Nyhet

Befolkningsprognosen påverkar de offentliga tjänsterna

Enligt statistikcentralens senaste befolkningsprognos har vi år 2030 cirka 760 000 ungdomar under 15 år, om nativiteten förblir oförändrad. Antalet unga hotar sjunka under 700 000 på 2050-talet.

Haikarat lentävät taivaalla

Vi har inte haft så få ungdomar under 15 år sedan 1870-talets slut då Finlands befolkning var ungefär en tredjedel av dagens.

I år är det tredje året i rad som det dör fler än det föds i Finland. Nativiteten fortsätter att sjunka enligt prognosen medan antalet döda kommer att öka trots längre förväntad livslängd.

Enligt prognosen kommer nettomigrationen att bibehålla befolkningstillväxten fram till år 2035. Då kommer vi att vara cirka 5,62 miljoner. Därefter ser tillväxten ut att mattas av. Redan på 2050-talet kommer folkmängden att vara mindre än idag, enligt prognosen.

Den offentliga ekonomins underskott hotar att öka kraftigt

För kommunsektorn kan den prognostiserade befolkningsutvecklingen ha stor betydelse, såväl ekonomiskt som praktiskt. Enligt KT:s bedömning kan man vara tvungen att skära ned förmåner och offentliga tjänster om inte den sjunkande befolkningsutvecklingen kan vändas. De yrkesverksamma finansierar välfärdstjänsterna och pensionerna.

Färre barn och ungdomar innebär också minskad efterfrågan på småbarnspedagogikens och utbildningsväsendets tjänster och mindre kostnader. Detta bör beaktas redan nu i planeringen av utbildningsplatser.

Yrkesföra personer bör omskolas bland annat för att uppfylla de kompetenskrav arbetslivets förändring ger upphov till. Med tanke på sysselsättningsgraden är det nödvändigt att öka  arbetskraftsinvandringen.

Tätare kontakt mellan den privata och offentliga vården

När de äldre proportionellt sett blir fler ökar också kostnaderna och efterfrågan på äldreomsorg och övriga social- och hälsovårdstjänster.

För att tillfredsställa en sådan efterfrågan på ett hållbart sätt med offentliga medel måste den offentliga och den privata vården bli mer integrerade, eftersom servicens finansieringsbas inte klarar av den lönekonkurrens en krympande arbetskraft innebär.

Då försörjningskvoten blir sämre måste vi överväga en reform av hela pensionsskyddet och det övriga socialskyddet med tanke på hållbarheten på sikt. Detta kan ha stor betydelse för kommunernas uppgifter och ekonomi.

Mer på webben