Vanliga frågor
LÄKTA

Får läkare eller tandläkare ersättning för utvidgad verksamhet om de själva bett om att arbeta enligt andra arbetstidsarrangemang än övriga läkare och tandläkare, till exempel efter kl. 17?

Läkaravtalet (LÄKTA) kap. III § 2 mom. 5 innehåller en bestämmelse om förläggningen av den ordinarie arbetstiden under avtalsperioden 1.4.2020–28.2.2022. Enligt bestämmelsen beslutar arbetsgivaren om en ändamålsenlig förläggning av den ordinarie arbetstiden till vardagar från måndag till torsdag kl. 7.30–20.00 och fredag kl. 7.30–18.00 enligt vad tillgången på tjänsterna, ett bättre utnyttjande av resurserna o.d. kräver.

Om ett arbetsskift inom den ordinarie arbetstiden för en läkare eller tandläkare infaller måndag–torsdag kl. 17.00–20.00 eller fredag kl. 17.00–18.00 betalas ersättning för utvidgad verksamhet i enlighet med LÄKTA kap. II § 7.

Utgångspunkten för arbetstidsarrangemangen är att de planeras att motsvara det aktuella servicebehovet i verksamheten. Arbetstidsarrangemangen är en del av kärnan i arbetsgivarens arbetsledningsrätt när det gäller att ordna verksamheten.

Arbetsgivaren kan dock godkänna eller komma överens om individuella arbetstidsarrangemang i enlighet med läkarens eller tandläkarens egna arbetstidsönskemål, till exempel en komprimerad arbetstid. Det typiska för sådana arrangemang är att arbetstidsarrangemanget inte skulle finnas, om inte läkaren eller tandläkaren bad om det i individuella fall. I så fall är det oftast inte längre fråga om att ersättning för utvidgad verksamhet ska betalas för förläggningen av arbetstiden.

Om arbetsgivaren tar i bruk den utvidgade förläggningen av den ordinarie arbetstiden under avtalsperioden, blir läget sannolikt sådant att även läkare som omfattas av de här individuella arbetstidsarrangemangen ska betalas ersättning för utvidgad verksamhet. I varje fall ska arbetsgivaren i så fall bedöma de individuella arrangemangen och betalningen av ersättning för utvidgad verksamhet också ur det här perspektivet.

Frågan om när det inte finns förutsättningar för att betala ersättning för utvidgad verksamhet baserar sig i sista hand alltid på prövning från fall till fall. Arbetstidsarrangemang får inte planeras för att kringgå betalningen av ersättning.

Vanliga frågor
LÄKTA

Arbetsgivaren har tagit i bruk den utvidgade verksamheten. För en läkare eller tandläkare har för de följande 6 månaderna planerats 2 jourskift med utvidgad verksamhet per månad. Som en del av den ordinarie lönen betalas 6 procent av den uppgiftsrelaterade lönen som ersättning för den utvidgade verksamheten. Läkaren eller tandläkaren som deltar i den utvidgade verksamheten är sjukledig en dag då det hade varit ett kvällsmottagningsskift och en annan läkare arbetar det skiftet som vikarie. Hur borde det här lösas?

Det kan finnas olika alternativa lösningar. Det viktiga är att arbetsgivaren på förhand för sådana situationer har planerat lösningsmodeller som fungerar på arbetsplatsen i fråga.

Man bör på förhand planera bland annat:

  • hur man ska gå till väga i sådana situationer
  • vilka ersättningar som eventuellt betalas till den vikarierande läkaren
  • vilka konsekvenser vikariearrangemanget kan ha på den övriga mottagningsverksamheten.

Tillvägagångssätten måste gås igenom på arbetsplatsen med förtroendemannen och alla som deltar i verksamheten bör känna till dem.

Om till exempel en annan läkare i arbetsgivarens tjänst fungerar som vikare och tar hand om den insjuknade läkarens skift utöver sina egna arbetsskift, uppkommer sannolikt mertidsarbete eller övertidsarbete under ifrågavarande vecka eller period. I sådana fall måste man beakta att mertids- och övertidsarbete kräver samtycke av tjänsteinnehavaren. Om man tillämpar en arbetsperiod, kan det hända att mertids- och övertidsarbetet upptäcks först i slutet av perioden.

Ett annat alternativ är att man ändrar arbetsskiftsförteckningen inom gränserna för den ordinarie arbetstiden, varvid det inte uppkommer mertids- eller övertidsarbete. Enligt läkaravtalet krävs det en grundad anledning för ändringar i arbetsskiftsförteckningen. Sådana anledningar är bland annat verksamhetsbetingade skäl, till exempel patienternas antal, kategori och vårdbehov eller oförutsedd frånvaro bland personalen. Då man ändrar arbetsskiftsförteckningen, bör man på förhand ha tänkt på vilka konsekvenser det har för bland annat ersättningarna.

Till den insjuknade läkaren eller tandläkaren betalas den ordinarie lönen för sjukledigheten, inklusive ersättningen för utvidgad verksamhet.

Vanliga frågor
LÄKTA

Kan arbetsgivaren och tjänsteinnehavaren avtala om antalet jourskift på ett sätt som binder tjänsteinnehavaren?

 

I tillämpningsanvisningen till LÄKTA kap. III § 9 mom. 1 finns en bestämmelse om det maximala antalet jourskift och timmar i arbetsplatsjour samt det maximala antalet jourtillfällen i fri jour, om jouren enbart består av fri jour.

En läkare får inte utan samtycke åläggas att ha mer jour än vad som anges i detta moment. Arbetsgivaren och tjänsteinnehavaren kan avtala annorlunda i frågan.

 

Vanliga frågor
LÄKTA

Ska ordinarie arbetstid, jour o.d. antecknas i samma arbetsskiftsförteckning?

I tillämpningsanvisningen för LÄKTA kap. III § 15 mom. 1 redogörs för vad som borde framgå av en arbetsskiftsförteckning. Enligt tillämpningsanvisningen ska det i arbetsskiftsförteckningen anges när den dagliga arbetstiden börjar och slutar samt tillräckligt specificerat hur arbetstiden ska användas för de uppgifter som ålagts tjänsteinnehavaren. I arbetsskiftsförteckningen antecknas, utöver den ordinarie arbetstiden, även jour som beordrats tjänsteinnehavaren (när jouren börjar och slutar och vilken jourform det är fråga om) och kliniskt mertidsarbete, för att man ska kunna följa bl.a. när den maximala arbetstiden uppnås och bundenheten till arbetet.

Det som nämns i tillämpningsanvisningen ska antecknas i en och samma handling för att man ska få en överblick över tjänsteinnehavarens arbetstid och indirekt också över vilotiden.

Vanliga frågor
LÄKTA

Vad händer om man under uppföljningsperioden för den maximala arbetstiden upptäcker att den maximala arbetstiden kommer att nås redan långt innan uppföljningsperioden löper ut?

Det är skäl för arbetsgivaren att fästa vikt vid att arbetsbelastningen fördelar sig jämnt under uppföljningsperioden samt att arrangemangen med arbete och jour inte leder till att arbetstiden ”har förbrukats” redan innan uppföljningsperioden löper ut.

Arbetsgivaren och tjänsteinnehavaren kan komma överens om en överskridning av den maximala arbetstiden endast till den del det är fråga om timmar som inte utgör arbetad tid. Sjukledigheter får inte påverka beräkningen av den maximala arbetstiden så att ett större antal arbetstimmar kan beordras på grund av en sjukledighet.

 

Vanliga frågor
LÄKTA

Vad bör man beakta då man avtalar om att överskrida den maximala arbetstiden?

Arbetsgivaren och tjänsteinnehavaren kan endast komma överens om att den maximala arbetstiden överskrids för de timmar av arbetsplatsjour som inte utgör arbetad tid. I den maximala arbetstiden, som är 48 veckor x 48 timmar, inräknas alla timmar som använts för arbetet samt den tid som arbetstagare stått till förfogande för arbetsgivaren på arbetsplatsen.

Den övre gränsen för antalet arbetstimmar kan överskridas endast för de timmar av arbetsplatsjour som inte utgör arbetad tid, om det avtalats skriftligt mellan arbetsgivaren och tjänsteinnehavaren för högst ett år. I avtalet kan skrivas in villkor om till exempel en övre gräns för överskridningen av timmar.

 

Vanliga frågor
LÄKTA

Kan utebliven veckovila lämnas oersatt, om veckovilan kunde ha getts, men uteblivit på begäran av läkaren?

I LÄKTA 2018–2019 ingick en bestämmelse om att tjänsteinnehavaren inte har rätt till ersättning för utebliven ledighet i fall där arbetsgivaren har möjlighet att ordna veckovilan, men tjänsteinnehavaren på eget initiativ ber om arbetsarrangemang som innebär att veckovilan inte uppfylls.

Denna bestämmelse saknas i LÄKTA 2020–2021. Utebliven veckovila ska alltså ersättas också i sådana här fall. Detsamma gäller fall där arbetsgivaren tillåter att läkarna sinsemellan ändrar arbetsskift och/eller jourskift och ändringarna leder till att veckovilan uteblir. Av denna anledning bör arbetsgivaren inte tillåta sådana arrangemang.

Vanliga frågor
LÄKTA

Kan dygnsvilan förkortas med samtycke av tjänsteinnehavaren?

Dygnsvilan kan inte förkortas med samtycke av tjänsteinnehavaren.

I LÄKTA kap. III § 5 mom. 2 föreskrivs om under vilka förutsättningar dygnsvilan på 11 timmar i undantagsfall kan förkortas.

 

 

Vanliga frågor
LÄKTA

Kan längden på ett jourskift inom arbetsplatsjour fortfarande vara 24 timmar?

Ett jourskift inom arbetsplatsjour kan fortsättningsvis vara 24 timmar långt, bara tjänsteinnehavaren i enlighet med LÄKTA kap. III § 5 mom. 2 punkt a får en oavbruten vila på minst 3 timmar mellan kl. 23 och 8, vilken räknas in i arbetstiden.

 

Vanliga frågor
LÄKTA

Läkarens ordinarie arbetstid är förlagd till måndag kl. 8.00–12.00 och läkaren har arbetsplatsjour kl. 23.00–8.00. Uppkommer det ersättande vilotid och måste man i sådana fall ge läkaren en oavbruten vila på minst tre timmar efter kl. 23.00?

Efter det arbetsskift som är förlagt till måndag kl. 8.00–12.00 har läkaren getts 11 timmar i dygnsvila så som anges i LÄKTA kap. III § 5 mom. 1.

Då läkaren har jour från kl. 23.00, har dygnsvilan inte förkortats. Det betyder att man inte behöver ge en sådan oavbruten vila på minst tre timmar som avses i LÄKTA kap. III § 5 mom. 2 punkt a, trots att jouren är förlagd till efter kl. 23.00.

Vanliga frågor
LÄKTA

Under vilka förutsättningar kan man förlägga ett arbetspass från måndag kl. 8.00 till tisdag kl. 8.00 så att läkaren har ordinarie arbetstid och arbetsplatsjour och/eller avvikande arbetsplatsjour?

En förutsättning för utförande av ett sådant arbetspass är att dygnsvilan kan förkortas i enlighet med kraven i kap. III § 5 mom. 2 punkt a i läkaravtalet. Enligt punkten ska tjänsteinnehavarna ges en oavbruten vila i minst tre timmar mellan kl. 23.00 och kl. 8.00.

Vanliga frågor
LÄKTA

En tjänsteinnehavares arbetspass pågår från måndag kl. 8.00 till tisdag kl. 9.30 och i det ingår ordinarie arbetstid och arbetsplatsjour. Hur tillämpas i detta fall kap. III § 5 om dygnsvila i läkaravtalet, eller är det kap. III § 17 som ska tillämpas?

I detta fall tillämpas § 5 mom. 2 punkt a i arbetstidskapitlet i LÄKTA. Enligt det ska man i fall som motsvarar det i exemplet ge vila i tre timmar mellan kl. 23.00 och 8.00. Dygnsvilan kan alltså förkortas i fallet, men den uteblivna dygnsvilan måste bli ersatt.

Dygnsvilan på 11 timmar mellan måndag kl. 8.00 och tisdag kl. 8.00 uteblir helt.

Dessutom ska man på tisdag kl. 8.00–9.30 med stöd av LÄKTA kap. III § 5 mom. 1 ge 11 timmar i dygnsvila. Dygnsvilan 11 + 11 (ersättande vilotid) börjar från kl. 9.30.

Vanliga frågor
LÄKTA

Vad avses med att man i första hand ska använda dygnsvila och/eller ersättande vilotid för att planera följande arbetsdag som en ledig dag? I vilka fall ska den arbetsdag som följer på en arbetsplatsjour planeras som en ledig dag med jourersättning i form av ledighet?

Arbetsgivaren bestämmer när dagen efter en arbetsplatsjour planeras som ledig dag med stöd av LÄKTA kap. III § 5 och när det sker med stöd av LÄKTA kap. III § 17.

Det är dock ändamålsenligt för arbetsgivaren att i planeringen fästa vikt vid att verksamhetens behov samt tjänsteinnehavarnas jourmängd och arbetshälsa är i balans.

Med stöd av LÄKTA kap. III § 17 är arbetsgivaren inte skyldig att planera följande arbetsdag efter en arbetsplatsjour (mån–fre) som en ledig dag med ersättningar i form av ledighet som intjänas för arbetsplatsjouren. Dagen efter en arbetsplatsjour planeras i första hand som en ledig dag med stöd av bestämmelserna om dygnsvila och ersättande vilotid i LÄKTA kap. III § 5, vilket också motsvarar arbetstidslagens utgångspunkt.

I sådana fall kan arbetsgivaren ersätta arbetsplatsjour till och med helt i pengar. Om dagen efter en arbetsplatsjour inte planeras som en ledig dag med hjälp av ersättning i form av ledighet, är det dock skäl att i arbetsskiftsplaneringen fästa vikt vid det som sägs om förläggning av ordinarie arbetstid i LÄKTA kap. III § 2 mom. 5 för att läkarens ordinarie arbetstid under arbetsperioden inte ska bli för kort.

Vanliga frågor
LÄKTA

Tillämpas bestämmelserna om dygnsvila i kap. III § 5 i läkaravtalet på s.k. jourhavande bemanningsläkare?

Ja. Också bemanningsläkare ska i regel få minst 11 timmar dygnsvila. Dygnsvilan kan i undantagsfall förkortas enligt LÄKTA kap. III § 5 mom. 2.

 

Vanliga frågor
LÄKTA

Vad bestäms i läkaravtalet om pauser i fall där läkarens arbetspass är förlagt till kl. 8.00–22.00? Läkarens ordinarie arbetstid är förlagd till kl. 8.00–15.30 och jourskiftet till kl. 15.30–22.00.

I LÄKTA kap. III § 3 finns det en bestämmelse om dagliga vilotider (måltidsrast och måltidsuppehåll). Enligt bestämmelsen ska tjänsteinnehavarna ges en måltidsrast på minst en halv timme som inte räknas in i arbetstiden eller, om de så önskar, ett måltidsuppehåll då de har möjlighet att inta en måltid under arbetstid på arbetsplatsen eller i en av arbetsgivaren anvisad matsal eller motsvarande, förutsatt att arrangemanget inte stör arbetets gång eller de tjänster som ska utföras och att måltiden inte medför mer än högst 15–20 minuters frånvaro från arbetet.

Om längden på ett arbetspass överstiger 10 timmar, ska tjänsteinnehavaren utöver nämnda rast ges möjlighet till ett måltidsuppehåll på 15–20 minuter under arbetstid efter att ha arbetat i åtta timmar.

LÄKTA kap. III innehåller dessutom en bestämmelse om återhämtningspaus (§ 4).

Längden på ett arbetspass påverkas av bestämmelserna om dygnsvila, se punkt 6.5 Vilotider i promemorian i cirkulär 6/2020.