Vanliga frågor
AKTA

Arbetsgivaren har ingått ett tidsbestämt arbetsavtal med en arbetstagare och avtalet innehåller inget uppsägningsvillkor. Arbetet har ännu inte inletts och arbetsgivaren har inget arbete att erbjuda arbetstagaren. Kan arbetsgivaren häva arbetsavtalet på grund av att arbetet minskat till följd av coronaepidemin?

I regel binder ett tidsbestämt avtal arbetsgivaren och arbetstagaren under avtalstiden.

Arbetsavtalsförhållandet fortsätter att gälla, men arbetstagaren får ingen lön, eftersom han eller hon inte har börjat arbeta. Enligt AKTA kap. I § 6 börjar ett arbetsavtalsförhållande och de rättigheter som det medför den dag då arbetstagaren de facto börjar arbeta.

Arbetsgivaren är skyldig att anvisa arbetstagaren arbete när hindret för arbete har upphört. Arbetsavtalsförhållandet kan avslutas på arbetstagarens initiativ genom ett avtal med arbetsgivaren.

I ett tidsbestämt arbetsavtal kan man ha avtalat om prövotid. Under prövotiden kan arbetsavtalet hävas av vardera parten. Arbetsavtalet får dock inte hävas på diskriminerande grunder eller grunder som annars är ovidkommande med tanke på syftet med prövotiden.

Coronavirusepidemin kan inte som sådan betraktas som en grund som berättigar till hävning under prövotiden.

De temporära ändringar i arbetsavtalslagen som trädde i kraft 1.4.2020 gäller inte den offentliga sektorn.

Vanliga frågor
AKTA

Kan arbetstagarens arbetstidsform ändras inom till exempel social- och hälsovården på grund av coronaepidemin?

Coronavirusepidemin medför ingen förändring i arbetsgivarens rätt att ändra arbetstidsformen.

Vanliga frågor
AKTA

Måste arbetsgivaren betala lön till en arbetstagare som inte kan utföra sitt eget arbete under coronavirusepidemin på grund av att arbetstagaren hör till en riskgrupp? 

Arbetsgivaren ska beakta de normala arbetarskydds- och arbetssäkerhetsskyldigheterna och sin lojalitetsskyldighet. Om arbetsgivaren i samråd med företagshälsovården anser att arbetstagarens hälsa är hotad i de nuvarande uppgifterna, ska arbetsgivaren vidta åtgärder för att förebygga den här risken.

Arbetsgivaren kan justera arbetstagarens nuvarande uppgifter inom ramen för sin arbetsledningsrätt. Arbetsgivaren kan också komma överens med arbetstagaren om uppgifter som avviker från arbetsavtalet.

Med stöd av AKTA kap. I § 10 kan arbetsgivaren även ensidigt tillfälligt omplacera arbetstagaren i uppgifter som avviker från arbetsavtalet för högst 8 veckor. Uppgifterna ska dock vara lämpliga för arbetstagaren med beaktande av arbetstagarens utbildning och arbetserfarenhet. Under en tillfällig omplacering betalas till arbetstagaren den egna uppgiftsrelaterade lönen (se AKTA kap. II § 10).

I fråga om en tjänsteinnehavare kan det bli fråga om en ändring av tjänsteutövningsskyldigheten i enlighet med 23 § i lagen om kommunala tjänsteinnehavare eller förflyttning till ett annat tjänsteförhållande i enlighet med 24 § i denna lag.

Om löntagaren enligt ett läkarintyg är arbetsoförmögen till följd av en sjukdom, en skada eller ett olycksfall, betalas sjuklön enligt AKTA kap. V, läkaren bedömer när det är aktuellt att skriva ett intyg över arbetsoförmåga.

Om arbetsgivaren inte kan justera eller ändra arbetstagarens uppgifter och arbetstagaren inte har ett läkarintyg över arbetsoförmåga, kan arbetstagaren också anvisas utbildning. Arbetsgivaren kan också avtala med arbetstagaren om att ta ut semester eller annan ledighet.

Om inget av de här alternativen är möjligt, ska arbetsgivaren i sista hand på grund av sin arbetarskydds- och arbetssäkerhetsskyldighet befria arbetstagaren från skyldigheten att arbeta. Huruvida lön betalas för tiden för befrielse från skyldigheten att arbeta beror på om hindret för arbete huvudsakligen anses bero på arbetsgivaren eller arbetstagaren.

Vanliga frågor
AKTA

Kan en arbetstagare vägra utföra kundarbete om arbetstagaren inte har möjlighet till tillräckligt och adekvat skydd? 

Enligt arbetarskyddslagen ska arbetstagaren iaktta de föreskrifter och anvisningar som arbetsgivaren meddelar i enlighet med sina befogenheter. Arbetstagarna ska även i övrigt iaktta den ordning och renlighet samt omsorgsfullhet och försiktighet som arbetet och arbetsförhållandena förutsätter och som behövs för att upprätthålla säkerhet och hälsa.

Varje arbetstagare ska även med till buds stående medel i sitt arbete sörja för såväl sin egen som de övriga arbetstagarnas säkerhet och hälsa i enlighet med sin erfarenhet, den undervisning och handledning som arbetsgivaren gett samt sin yrkesskicklighet.

En arbetstagare som i sitt arbete upptäcker en brist, till exempel avsaknad av skyddsutrustning som kan medföra olägenheter eller äventyra arbetstagarnas säkerhet eller hälsa, ska utan dröjsmål i första hand underrätta sin arbetsgivare, och vid behov också arbetarskyddsfullmäktigen, om det.

Om ett arbete medför allvarlig fara för arbetstagarens eller andra arbetstagares liv eller hälsa, har arbetstagaren rätt att vägra utföra arbetet.

Arbetsgivaren eller dennes företrädare ska så snart som möjligt underrättas om att arbetet inte utförs. Rätten att vägra utföra arbete kvarstår till dess arbetsgivaren har avlägsnat riskfaktorerna eller annars sett till att arbetet kan utföras tryggt. En vägran att utföra arbete får dock inte inskränka utförandet av arbete i större utsträckning än vad som är nödvändigt med hänsyn till säkerheten och hälsan i arbetet.

Under den tid arbetstagaren vägrar utföra ett farligt arbete är arbetstagaren skyldig att utföra annat arbete enligt arbetsavtalet. Vid vägran att utföra arbete ska det ses till att den fara som vägran eventuellt medför blir så ringa som möjligt.

Om arbetsgivaren bedömer att vägran att utföra arbetet har varit ogrundat, kan arbetstagaren bli föremål för arbetsrättsliga påföljder, såsom varning eller uppsägning.

Anvisningar om arbetarskyddet

Vanliga frågor
AKTA

Hurdana skyldigheter har arbetsgivaren i fråga om arbetarskyddet under coronavirusepidemin?

Arbetsgivaren är skyldig att sörja för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet.

Under coronavirusepidemin måste arbetsgivaren avgöra om risken för en arbetstagare att smittas av coronavirus i arbetet är större än för den övriga befolkningen.

I riskbedömningen måste man beakta till exempel antalet närkontakter och deras längd samt möjligheten att skydda sig. På arbetsplatserna inom hälso- och sjukvården måste man i synnerhet beakta åtgärder som ger upphov till aerosoler. Om risken för smitta bedöms ha ökat avsevärt, ska arbetsgivaren vidta arbetarskyddsåtgärder.

Bestämmelser om arbetsgivarens förpliktelser finns bland annat i arbetarskyddslagen. Enligt arbetarskyddslagen ska arbetstagarnas exponering för biologiska agenser som medför olägenheter eller risker för hälsan begränsas så att agenserna inte medför olägenheter eller risker för arbetstagarens hälsa.

Ett sätt att minska exponeringen är att använda personlig skyddsutrustning i uppgifter där risken för insjuknande har ökat. Arbetsgivaren bedömer från fall till fall behovet av att i patientarbetet använda skyddsutrustning, såsom andningsskydd och skyddshandskar.

Arbetsgivaren ska skaffa den skyddsutrustning som behövs, om arbetstagaren undersöker eller vårdar personer som misstänks ha eller som har smittats med coronaviruset. Arbetsgivaren ska också se till att arbetstagarna kan använda skyddsutrustningen korrekt.

Arbetsgivaren och dennes företrädare bör också beakta bestämmelsen om arbetarskyddsbrott i 47 kap. 1 § i strafflagen och bestämmelsen om arbetarskyddsförseelse i 63 § i arbetarskyddslagen.

Vanliga frågor
AKTA

Hur ska man skydda anställda som hör till riskgrupperna för coronavirus?

Arbetsgivare ska beakta de normala arbetarskydds- och arbetssäkerhetsskyldigheterna och sina lojalitetsskyldigheter.

Vid behov överförs de anställda till distansarbete eller befrias helt från sina arbetsförpliktelser.

Om löntagaren enligt ett läkarintyg är arbetsoförmögen, betalas sjuklön enligt AKTA kap. V.

Social- och hälsovårdsministeriet har gett anvisningar om hur man bedömer riskerna för anställda som riskerar få de allvarligare formerna av covid-19.

Institutet för hälsa och välfärd har fastställt de grupper som är mer benägna att få en allvarlig coronavirusinfektion. I gruppen ingår utöver äldre personer också sådana som har en allvarlig grundsjukdom som avsevärt försämrar lungornas eller hjärtats funktion eller organismens motståndskraft.

Mer på webben


Frågan har publicerats 18.3.2020 och svaret har uppdaterats 27.3.2020.

 

Vanliga frågor
AKTA
UKTA
LÄKTA
TS
TIM-AKA

På vilket sätt ska arbetsgivaren beakta coronaviruset vid bedömningen av arbetsplatsens risker?

Arbetsgivaren har skyldighet att se till arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. De nödvändiga åtgärdernas tillräcklighet måste omprövas fortlöpande och regelbundet.

Arbetsgivaren måste se till att utredningen och bedömningen av riskerna i arbetet har uppdaterats med tanke på coronavirusepidemin. Arbetsgivaren bör upprätta anvisningar och förfaranden som behövs på grund av coronakrisen (t.ex.  beredskapsgrupp, renhållning, hygien, personlig skyddsutrustning).

Under coronavirusepidemin måste man avgöra om risken att smittas av coronavirus är större på jobbet än i samhället i övrigt. I riskbedömningen måste man beakta till exempel antalet närkontakter och deras längd samt möjligheten att skydda sig.

Inom hälso- och sjukvården måste i synnerhet åtgärder som bildar aerosoler beaktas.

Arbetsgivaren har tillgång till företagshälsovårdens sakkunskap vid riskbedömningen.

Mer på webben

Vanliga frågor
AKTA

Kan en arbetstagare vägra ta emot annat arbete som arbetsgivaren anvisat på grund av coronapandemin?

Enligt AKTA kap. I § 10 kommer arbetsgivaren och arbetstagaren överens om arbetstagarens uppgifter genom ett arbetsavtal, men arbetstagaren är skyldig att vid behov tillfälligt övergå till andra uppgifter som kan anses lämpliga med hänsyn till arbetstagarens utbildning och arbetserfarenhet.

En tillfällig omplacering får vara högst åtta veckor åt gången.

Under tiden 19.3–13.5.2020 gällde en förordning med stöd av vilken arbetskraftsmyndigheten kunde utfärda ett arbetsförordnande som gällde arbetspliktiga. Man kunde inte vägra fullgöra arbetsplikten. Enligt KT:s uppfattning hann förordningen om arbetsplikt inte tillämpas i praktiken under dess giltighetstid.


Sidan har publicerats 18.3.2020 och uppdaterats 30.6.2020.

Vanliga frågor
AKTA

Kommer 2020 års semesterpenning att skäras ner?

Tjänste- och arbetskollektivavtalet om semesterpenningen för kvalifikationsåren 2016–2017, 2017–2018 och 2018–2019 tillämpas inte på semesterpenningen för 2020.

För kvalifikationsåret 2019–2020 betalas en semesterpenning på 4–6 % enligt § 18 i semesterkapitlet i AKTA, alltså inte minskad enligt det särskilda kollektivavtal som gällt under tidigare år. Om en anställning upphör till exempel 31.5.2019, betalas alltså en semesterpenning på 4–6 % för april–maj 2019.

Semesterpenningen för kvalifikationsåret 2018–2019 betalas däremot på 2,8–4,2 %.

Vanliga frågor
AKTA

Hur bestäms semesterpenningen om en anställd strejkar omedelbart innan semestern eller en del av den börjar eller omedelbart efter det att semestern eller en del av den slutat? Och hur påverkas lönen av strejken?

I en sådan situation betalas ingen semesterpenning för semestern eller semesterdelen. Lönen innehålls för strejkdagarna.


Exempel

En anställd har rätt till 38 semesterdagar och har en fem dagars semester från måndag 15.10.2018 till söndag 21.10.2018. Strejken inleds måndagen den 22.10.2018, dvs. omedelbart efter den fastställda semestern. Enligt AKTA kap. IV § 18 mom. 1 är storleken på full semesterpenning 1 800,00 euro.

I detta fall bestäms semesterpenningen så, att ingen semesterpenning betalas för den anställdes semester i enlighet med AKTA kap. IV § 18 mom. 3. Denna avtalspunkt tillämpas i situationer där semestern börjar omedelbart efter en strejk eller strejken inleds omedelbart efter att semestern slutat.

Således: beloppet av den semesterpenning som ska dras av räknas ut med hjälp av den formel som finns i avtalsbestämmelsen, dvs.

semesterdagar som ingår i semesterdelen / den intjänade semesterns längd x den sammanlagda semesterpenningen =
5 / 38 x 1 800,00 = 236,84 euro.


Om ovan nämnda anställda strejkar på måndag 22.10.2018 och tisdag 23.10 2018 innehålls lönen för två dagar. Då betalas för oktober 29/31 av den anställdes ordinarie lön. Se AKTA kap. II § 19 mom. 1 och dess tillämpningsanvisning.

Se även andra vanliga frågor gällande förbud mot övertid och byte av arbetsskift >

Vanliga frågor
AKTA

Vad ska man göra om övertidsarbete har överenskommits innan organisationerna utfärdade övertidsförbud? Ska arbetstagaren utföra det överenskomna övertidsarbetet?

Arbetsskiftsförteckningen planeras enligt full ordinarie arbetstid.

I arbetsskiftsförteckningen planeras ingen övertid, men det går att särskilt komma överens om övertidsarbete.

Enbart delgivning av arbetsskiftsförteckningen innebär inte att arbetstagaren samtyckt till övertidsarbete. Arbetsgivaren är skyldig att vid behov visa att en överenskommelse om övertid ingåtts.

Om en arbetstagare inte samtycker till övertidsarbete med hänvisning till ett övertidsförbud, kan detta inte anses innebära arbetsvägran.

Se även andra vanliga frågor gällande förbud mot övertid och byte av arbetsskift >

Vanliga frågor
AKTA

Om arbetsgivaren och arbetstagaren kommit överens om beredskap i arbetsavtalet, måste arbetstagaren då trots övertidsförbudet utföra övertidsarbete som uppstår då arbetstagaren blir inkallad till arbetet under beredskap?

En arbetstagare som förbundit sig till beredskap har samtidigt förbundit sig till övertidsarbete som uppstår då han eller hon blir inkallad till arbetet.

Medan förbudet mot övertid gäller bör man försäkra sig om att arbetstagaren vet att en överenskommelse om beredskap inbegriper samtycke till övertidsarbete.

Se även andra vanliga frågor gällande förbud mot övertid och byte av arbetsskift >

Vanliga frågor
AKTA

Om arbetsgivaren och arbetstagaren särskilt kommit överens om beredskap medan förbudet mot övertid gäller men inte i arbetsavtalet, måste arbetstagaren då trots övertidsförbudet utföra övertidsarbete som uppstår då arbetstagaren blir inkallad till arbetet under beredskap?

En arbetstagare som förbinder sig till beredskap förbinder sig samtidigt till övertidsarbete som uppstår då han eller hon blir inkallad till arbetet.

Medan förbudet mot övertid gäller bör man försäkra sig om att arbetstagaren vet att en överenskommelse om beredskap inbegriper samtycke till övertidsarbete.

Se även andra vanliga frågor gällande förbud mot övertid och byte av arbetsskift >

Vanliga frågor
AKTA

I samband med en konfliktåtgärd har arbetsgivaren begränsade möjligheter att ensidigt göra ändringar i arbetsskiftsförteckningen. Vad betyder detta?

Arbetsgivarens rätt att ensidigt ändra arbetsskiftsförteckningen av skäl som beror på verksamheten baserar sig på AKTA kap. III § 28 och förutsätter inte att de i arbetstidslagen avsedda förutsättningarna för nödarbete uppfylls.

Om arbetsgivaren ändrar arbetsskiftsförteckningen med stöd av sin arbetsledningsrätt måste arbetstagaren godkänna ändringen enligt normal praxis, till exempel genom att underteckna den ändrade förteckningen.

Se även de i arbetsdomstolens avgörande TT 2013:14 nämnda grunderna i anknytning till ändringar i arbetskraften och tryggande av verksamheten.

I artikeln "Työnantajalla oli työtaistelun päätyttyä oikeus muuttaa työvuoroluetteloita" (Arbetsgivaren fick ändra arbetsskiftsförteckningarna efter arbetskonflikt) i tidskriften Kuntatyönantaja 2/2013 behandlas denna fråga mera ingående. Artikeln återger hur ett sjukvårdsdistrikt, efter att ha fått vetskap om att konflikten var över, omedelbart började organisera arbetet och arbetsskiften samt vården av patienterna. Man beaktade då på bästa möjliga sätt bland annat den tillgängliga personalen, beredskapen att ordna vård för patienterna samt den övriga verksamheten.

I en motsatt situation betyder detta att man med beaktande av den tillgängliga personalen bör organisera oundgänglig verksamhet. Om detta inte lyckas på annat sätt, ändras arbetsskiften.

Työnantajalla oli työtaistelun päätyttyä oikeus muuttaa työvuoroluetteloita, Kuntatyönantaja-lehti 2/2013 >

Se även andra vanliga frågor gällande förbud mot övertid och byte av arbetsskift >

Vanliga frågor
AKTA


Kan arbetsgivaren ålägga deltidsanställda att utföra mertidsarbete medan förbudet mot övertid och skiftbyte gäller?

Mertidsarbete är möjligt i enlighet med kollektivavtalen. Meddelandet om arbetskonflikten gäller inte mertidsarbete.

Se även andra vanliga frågor gällande förbud mot övertid och byte av arbetsskift >