Finland behöver yrkeskunniga – yrkesutbildningen kan inte vara en sparåtgärd
Undervisnings- och kulturministeriet har i sin tjänsteuppfattning den 15 februari föreslagit en minskning i utbudet av yrkesutbildning och en styrning av resurser till utbildningar som höjer utbildningsnivån. Förslaget gäller speciellt den vuxna befolkningen och det kontinuerliga lärandets utbud. Yrkesutbildningen och andra utbildningsformer eller deras finansiering bör inte sättas mot varandra.
För att höja kunskaps- och utbildningsnivån krävs såväl stark yrkeskompetens som högre kompetens. Utbildningssystemet bör utvecklas långsiktigt och i nära samarbete med arbetslivet och andra intressentgrupper. Betydelsen av kompetens synliggörs i den gröna omställningen.
Yrkesutbildningen och dess utbud kan inte enbart betraktas från utgångspunkten av de årsklasser som går ut grundskolan. Yrkesutbildningens roll betonas speciellt för vuxna branschbytare i arbetskarriärens förändringar. En förlängning av arbetskarriärer förutsätter att individer kan utveckla sin kompetens under hela arbetskarriären. Yrkesutbildningen har även en viktig roll för att skapa förutsättningar för invandrarnas sysselsättning.
Undervisnings- och kulturministeriet har lyft fram att utförande av flera yrkesutbildningar på samma nivå borde minskas. Saken är inte så entydig. På grund av arbetets och arbetslivets snabba förändring är det sannolikt att alla under sin arbetskarriär behöver förnyelse eller breddning av sin egna kompetens i form av examen eller delexamen. Därför bör utbildningsbehov alltid bedömas på basen av arbetslivets eller individens behov.
Utbildningssystemet bör även i framtiden erbjuda möjligheter till yrkesbyte. Det är viktigt att identifiera branschernas olika kompetenskrav. Ett betydligt behov av kunnig arbetskraft finns på reglerade branscher, där validering till arbetsuppgifter sker genom examenutbildning.
Vårt utbildningssystem är känt internationellt, eftersom det är möjligt efter yrkesutbildningen att fortsätta studier vid högskolor. Detta måste vi hålla fast vid även i framtiden.
Målsättningen av högre utbildning för hälften av årsklasserna är inte möjligt, ifall vi inte ser efter yrkesutbildningens resurser eller kvalitet. En förlängning av arbetskarriärer förutsätter en utveckling av yrkesutbildning, där studeranden får yrkeskompetens som täcker arbetslivets behov och samtidigt ger bättre förutsättningar för fortsatta studier.
AKAVA, johtaja Pekka Piispanen
Ammattiosaamisen kehittämisyhdistys AMKE ry, toimitusjohtaja Veli-Matti Lamppu
Elinkeinoelämän keskusliitto EK, johtaja Ulla Heinonen
Elinkeinoelämän Oppilaitokset EOL ry, toiminnanjohtaja Soile Koriseva
Finlands Svenska Skolungdomsförbund, förbundsordförande Cecilia Huhtala
Keskuskauppakamari, varatoimitusjohtaja Johanna Sipola
Kirkon työmarkkinalaitos, neuvottelupäällikkö Ulla Westermarck
Kunta- ja hyvinvointityönantajat KT, neuvottelujohtaja Hannu Freund
MTK, koulutusjohtaja Susanna Kumpulainen
Opetusalan Ammattijärjestö OAJ, koulutuspolitiikan johtaja Nina Lahtinen
Suomen ammattiin opiskelevien liitto - SAKKI ry, puheenjohtaja Aale Päivinen
Suomen Ammattikoulutuksen Johtajat SAJO ry, puheenjohtaja Maija Aaltola
Suomen Ammattiliittojen Keskusjärjestö SAK, johtaja Saana Siekkinen
Suomen Kuntaliitto ry, varatoimitusjohtaja Hanna Tainio
Suomen Opiskelija-Allianssi – OSKU ry, puheenjohtaja Venla Tilli
STTK ry, johtaja Taina Vallander
Suomen Yrittäjät, ekonomisti Petri Malinen
Sivistystyönantajat, johtaja Heikki Kuutti Uusitalo
