Anvisningar till stöd för införandet av prestationsersättningssystemet i läkaravtalet (LÄKTA bilaga 1)

1. En kartläggning görs av den områdesspecifika lönenivån för de läkare som omfattas av bilaga 1, de lönesystem som är i bruk samt den nuvarande nivån på de arvoden som betalas på prestationsbasis och deras andel av lönen. Anvisningar om uppdelningen av lönen för anställda med helhetslön finns i exempel A.
    
2. Den genomsnittliga prestationsandelen per person eller grupp i det nuvarande systemet beräknas. För att eliminera månatliga variationer görs beräkningen för en längre tid än en månad, till exempel för de senaste tre eller sex månaderna. Denna andel används vid löneutbetalningen i december eller tills ersättningarna för prestationerna kan betalas enligt det nya prestationssystemet. Anvisningar om beräkningen av den genomsnittliga prestationsandelen finns i exempel B.
    
3. Lokala förhandlingar förs om införandet av och nivån på prestationsersättningssystemet för läkare i bilaga 1. Man bestämmer hur stor vikt prestationsersättningarna ska ha i genomsnitt (t.ex. 10 %, 20 % osv.) i läkarnas löner i det nya systemet. Även beloppen för prestationsklasserna (4) fastställs lokalt. Samtidigt utreds hur övergången till prestationsersättningssystemet påverkar lönebildningen som helhet (se punkt 4).
    
4. Kostnadseffekt och finansiering av övergången till prestationsersättningssystemet, alternativa situationer (se exempel C):

• För det nya prestationsersättningssystemet används lika mycket pengar som för prestationer och/eller åtgärder före ändringen. I detta fall ändras endast grunderna för prestationsersättningarna.
   
• För det nya prestationsersättningssystemet används mer pengar än för prestationer och/eller åtgärder före ändringen. Som tilläggsfinansiering kan man använda arbetsgivarens egen finansiering, lokala justeringspotter och/eller överföra pengar från andra lönedelar till prestationsersättningssystemet. Om inga prestationsbaserade ersättningar har ingått i lönebetalningen, ska det utredas på vilka grunder prestationsersättningarna i tiderna har frångåtts och till vilka lönedelar prestationsersättningarna har överförts. Om prestationsersättningarna tidigare har överförts till de uppgiftsrelaterade lönerna, kan medlen helt eller delvis överföras till det nya systemet för prestationsersättning.
   
• För det nya prestationsersättningssystemet används mindre pengar än för prestationer och/eller åtgärder före ändringen. Överskottet riktas till läkarnas karriärstegslöner eller uppgiftstillägg.

5. Om man inte vill införa prestationsersättningssystemet, ska man ansöka om tillstånd att avvika från systemet hos den nationella LÄKTA-lönearbetsgruppen (gäller också ändring av tidtabellen). Ansökan ska göras inom november.
    
6. Den grundläggande principen är att ingens inkomster (beräknat på månads- och årsnivå) får sjunka när det nya prestationsersättningssystemet införs, men lönedelarna kan ändra form. Efter ändringen varierar lönenivån för de läkare som omfattas av prestationsersättningssystemet månatligen.
    
7. Ibruktagandet av prestationsersättningssystemet kan förutsätta ändringar också i IT-systemen. Registreringen av prestationerna ska vara så enkel som möjligt för användarna. Det lönar sig att använda det patientdatasystem som är i bruk vid uppföljningen av prestationerna.
    
8. Införandet av prestationsersättningssystemet och dess inverkan på inkomstbildningen följs upp i olika läkargrupper och läkarbefattningar. Detta lyckas bäst inom ramen för den lokala lönearbetsgruppens arbete. Korrigerande åtgärder vidtas om uppföljningen visar att prestationsersättningarna har sjunkit eller stigit utan grund. Vid behov konsulteras den nationella LÄKTA-lönearbetsgruppen.

Exempel

A) Omvandling av helhetslöner vid övergången till karriärstegs- och prestationsersättningssystemet

I kommun X har det före övergången till välfärdsområdena 1.1.2023 betalats helhetslön till läkare som utför mottagningsarbete inom primärvården. Läkare Y har 31.5.2023 haft en helhetslön på 8 000 euro i månaden.

I det nya karriärstegssystemet placeras läkaren på steg 1 E i bilaga 1 *). Vid systemändringen har man tidigare beslutat att den lokala nivån på steget ska vara 5 500 euro. Läkaren har inga uppgifter som berättigar till uppgiftstillägg. Läkaren har ett arbetserfarenhetstillägg på 8 % (5 500 euro x 1,08 = 5 940 euro). Den genomsnittliga prestationsandelen (se punkt 2) beräknas vara x euro lokalt. Återstoden på 2 060 euro – x € ombildas till ett individuellt tillägg.

*) När lönenivån i karriärstegssystemet fastställs beaktas dock också situationen för anställda med helhetslön. Så kallade konstgjorda stora individuella tillägg bör undvikas, och karriärstegslönerna sättas på en lämplig nivå (karriärstegets högsta lön = mållön). Situationer som den som beskrivs i exemplet förekommer framför allt i ett sådant från kommunen härstammande system där alla hälsocentralläkare på orten har fått helhetslön. I undantagsfall kan en del av helhetslönen också omvandlas till ett rekryteringstillägg.

När en kalkylerad prestationsandel fastställs för läkare med helhetslön, ska nivån på områdets genomsnittliga prestationsandel användas. Prestationsandelen för anställda med helhetslön får inte vara större eller mindre än den genomsnittliga prestationsandelen i området.

B) Beräkning av den genomsnittliga prestationsandelen

Beräkningen av den genomsnittliga prestationsandelen i det nuvarande systemet kan göras antingen per lönepunkt eller för alla läkare som omfattas av bilaga 1 (beslut måste fattas om vilket som ska användas). När storleken på prestationspotten beräknas ska de förhöjningar av åtgärds- och besöksarvodena som trädde i kraft 1.6.2023 beaktas.

I exemplet i tabell 1 har granskningen gjorts mellan läkare i en och samma lönepunkt. För att eliminera månatliga variationer ingår i granskningen prestationsersättningarna från augusti till november, av vilka ett genomsnittligt belopp först har beräknats (tabell 1). Denna andel används vid löneutbetalningen i december eller tills ersättningarna för prestationerna kan betalas enligt det nya prestationssystemet.

Tabell 1. Beräkning av den genomsnittliga prestationsandelen

I tabell 2 framgår totallönerna per månad samt deras medeltal.

Tabell 2. Totallöner och deras medeltal per månad

I tabell 3 framgår prestationsersättningarnas procentuella andel av totallönerna per månad på både individ- och gruppnivå. Detta exempel visar prestationsersättningarnas procentuella andelar endast för synliggörande. Lokalt kan man använda belopp som beräknats enligt tabell 1.

Tabell 3. Prestationsersättningarnas procentuella andel av totallönerna

C) Finansiering av prestationsersättningssystemet från andra lönedelar samt från justeringspotter

I exemplet i tabell 4 har kommunerna haft olika system i bruk före välfärdsområdesreformen. I kommun A har åtgärdsarvoden betalats i enlighet med LÄKTA, i kommun B har man slopat åtgärdsarvodessystemet genom att höja de uppgiftsrelaterade lönerna och i kommun C har andelen prestationsersättningar varit stor.

För enkelhetens skull beskrivs endast ett fåtal lönefaktorer i exemplet.

Tabell 4. Situationen före reformen

Välfärdsområdet beslutar att man i det nya prestationssystemet kommer att följa nivån för kommun A, där prestationernas andel av totallönerna är cirka 12 %. Lönenivån för karriärsteget i fråga har i välfärdsområdet fastställts till 5 600 €. I tabell 5 beskrivs situationen i det nya systemet.

Tabell 5. Situationen i det nya systemet

I exemplet ökar prestationsandelen för läkare i kommun B, medan prestationsandelen i kommun C minskar. För prestationsersättningarna och harmoniseringen av karriärstegslönerna har man använt både pengar som ”frigjorts” från de uppgiftsrelaterade lönerna och medel från lönesamordningspotten (1,5 %).

När karriärstegslönen ändras ska man beakta de ändringar som återspeglingseffekten medför i de automatiska tilläggen, såsom arbetserfarenhetstillägget. En överföring av pengar från de uppgiftsrelaterade lönerna till prestationsersättningssystemet sänker beloppet för arbetserfarenhetstillägget och andra s.k. automatiska tillägg. Denna minskning ska kompenseras genom att motsvarande belopp överförs till prestationsersättningarna. På så sätt sjunker inte någons totallön när de uppgiftsrelaterade lönerna sjunker. På motsvarande sätt ska man bedöma hur den ökade prestationsbetoningen påverkar lönen under semestern och annan frånvaro och kompensera denna minskning i prestationsersättningarna.

I frågor som gäller anvisningen eller beräkningarna betjänar vi på adressen ls-palkkaus(at)kt.fi.