Suomeksi
Nyhet

Välfärdstjänsterna har förbättrats i gymnasierna och yrkesutbildningen

Verksamheten som främjar hälsa och välmående inom gymnasieutbildningen och den grundläggande yrkesutbildningen har utvecklats i positiv riktning under åren 2012–2016. Framför allt har tillgången till psykolog- och kuratorstjänster förbättrats.

Enligt Utbildningsstyrelsen och Institutet för hälsa och välfärd (THL) har välfärdstjänsterna inom gymnasierna och den grundläggande yrkesutbildningen förbättrats under de senaste åren.

I gymnasierna finns det mera elevhälsotjänster till förfogande än tidigare. Hälsovårdartjänster är tillgängliga i alla gymnasier och läkartjänster i 88 procent av gymnasierna. Kuratorstjänster saknas i fem procent av gymnasierna.

Hälsovårdar- och kuratorstjänster finns tillgängliga i 95 procent av yrkesläroanstalterna. Totalt 81 procent har läkartjänster och 74 procent har psykologtjänster.

Ingripande i problemsituationer

I gymnasierna ingriper man utgående från gemensamt överenskomna skriftliga förfaranden. Ingripandena gäller oftast frånvaro (85%), mobbning (81%) och missbruk av droger och andra berusningsmedel (79% och 75%). Studerande som riskerar att avbryta sina studier får stöd i 68 procent av gymnasierna, men endast hälften av gymnasierna följer upp orsakerna till avhopp.

Inom den grundläggande yrkesutbildningen ingriper man ännu oftare mot missbruk av alkohol och droger än i gymnasier. Spelregler för ingripande mot missbruk finns vid 97 procent och för hänvisning till vård vid 95 procent av yrkesläroanstalterna. Ungefär 90 procent av yrkesläroanstalterna har också gemensamt överenskomna skriftliga förfaranden för att förebygga frånvaro och avhopp.

Elevhälsogrupper utvecklar elevhälsan

En styrgrupp som planerar och utvecklar elevhälsan kan vara utbildningsanordnarens egen eller gemensam för flera utbildningsanordnare. Av gymnasierna har 67 procent en egen styrgrupp och 20 procent en gemensam styrgrupp.

Av yrkesläroanstalterna har 67 procent en egen styrgrupp och 17 procent en gemensam styrgrupp.

De flesta läroanstalter har också en egen sektorsövergripande elevhälsogrupp vars främsta uppgift är samarbete inom elevhälsan.

I gymnasierna består gruppen av studiehandledare, hälsovårdare, kuratorer, rektorer och psykologer. Av gymnasierna har omkring 30 procent en representant för de studerande i gruppen och 11 procent har en föräldrarepresentant.

I yrkesläroanstalternas sektorsövergripande elevhälsogrupper deltar ofta också speciallärarna. Vid var tredje läroanstalt deltar de studerande i grupperna.

De studerande deltar i utarbetandet av läroplanen i nästan alla gymnasier och yrkesläroanstalter. Jämfört med tidigare har studerandenas delaktighet utvecklats på ett positivt sätt i många gymnasier.

Rekommendationen för skolbespisningen iakttas också i flera gymnasier än tidigare. År 2016 följdes rekommendationen i 83 procent av gymnasierna och 89 procent av yrkesläroanstalterna.