Sök

Enligt Statistikcentralens kommunekonomistatistik ökade kommunernas nettokostnader för driftsekonomin över lag och inom alla uppgiftsområden år 2019. Mest ökade nettokostnaderna för social- och hälsovården samt undervisning och kultur.

Verksamhetskostnaderna för fastlandskommunerna och samkommunerna växte under första halvan av 2019. Samtidigt växte deras lånestock och kommunernas externa verksamhetsinkomster minskade.

Förra året var antalet genomförda arbetskonflikter 99 och antalet hot om arbetskonflikt 8. Antalet arbetstagare som deltog i arbetskonflikter uppgick till cirka 161 000 och antalet förlorade arbetsdagar var cirka 378 000.

Kommunfältet behöver nu god personalledning mer än någonsin tidigare, konstateras det i en färsk undersökning om den kommunala personalledningens tillstånd och framtid.

Enligt Statistikcentralen var lönesumman inom den offentliga sektorn 2,3 procent lägre i april-juni än året innan. Däremot ökade den totalekonomiska lönesumman i april-juni med 2,1 procent jämfört med motsvarande period år 2016.

Kommunernas basservice genomgår en omvälvning i och med förändringen i befolkningens åldersstruktur, den sjuknande nativiteten, ökningen i kostnaderna, den regionala differentieringen och urbaniseringen. Kommunerna skiljer sig avsevärt från varandra i fråga om storlek, förhållanden och befolkningsstruktur, och dessa skillnader växer. I basservicen återspeglas detta som splittring.

Finlands Bank och Finansministeriet har samma syn på den ekonomiska utvecklingen de närmaste åren.

Enligt statistikcentralens senaste befolkningsprognos har vi år 2030 cirka 760 000 ungdomar under 15 år, om nativiteten förblir oförändrad. Antalet unga hotar sjunka under 700 000 på 2050-talet.

I ljuset av statistikcentralens färska siffror ser situationen inom den kommunala ekonomin oroväckande ut. Enligt statistiken Kommunekonomi kvartalsvis fortsätter kommunernas verksamhetskostnader att öka medan intäkterna minskar.