Projektet Digitaliseringen och förändringen i arbetslivet söker praktiska digitala idéer i kommunerna

Genom riksomfattande förändringshandledning erbjuds stöd både på statlig och kommunal nivå för personal, chefer och framtida sysselsättningsområden som berörs av reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024.

Den förvaltningsövergripande arbetsgrupp som tillsatts av Social- och hälsovårdsministeriet offentliggjorde den 14 januari de första förslagen om åtgärder för att trygga tillgången till tillräcklig social- och hälsovårdspersonal.

Kommunerna och sjukvårdsdistrikten bör ha kvar sin förmåga att trygga verksamheten i olika störningssituationer i samband med övergången till välfärdsområdesstrukturen. Enligt den gällande lagstiftningen ska ett sjukvårdsdistrikt som är huvudman för ett universitetssjukhus inom det specialupptagningsområde som sjukvårdsdistriktet hör till, styra beredskapsplaneringen för aktörer inom social- och hälsovården.

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT:s delegation har 21.10 godkänt de första företagen som medlemmar i KT. De nya medlemmarna är Järvi-Suomen Terveys Oy och Pohjois-Suomen Leikkaus Oy. Bägge företagen producerar social- och hälsovårdstjänster.

De preliminära resultaten av Arbetslivsbarometern 2020 visar att coronapandemin har lett till omvälvande förändringar på arbetsmarknaden. En av de positiva effekterna av pandemin är att den har påskyndat digitaliseringen på arbetsplatserna. Detta syns både som nya arbetsredskap och nya sätt att organisera arbetet.

Nästan alla löntagare använder digitala redskap i sitt arbete, men sätten redskapen används på varierar mycket. För att digitaliseringen inte ska öka skillnaderna mellan yrken med hög och låg digital kompetens är det viktigt att sörja för allas digitala kunnande.

Hur ser det kommunala arbetslivet ut i framtiden? I uppföljningen av förändringarna i arbetslivet har den här frågan tagits upp från många olika vinklar.