Nyhet

Arbetskonflikterna ökar i antal

Enligt Statistikcentralen ökade både arbetskonflikterna och hoten om arbetskonflikter i antal år 2018. Också antalet personer som deltog i arbetskonflikter var det högsta på 2000-talet.

Ihmisjoukko osoittaa mieltä

År 2018 var antalet genomförda arbetskonflikter 128 och hot om arbetskonflikt framfördes 38 gånger, då motsvarande siffror år 2017 var 87 och 16.

Föregående gång det förekom nästa lika många hot om arbetskonflikt var år 2015, då antalet hot uppgick till 36 och antalet genomförda arbetskonflikter var 127. Under åren 2012–2016 förekom det högst fem hot per år.

Fler deltagare och förlorade arbetsdagar på grund av politiska manifestationer

År 2018 deltog 282 096 arbetstagare i arbetskonflikter och antalet förlorade arbetsdagar uppgick till 214 428.

Antalet arbetstagare som deltog i arbetskonflikter var det högsta på hela 2000-talet. Däremot har antalet förlorade arbetsdagar vissa år varit högre än år 2018, närmare bestämt 253 838 arbetsdagar år 2000, 672 904 år 2005 och 314 667 år 2010.

Antalet deltagande arbetstagare och förlorade arbetsdagar var högst i sådana arbetskonflikter som baserade sig på en s.k. annan orsak. Till denna kategori hör bland annat politiska manifestationer. I dessa siffror syns de politiska manifestationer som under år 2018 riktades mot regeringens åtgärder.

Under vintern 2018 ordnades en manifestation mot aktiveringsmodellen inom utkomstskyddet för arbetslösa. Under hösten 2018 ordnades flera manifestationer mot regeringens proposition om ändring av uppsägningsskyddet. Dessa arbetskonflikter belastar kommunsektorns arbetsplatser oskäligt mycket.

En tredjedel av arbetskonflikterna var olagliga

Omkring två tredjedelar av arbetskonflikterna var lagliga. Uppgifterna om lagligheten i en arbetskonflikt baserar sig huvudsakligen på arbetsgivarens meddelande. Största delen av arbetskonflikterna, närmare 80 procent, var strejker. Den näst vanligaste formen av arbetskonflikt var en övertidsblockad.

KT har redan länge krävt att strejkböterna som utdöms vid olagliga arbetskonflikter ska höjas. Hela arbetsfredsregleringen bör också ses över, eftersom man nuförtiden även med lagliga konfliktåtgärder kan äventyra många av samhällets kärnfunktioner samt medborgarnas liv, hälsa och egendom.

Mer på webben