Vanliga frågor
UKTA

Tillämpas inom UKTA:s tillämpningsområde protokollsanteckningen i AKTA kap. II § 11, enligt vilken minst 1,3 procent ska användas till individuella tillägg?

Protokollsanteckningen tillämpas inte.

Inom UKTA:s tillämpningsområde baserar sig betalningen av individuella tillägg på bestämmelsen i del A § 11 i avtalet.

Hänvisningen till AKTA gäller endast grunderna för betalning av det individuella tillägget.

Vanliga frågor
UKTA

Vad avses med icke-automatiska tillägg i UKTA:s anvisningar för beräkningen av justeringspotten?

De eurobaserade tillägg som anges i UKTA:s lönebilaga är icke-automatiska tillägg. De icke-automatiska tilläggen höjs inte när den uppgiftsbaserade lönen höjs, utan förblir beloppsmässigt oförändrade.

 

Vanliga frågor
UKTA

Vilka lönefaktorer räknas med när justeringspotten beräknas inom UKTA:s tillämpningsområde?

Till lönesumman räknas samtliga löner som betalats till dem som omfattas av den lokala justeringspotten, med undantag för semesterpenningar, semesterersättningar, eventuella resultatbonusar och poster som inte hör till en normal månad.

Övertimmarna räknas med, liksom även de arvoden som betalas till timlärare i bisyssla.

Vanliga frågor
UKTA

En lärare inom allmänbildande utbildning har varit visstidsanställd 8.8.2019–30.5.2020, dvs. under hela arbetsåret. Läraren inleder ett nytt anställningsförhållande (visstidsanställning eller fast anställning) 1.8.2020. Lärarens tjänsteutövning inleds 12.8.2020. Läraren har ansökt om avlönad moderskapsledighet från och med 1.9.2020. Har läraren rätt till löneförmåner under moderskapsledigheten?

En förutsättning för avlönad moderskapsledighet är att tjänsteinnehavaren har varit anställd hos kommunen i minst två månader omedelbart före moderskapsledighetens början (AKTA kap. V § 7 mom. 1). När den avlönade moderskapsledighetens karenstid på två månader räknas ut, betraktas anställningen som oavbruten om läraren har tjänstgjort som lärare i kommunen ända till slutet av föregående läsår och tjänstgöringen fortgår i kommunen senast vid början av följande arbetsår (UKTA del A § 40 mom. 2).

I detta exempel uppfylls kravet på karenstid för läraren. Dessutom inleder läraren sin tjänsteutövning i det nya anställningsförhållandet 12.8.2020. Läraren har rätt till löneförmåner under moderskapsledigheten från 1.9.2020, om villkoren för utbetalning av löneförmåner även i övrigt uppfylls.

Vanliga frågor
UKTA

Undervisningsskyldigheten för en ämneslärare som är tjänsteinnehavare i grundskolan är 22 veckotimmar. Läraren har 21,5 årsveckotimmar i klass och har dessutom förordnats till klassföreståndare för årskurs 7. (Del B bilaga 1 § 14). Hur betalas lärarens ersättning för klassföreståndaruppgifterna?

Om undervisningsskyldigheten för en ämneslärare i grundskolan inte annars uppfylls, kan en årsveckotimme räknas in i lärarens undervisningsskyldighet för klassföreståndaruppgifter. Om ämneslärarens undervisningsskyldighet uppfylls, betalas för klassföreståndaruppgifterna ersättning i form av övertimarvode.

När det är fråga om övertimarvode är ersättningen 1,4 årsveckotimmar (tillämpningsanvisningen i del B bilaga 1 § 10 mom. 4). I stället för uppgiftsrelaterad lön betalas ett månatligt övertimarvode enligt lönepunkten 4 03 04 03 0 och undervisningsskyldigheten 24 för klasslärare. Av detta räknas 0,5 timmar in i undervisningsskyldigheten och 0,9 årsveckotimmar betalas enligt övertimarvodesgrunden.

Vanliga frågor
UKTA

Anställningsförhållandet för en visstidsanställd klasslärare i grundskolan varar 1.8.2019–30.5.2020 (elevarbetsdagarna 8.8.2019–30.5.2020). För hur många dagar betalas den visstidsanställda läraren semesterdagsersättning när anställningen upphör?

Anställningsförhållandet varar hela arbetsåret och därför tillämpas del A § 36 mom. 1. Semesterdagsersättning intjänas för 10 månader.

Från semesterdagsersättningen avdras de sommaravbrottsdagar 1.8–6.8 som ingår i anställningen.

Däremot minskar inte lärarnas planerings- och utbildningsdag 7.8 semesterdagsersättningen, eftersom den räknas som arbetsdag för läraren.

Läraren får semesterdagsersättning för 14 dagar och semesterpenning för 10 månader när anställningsförhållandet upphör.

Vanliga frågor
UKTA

En gymnasielektor i ordinarie tjänst säger upp sig fr.o.m. 1.2.2021. Vad betalas läraren i anknytning till semestern?

Lärare inom allmänbildande utbildning (grundläggande utbildning och gymnasieutbildning) omfattas inte av bestämmelserna om semester, utan semestern ersätts av ett avbrottssystem (avlönad sommaravbrottstid och kortvariga avbrottstider).

Till avbrottssystemets sommaravbrottstid hör en kalkylerad semester, som, liksom benämningen säger, är kalkylerad (se del A § 33 mom. 2 och 3).

Semesterpenning betalas normalt när anställningsförhållandet upphör (del A § 34).

Semesterdagsersättning betalas inte, eftersom semesterdagsersättning kan betalas endast till en visstidsanställd lärare när anställningsförhållandet upphör (A 36 §).

Vanliga frågor
UKTA

En vikarie för en klasslärare i grundskolan har anställts för tiden 28.1–1.2, dvs. från måndag till fredag. Vikarien har klasslärarbehörighet (högre högskoleexamen). Vikarien har undervisning enligt följande: på måndag 3 timmar klassundervisning, på tisdag 4 timmar klassundervisning, på onsdag 2 timmar klassundervisning och 2 timmar textilslöjd i högstadiet, på torsdag 6 timmar klassundervisning och på fredag 4 timmar klassundervisning. Hur bestäms vikariens lön?

Vid en anställning som fortgår högst 5 skolarbetsdagar baserar sig lönen på arvodesgrunderna för timlärare (del A § 30 och del B bilaga 1 § 27 mom. 1 och 2). Lönen betalas som timarvode för hållna timmar på samma sätt som för timlärare i bisyssla (del B § 24 mom. 3) enligt följande:

  • klassundervisningstimmarna: enligt lönepunkt 4 03 03 056 och med undervisningsskyldigheten 24
  • textilslöjdstimmarna i årskurserna 7–9: enligt lönepunkt 4 03 07 038 och med undervisningsskyldigheten 24
  • som koefficient används 0,94 (del B bilaga 1 § 29).
Vanliga frågor
AKTA
UKTA
LÄKTA
TS
TIM-AKA

På vilket sätt ska arbetsgivaren beakta coronaviruset vid bedömningen av arbetsplatsens risker?

Arbetsgivaren har skyldighet att se till arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. De nödvändiga åtgärdernas tillräcklighet måste omprövas fortlöpande och regelbundet.

Arbetsgivaren måste se till att utredningen och bedömningen av riskerna i arbetet har uppdaterats med tanke på coronavirusepidemin. Arbetsgivaren bör upprätta anvisningar och förfaranden som behövs på grund av coronakrisen (t.ex.  beredskapsgrupp, renhållning, hygien, personlig skyddsutrustning).

Under coronavirusepidemin måste man avgöra om risken att smittas av coronavirus är större på jobbet än i samhället i övrigt. I riskbedömningen måste man beakta till exempel antalet närkontakter och deras längd samt möjligheten att skydda sig.

Inom hälso- och sjukvården måste i synnerhet åtgärder som bildar aerosoler beaktas.

Arbetsgivaren har tillgång till företagshälsovårdens sakkunskap vid riskbedömningen.

Mer på webben

Vanliga frågor
UKTA

En tidsbunden lektorstjänst i gymnasiet är ledig att sökas. En av de sökande är behörig för tjänsten och den som har mest arbetserfarenhet. Hon väntar barn och är på moderskapsledighet till xxxx. Hon kan inte sköta den tidsbundna tjänsten mer än 1,5 månader. Måste man välja henne för skötseln av tjänsten?

Den mest meriterade personen kan inte på grundval av graviditet åsidosättas, även om hon skulle hinna sköta bara en del av den vakanta interimistiska anställningen. Å andra sidan har ingen en subjektiv rätt att bli vald. Bland dem som sökt tjänsten väljer arbetsgivaren den som utifrån en helhetsbedömning är den lämpligaste. För att förbigå en sökande som uppfyller behörighetsvillkoren måste det finnas en grundad anledning. Om en behörig person som blir moderskapsledig inte blir vald antas det lätt att det är fråga om diskriminering. Detta måste arbetsgivaren kunna vederlägga, dvs. visa att det finns något annat godtagbart skäl för valet.

Vanliga frågor
UKTA

I förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet sägs att en rektor bör ha avlagt examen i undervisningsförvaltning eller bör ha "på annat sätt erhållen tillräcklig kännedom om undervisningsförvaltning". Vad innebär det i praktiken?

Vi är i färd med att välja rektor för en högstadie-gymnasieskola. Godkänns till exempel en examen i undervisningsförvaltning som inte är slutförd än eller anses det som ett absolut villkor att alla studier ska vara klara när ansökningstiden går ut?

Enligt 5 § i lagen om kommunala tjänsteinnehavare kan man i en uppgift som lediganslås offentligt endast anställa en person som före utgången av ansökningstiden uppfyller alla behörighetsvillkor. Allt ska med andra ord vara klart innan ansökningstiden löper ut.  Det enda undantaget gäller språkkunskaper. Dessa kan visas efter att ansökningstiden gått ut om det inte fördröjer tillsättandet av tjänsten.

Examen i undervisningsförvaltning kan ersättas med kännedom om undervisningsförvaltning som förvärvats på något annat sätt. Huruvida den sökandes kännedom som förvärvats på annat sätt är tillräcklig bedöms av arbetsgivaren. Kännedom om undervisningsförvaltning kan ha inhämtats till exempel i olika administrativa uppgifter eller förtroendeuppdrag.

Vanliga frågor
UKTA

Lärare som sköter en tjänst interimistiskt (personer som sköter vakanta tjänster och vikarier) har rätt att få lön enligt samma lönegrunder och samma arbetsskyldighet som tillsvidareanställda tjänsteinnehavare. Vad betyder det?

Betyder detta att man till en vikarie (på t.ex. två veckor) ska betala vikarien SAMTLIGA löneelement som finns angivna för den frånvarande läraren, t.ex. för klassföreståndarskap och skötsel av bibliotek och datorutrustning, även om dessa timmar inte alls råkar infalla under dessa två veckor?  Och hur är fallet med skolspecifikt utvecklingsarvode som har getts till exempel för upprätthållande av skolans hemsidor och som vikarien inte sköter under dessa två veckor?

Till en lärare betalas lön enligt de uppgifter han eller hon tilldelats. Om vikarien inte har tilldelats klassföreståndaruppgifter, biblioteksskötsel, arbete som datoransvarig, skolspecifikt utvecklingsarbete e.d. ska lön inte heller ges för dessa uppgifter. Om den ordinarie läraren betalas en högre uppgiftsrelaterad lön för skötsel av sådana uppgifter som inte tilldelas vikarien betalas inte denna högre uppgiftsrelaterade lön till vikarien.

Vanliga frågor
UKTA

Kan en lärare som i åratal har arbetat i tidsbundna uppgifter väljas direkt till ett fast tjänsteförhållande eller måste valet skötas via det offentliga ansökningsförfarandet?

Enligt 4 kap. 4 § i lagen om kommunala tjänsteinnehavare kan man utan ansökningsförfarande anställa en person som vikarie eller för att sköta en vakant tjänst, anställa en tjänsteinnehavare som sagts upp av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker i ett annat tjänsteförhållande, anställa en deltidsarbetande tjänsteinnehavare i ett anställningsförhållande på heltid, förflytta en tjänsteinnehavare till ett annat tjänsteförhållande under lagenliga förutsättningar och anställa en person som står i tjänsteförhållande hos en annan arbetsgivare i anslutning till att verksamhet överflyttas i fall som anges i lag eller avtal.

Enligt de uppgifter som framkommer av frågan kan läraren inte väljas direkt till ett fast tjänsteförhållande, utan anställning i tjänsten förutsätter ett offentligt ansökningsförfarande. Enligt 5 § i lagen om kommunala tjänsteinnehavare kan man enbart anställa en person som har ansökt om tjänsten skriftligt inom utsatt tid och uppfyller behörighetsvillkoren för tjänsten inom ansökningstiden. 

I 64 § i kommunallagen sägs att kommunala tillkännagivanden ska göras kända genom att de sätts upp på anslagstavlan för offentliga kungörelser samt vid behov på något annat sätt som kommunen har fattat beslut om. Ansökningstiden är enligt 4 kap. 1 § i lagen om kommunala tjänsteinnehavare minst 14 kalenderdagar från det att ett meddelande har satts upp på anslagstavlan.

Vanliga frågor
UKTA

En lärare valdes till en fast tjänst som skulle börja 1.8.2011. Läraren har meddelat att han eller hon blir vårdledig 1.8.2011–31.7.2012. När ska lön börja betalas till läraren? Kan tjänstledighet över huvud taget beviljas då tjänsteutövningen inte har påbörjats?

Eftersom läraren de facto inte påbörjar sin tjänsteutövning förrän vid ingången av läsåret 2013 bör i anställningsbeslutet eller tjänsteförordnandet fastställas som tidpunkt för inledning av tjänsteutövningen det datum då läraren påbörjar sin tjänsteutövning. Då börjar lönerättigheterna löpa från det att läraren påbörjar sin tjänsteutövning.  Logiken är med andra ord den att personen inte beviljas tjänstledighet, utan tidpunkten för inledning av tjänsteutövningen fastställs till ett senare datum. Se också tidskriften Kuntatyönantaja 2/2010.

 

Vanliga frågor
UKTA

Kan en lärare som uppfyller behörighetsvillkoren förbigås till förmån för en person utan behörighet, om personens samhällsduglighet som rent allmänt gäller lärarskap och det även i övrigt finns andra skäl som bland annat tidigare arbetsgivare upplyst om, ger anledning till att i hög grad förmoda att det helt enkelt inte blir någonting av denna persons undervisningsarbete?

För det första måste man ta reda på om det är så att endast en sökande uppfyller behörighetsvillkoren. Även om utgångspunkten är att en person som uppfyller behörighetsvillkoren väljs till tjänsten kan man av särskilda skäl välja en person utan behörighet till uppgiften (se 23 § 3 mom. i förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet). Med denna bestämmelse avses att om det bara finns en sökande som uppfyller behörighetsvillkoren och denna person inte kan anställas för uppgiften, kan en person utan behörighet väljas till tjänsten. En sådan person kan anställas bara för viss tid (se 23 § i behörighetslagen).

Kravet på särskilda skäl förutsätter att det finns en saklig och grundad anledning till att man i stället för en behörig person anställer en sådan person i tjänsten som inte uppfyller behörighetsvillkoren. Ingen sökande (oberoende av behörighet) har subjektiv rätt att bli vald till en specifik tjänst. Det är alltid arbetsgivaren som beslutar om valet, men beslutet bör kunna motiveras på ett sakligt sätt.