöjningar som tillkommer småbarnspedagogiken i juni 2023.

* I UKTA granskas inte fördelningen av den lokala justeringspotten per bilaga.

Anställda som omfattas av UKTA del G får 30.6.2023 en engångspott på 467 € + 150 €. De som omfattas av AKTA bilaga 5 får en engångspott på 467 € + 120 €.

Engångsarvodet betalas 30.6.2023 till anställda med en oavbruten anställning som inletts senast 2.5.2023 och som är i kraft 31.5.2023.
För deltidsanställda betalas arvodet i proportion till deltidsarbetstiden.