Läkarnas och tandläkarnas framtida arbetstidssystem

Lösningar i enlighet med konkurrenskraftsavtalet i läkaravtalet

Ordinarie arbetstid

I förhandlingsresultatet om konkurrenskraftsavtalet beträffande den årliga förlängningen av arbetstiden med i genomsnitt 24 timmar utan att de årliga inkomsterna förändras har man kommit överens om följande: Den ordinarie arbetstiden för hälsocentralläkare och tandläkare vid hälsocentraler samt för andra än praktiserande veterinärer är den samma som för sjukhusläkare och sjukhustandläkare i det läkaravtal som träder i kraft 1.2.2017. Dessutom har söckenhelgsförkortningens värde ändrats.

Arbetstidsbank

En arbetstidsbank är ett alternativ i utbudet av flexibla arbetstider och arbetstidssystem. Syftet med systemet är att främja ändamålsenliga arrangemang, produktivitet och konkurrenskraft och att beakta personalens arbetstidsönskemål till exempel när det gäller att förena arbete och familjeliv/fritid, vilket ökar trivseln i arbetet och förbättrar arbetshälsan.

Med arbetstidsbank avses frivilliga arrangemang för samordning av arbetstid och fritid som innebär att man genom lokala avtal kan spara penningförmåner som omvandlats till ledigheter och kombinera dem under en längre tidsperiod med beaktande av hälso- och sjukvårdstjänsterna och personalsituationen.

En bestämmelse om arbetstidsbanker med anvisningar träder i kraft 1.2.2017.

Det framtida arbetstidssystemet och iakttagelser om lönesättningen i läkaravtalet

Finlands Läkarförbund, Tandläkarförbundet och KT har i enlighet med underteckningsprotokollet  till LÄKTA 2014–2016 för den andra perioden förhandlat fram en ändamålsenlig framtida löne- och arbetstidsmodell för läkarna.  I juni 2015 utarbetades s.k. stegmärkespromemorior om de framtida lönebestämmelserna för läkare och tandläkare. Förhandlingarna har ännu inte slutförts.

Löne- och arbetstidssystemen för kommunala veterinärer utvecklas inom ramen för fortlöpande förhandlingar med beaktande av hur verksamheten är organiserad också i landskapen.

Lönesättning

Arbetstiderna förenhetligas i syfte att uppfylla konkurrenskraftsavtalets förpliktelser och det ger upphov till osynkroniserade lönesättningar. 

Målet är att lönesättningen för de olika läkargrupperna förenhetligas i de bestämmelser som börjar tillämpas 1.1.2019. De nuvarande separata lönesättningarna som ingår i bilagorna slopas och i fortsättningen tillämpas enhetliga lönesättningsbestämmelser på alla läkare och tandläkare. Ändringen i lönesättningen påverkas förutom av förenhetligandet av arbetstiden också av eventuella ändringar i lönesättningens struktur.

Det finns stegmärkespromemorior från juni 2015 om utvecklingen av lönesystemet.

Läkarnas och tandläkarnas ordinarie arbetstid

Ett förenhetligande av arbetstiderna är nödvändigt för att läkargrupperna ska bemötas likvärdigt. En gemensam ordinarie arbetstid främjar en rättvis arbetsfördelning, landskapets lönepolitik och likvärdigt bemötande av de olika läkargrupperna. 

I framtiden kommer det att bli vanligare med förflyttningar mellan olika enheter inom offentliga koncerner. En enhetlig arbetstid gör det lättare för en läkare/tandläkare att flytta från en enhet till en annan.

Lokala avtal, exempelvis avtal om kliniskt mertidsarbete och om att förkorta köerna sägs upp så att de upphör att gälla senast vid överföringen till landskapen.

I fråga om mertidsarbete för deltidsanställda är ambitionen att det ska bli rättvisare och mer ändamålsenligt.  De olika arbetstidsformerna i läkaravtalet (mertidsarbete, övertidsarbete, kliniskt mertidsarbete) ses över och om möjligt förenklas systemet vid övergången till läkaravtalet för landskapen.

Alternativa metoder för att jämna ut arbetstiden för läkare och tandläkare

Arbetstidsutjämning för läkare och tandläkare till genomsnittlig ordinarie arbetstid går att ordna även med en utjämningsperiod. Den längsta utjämningsperioden är ett kalenderår och den kortaste två kalenderveckor. Det är fortfarande obligatoriskt att göra upp en ar-betsskiftsförteckning för läkarna och tandläkarna.

För landskapskoncernen behövs det ett ändamålsenligt gemensamt system och program för arbetstidskontroll.

Flexibel arbetstid

På läkare, tandläkare och andra än praktiserande veterinärer tillämpas 13 § i arbetstidslagen, enligt vilken arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om flexibel arbetstid på de sätt som framgår närmare av bestämmelsen. Arbetsgivaren ska ändå iaktta förpliktande bestämmelser i läkaravtalet om arbetstiden för läkare, tandläkare och andra än praktiserande veterinärer.

Som ordinarie arbetstid enligt 13 § 2 mom. i arbetstidslagen betraktas den ordinarie ar-betstid som tillämpas inom verksamheten i fråga.

När flexibel arbetstid övervägs finns det skäl att utreda om sådan arbetstid lämpar sig för arbetet i fråga.

I läkaravtalet för landskapen kommer det att finnas bestämmelser om flexibel arbetstid.

Andra mekanismer för samordning av arbete och fritid

De som deltar i jour kommer fortfarande att ha  jourledighet och alla läkargrupper kommer att ha möjlighet att avtala med arbetsgivaren om att byta ut semesterpenningen mot ledig tid.

Jour

Joursystemet ändrades år 2015 på grund av kraven i jourförordningen som då trädde i kraft. Förordningen förutsatte att krävande jourvård koncentreras till sjukhus där jourverksamheten uppfyller de krav som ställs i förordningen. Jouren har alltså koncentrerats till större jourenheter. Också jourskift har blivit aktivare än tidigare då patientströmmarna koncentrerats. Likaså påverkar den nya specialiteten akutsjukvård jourpraxis och planeringen av jouren.

Regeringen drog 7.11.2015 upp riktlinjer för vård- och landskapsreformen som innebar att ”antalet enheter med omfattande jourtjänster dygnet runt (centralsjukhus och till dessa anslutna enheter för krävande socialjour) är 12.  De övriga nuvarande centralsjukhusen fortsätter som enheter med snävare heldygnsjourverksamhet, som stöds av ett nätverk med 12 sjukhusenheter med omfattande jourverksamhet och akutsjukvården. På detta sätt säkerställs att heldygnsjourtjänster och andra tjänster på specialiseringsnivå är tillgängliga i landets olika delar trots avstånd och regionala särdrag”.

Jourförordningen och hälso- och sjukvårdslagen kommer att ändras 1.1.2017. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av hälso- och sjukvårdslagen och socialvårdslagen är som bäst på remiss. *)

*) SHM:s begäran om utlåtande STM053:00/2015 19.5.2016, lagen och förordningen träder i kraft 1.1.2017.

Jourskyldighet i landskapen

Jourskyldigheten för en läkare i tjänsteförhållande baserar sig på läkaravtalet. Dessutom kan en tjänsteman eller tjänsteinnehavare  enligt 5 § 3 momentet i arbetstidslagen inte vägra delta i  beredskap om beredskapen är nödvändig på grund av arbetets art och av synnerligen tvingande skäl. Samma förpliktelser gäller övertidsarbete.

Från och med 1.1.2019 arbetar läkare som utövar offentlig makt i landskapens tjänst i tjänsteförhållande som hittills. Läkare i tjänsteförhållande arbetar också inom den specialiserade sjukvården. Däremot flyttas antagligen huvuddelen av de läkare och tandläkare som tillhandahåller tjänster på basnivå (välfärdscenter/hälsocentraler)  till landskapskoncernens dotterbolag (så kallade produktionsaktiebolag) på grund av kraven i lagstiftningen om valfrihet.  Det betyder att många yrkesutbildade i fortsättningen är anställda i arbetsavtalsförhållande. Då ska man avtala om jourskyldighet i arbetsavtalet om det inte bestäms annorlunda exempelvis genom speciallagstiftning.

Det är ändå av största vikt att de jourhavande oberoende av arbetsgivare deltar i jourskift i alla produktionsenheter där jour ordnas. Jourbördan behöver fördelas mellan de jourhavande så att den jourverksamhet på basnivå som är nödvändig med tanke på tjänsterna kan skötas. **)

**) Valfrihetens omfattning och former klarnar senare.

Definitionen på jour

Jouren har definierats ur verksamhetssynpunkt i hälso- och sjukvårdslagen, där det finns bestämmelser om brådskande vård i 50 §. Med brådskande vård avses omedelbar bedömning och behandling som inte kan skjutas upp utan att sjukdomen förvärras eller kroppsskadan försvåras och som gäller akut sjukdom, kroppsskada, försämring av en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Jourenheten ska ha tillräckliga resurser och tillräcklig kompetens för att vårdkvaliteten och patientsäkerheten ska tillgodoses.
 
Med jour avses i läkaravtalet brådskande vård enligt hälso- och sjukvårdslagen om vars organisering kommunen eller samkommunen (i fortsättningen landskapet) beslutar utgående från befolkningens behov av service. Brådskande vård kan genomföras som en del av mottagningsverksamheten inom ramen för primärvården, poliklinikverksamheten inom den specialiserade sjukvården eller i samband med samjour.

Gränsdragningen mellan jour och ordinarie arbetstid

I landskapens serviceverksamhet kan läkarnas och tandläkarnas ordinarie arbetstider periodiseras mer flexibelt på det sätt som befolkningens behov av service förutsätter. Läkarnas ordinarie arbetstid kan tidsmässigt sammanfalla med verksamhetsenhetens jourverksamhet (exempelvis mottagningsverksamheten för patienter som bokat tid).

Avsikten med en mer flexibel förläggning av arbetstiden är inte att ändra på betalningsgrunderna för jourersättningar (tidpunkterna för när betalningen av ersättningarna börjar och slutar).

Arbetsgivaren beslutar om jourformerna och när jourerna ska börja och sluta. I läkaravtalet är den tidpunkt då jouren inleds inte bunden till ett visst klockslag. För jour som arbetsgivaren beordrat utöver ordinarie arbetstid betalas läkarna ersättningar enligt § 14 i det nuvarande läkaravtalet (tabell).

Olika jourformer i landskapen

Arbetsplatsjour är antingen dygnetruntjour eller deldygnsjour. I den här jourformen har läkaren beordrats ha jour på arbetsplatsen. Till jourformen hör också inplanering av en ledig dag efter jouren.

En annan jourform är fri jour. Med fri jour avses jour som en läkare har beordrats utföra någon annanstans än på arbetsplatsen (t.ex. telefonjour). Den jourhavande är skyldig att vara anträffbar och efter kallelse vid behov omedelbart bege sig till arbetsplatsen .

Avvikande arbetsplatsjour (aktivitetsgrad cirka 20–40%) är en ovanlig jourform. Avtalsparterna granskar jourformens ändamålsenlighet vid övergången till landskapen.