Sök

Vad innebär digitaliseringen för arbetet i kommunerna? Var och hur kommer förändringen att märkas? KT Kommunarbetsgivarna och Kommunförbundets gemensamma projekt ”Digitaliseringen och förändringen i arbetslivet” letar nu efter fyndiga exempel på hur digitala lösningar använts i kommunerna.

Lokala avtal är en del av arbetsgivarens verktygslåda också i coronatider. KT och de kommunala huvudavtalsorganisationerna har den 4 mars kommit överens om gemensamma anvisningar om lokala avtal som ingås under coronapandemin. Lokala avtal som en del av arbetsgivarens verktygslåda säkerställer kommunorganisationens funktionsförmåga under pandemin.

Arbetshälsoinstitutet har för arbetsplatser inom social- och hälsovården utarbetat anvisningar för arbetsgivarna om hur man gör en covid-19-riskbedömning. KT har medverkat i utarbetandet av anvisningarna tillsammans med Social- och hälsovårdsministeriet samt olika organisationer inom social- och hälsovårdssektorn.

KT:s årsberättelse 2020 har publicerats. År 2020 hade det gått 50 år sedan lagen om Kommunala avtalsdelegationen trädde i kraft 1.12.1970, och därifrån startade den centraliserade intressebevakningen för kommunarbetsgivare. Från avtalsdelegationen har man sedermera övergått till Kommunala arbetsmarknadsverket och KT.

En ändring av barnskyddslagen som gäller personaldimensionering för socialt arbete inom barnskyddet träder i kraft 1.1.2022. En socialarbetare som ansvarar för ett barns angelägenheter ska få ansvara för högst 35 barn år 2022 och 2023, och för högst 30 barn från och med 1.1.2024.

En ny temporär paragraf (48 a §) har införts i lagen om smittsamma sjukdomar. Enligt bestämmelsen kan arbetsgivaren endast av särskilda skäl anlita personer som inte har tillräckligt skydd mot sjukdomen covid-19 för arbete med klienter och patienter.

Den 1 januari 2022 trädde en ändring i sjukförsäkringslagen i kraft som innebär att arbetsförmågan hos en person som får sjukdagpenning ska bedömas oftare än hittills. Under utdragna sjukperioder utreds arbetstagarens möjligheter att återgå till arbetet också vid 150 och 230 sjukdagpenningsdagar vid behov.

Organiseringsansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet överförs från kommunerna till välfärdsområdena i början av år 2023. De arrangemang som reformen förutsätter ska slutföras under innevarande år. En av de viktigaste frågor som är under beredning är ordnandet av företagshälsovården för välfärdsområdets personal.