Nyhet

Kommunen klarar kriser genom kommunikation och fungerande ledning

En färsk doktorsavhandling granskar kommunens uppgifter och krishanteringsmekanismer i sådana samhällskriser som skolmassakrer. I en krissituation kan ledning och kommunikation inte åtskiljas.

Viestintä ja johtaminen yhteisökriiseissä

I sin avhandling granskade Maarit Pedak skolmassakrerna i Jokela och Kauhajoki ur organisationens och kriskommunikationens synvinkel. Syftet var att utreda vilka nya arbetsuppgifter samhällskriserna förde med sig, vilken roll kommunikationen spelade i kriserna och vilka de lösningar var som ökade kommunens förmåga att hantera kriserna.

I samband med skolmassakrerna blev kommunerna tvungna att skapa sina handlingsmodeller nästan från intet. Avhandlingen visar att det i krisorganisationen fanns sådana faktorer som stärkte arbetsgemenskapen och främjade krishanteringsförmågan.

En kris ställer stora förväntningar på ledningen

Forskningsmaterialet åskådliggör det nära sambandet mellan ledningen och kommunikationen i krissituationer. I sådana komplexa kriser som skolmassakrer måste ledningen skapa mening och målinriktning i situationen.

Enligt Pedak behövs åtminstone tre slags ledarskap för att klara av en kris:

  • Genom omhändertagande krisledning stöder man den fysiska och psykiska orken i arbetsenheten.
  • I en symbolisk krisledning förväntas ledningen ha synlighet och visa förmåga att sätta ord på situationen.
  • Instrumentell krisledning behövs för att organisationen ska kunna strukturera sin uppgift, sköta arbetsfördelningen och trygga nödvändiga resurser.

Organisationens interna praxis påverkar krishanteringsförmågan och kommunikationen 

Forskningsmaterialet visade också på tre nya tillvägagångssätt som alla förbättrade organisationens krishanteringsförmåga och påverkade kommunikationen.

Bättre möjligheter för de sakkunniga att agera självständigt gjorde krisarbetet mera dynamiskt och flexibelt.

Arbetet i par visade sig vara ett bra sätt att dela med sig av idéer och undvika felbedömningar. Det gav också möjligheter till kollegialt stöd under krisarbetet.

I överraskande situationer och oordnade förhållanden ökade förutsägbarheten av att kända lösningar tillämpades i nya situationer. Då behövde organisationen inte utveckla och lära sig alltför många nya tillvägagångssätt i krissituationen.

Ur den interna kriskommunikationens synvinkel innebar de nya metoderna ökad sakkunniginformation, en bättre dialog mellan kollegerna och utnyttjande av invand praxis. Med hjälp av de här olika lednings- och kommunikationsdimensionerna kunde organisationen stärkas och anpassas till krissituationens krav.

Den interna kriskommunikationen är en viktig resiliensfaktor

När en kris når över nyhetströskeln blir den externa kriskommunikationen synlig och är därför identifierbar. Den interna kriskommunikationen syns inte på samma sätt i offentligheten. Detta kan leda till att kriskommunikationen uppfattas på ett begränsat sätt som enbart extern, offentlig kommunikation.

Det kan hända att man inom organisationen inser att det förekommer problem i samarbetet men inte att de härstammar från den interna kriskommunikationen.

Materialet från skolskjutningarna i Jokela och Kauhajoki visar ändå att för en organisation är den interna kriskommunikationen en viktig resiliensfaktor, dvs. en faktor som stöder krishanteringsförmågan.

Under normala förhållanden kan en organisations interna kommunikation förbli på nivån av att informera om saker. Men i krissituationer behövs utöver spridning av information också kommunikation i dialogform, vilket stärker arbetsenheten så att den bättre klarar av chocker och överraskningar. Med hjälp av den interna kriskommunikationen skapas den bubbla som behövs i krisarbetet, dvs. en för krissituationen nödvändig gemensam verklighet, ett språk, en humor och ett tankesätt som förenar.

Mer på webben