Utbildning bland personalen inom kommunsektorn

Utbildning bland personalen inom kommunsektorn

Största delen har har examen på andra stadiet eller högre.

De som avlagt examen på andra stadiet har en utbildning som omfattar 11–12 år. Hit hör till exempel studentexamen, 1–3-åriga yrkesexamina och yrkesinriktade grundexamina, såsom närvårdar- eller merkonomexamen.

Utbildningen på lägsta högre nivå omfattar 2–3 år efter andra stadiet. Hit hör till exempel teknikerexamen på institutnivå och merkonomexamen på institutnivå.

Lägre högskoleexamen förutsätter 3–4 års studier på heltid efter andra stadiet. Till lägre högskolenivå räknas till exempel yrkeshögskoleexamen och lägre högskoleexamen.

Högre högskoleexamen förutsätter i regel 5–6 års studier på heltid efter andra stadiet. Till högre högskolenivå räknas till exempel magisterexamen och läkarnas specialiseringsexamen.

En specialyrkesexamen är avsedd för personer som efter en grundutbildning har utvecklat sin yrkesskicklighet. En sådan examen visar att man behärskar de mest krävande arbetsuppgifterna i branschen. Förutsättningen för en specialyrkesexamen är en gedigen arbetserfarenhet inom branschen.

Examen på forskarutbildningsnivå förutsätter att man skriver ett självständigt och publicerbart forskningsarbete eller en doktorsavhandling. Dessa examina är vetenskapliga licentiat- och doktorsexamina.

Utbildningsområden bland personalen inom kommunsektorn

En stor andel av de kommunalt anställda har en utbildning inom hälso- och välfärdssektorn eller det pedagogiska området. De vanligaste examina inom hälso- och välfärdssektorn är bland annat examina för närvårdare, socionomer och skolgångshandledare inom kompetensområdet för vård och pedagogisk verksamhet för barn och unga.

Examina inom det pedagogiska området är klasslärarexamen och examina som ger behörighet som lärare inom småbarnspedagogik. Utbildningsområdena klassificeras enligt Statistikcentralens nationella utbildningsklassificering, som har varit i bruk sedan 2016.