Vanliga frågor

Om en person inte har behörighet som lärare inom småbarnspedagogik, speciallärare inom småbarnspedagogik eller daghemsföreståndare enligt lagen om småbarnspedagogik men arbetar som speciallärare inom småbarnspedagogik med stöd av en sådan tillfällig avvikelse från behörighetsvillkoren som avses i 33 § i lagen, tillämpas lönepunkt 05VKB045. En sådan person omfattas av tillämpningsområdet för AKTA bilaga 5, men grundlönen bestäms enligt UKTA del G. Till övriga delar tillämpas bestämmelserna i AKTA bilaga 5.

Om personen har behörighet som lärare inom småbarnspedagogik enligt lagen om småbarnspedagogik (26 § eller 75 §) eller som daghemsföreståndare (31 §) eller har behörighet enligt övergångsbestämmelserna i 75 § i lagen, men inte har behörighet som speciallärare inom småbarnspedagogik (30 §), och han eller hon tillfälligt arbetar som speciallärare inom småbarnspedagogik med stöd av 33 § i lagen, omfattas personen av tillämpningsområdet för UKTA del G.

På speciallärare som omfattas av tillämpningsområdet för del G och som arbetar på daghem och sjukhus tillämpas lönepunkten för speciallärare inom småbarnspedagogik enligt UKTA del G.

I denna lönepunkt används

• koden 4 50 01 04 2 om personen har pedagogie magisterexamen
• koden 4 50 00 04 2 om personen har pedagogie kandidatexamen eller annan behörighet som lärare inom småbarnspedagogik enligt lagen om småbarnspedagogik.

Det är alltså en och samma lönepunkt där olika examensbaserade koder används av statistiska skäl.

Om personen har behörighet enligt lagen om småbarnspedagogik som daghemsföreståndare (31 § eller 75 §), lärare inom småbarnspedagogik (26 § eller 75 §) eller speciallärare inom småbarnspedagogik (30 §) och arbetar som daghemsföreståndare, omfattas han eller hon av tillämpningsområdet för UKTA del G. I detta fall tillämpas lönepunkten för daghemsföreståndare i UKTA del G. Ifrågavarande lönepunkt är 4 50 00 020.

Om personen inte uppfyller något av ovan nämnda behörighetsvillkor och arbetar som daghemsföreståndare med stöd av en tillfällig avvikelse från behörighetsvillkoren enligt 33 § i lagen om småbarnspedagogik, omfattas han eller hon av tillämpningsområdet för AKTA bilaga 5 och står utanför lönesättningen.

Om en person inte uppfyller behörighetsvillkoren för lärare inom småbarnspedagogik, speciallärare inom småbarnspedagogik eller daghemsföreståndare enligt lagen om småbarnspedagogik (26 §, 30 §, 31 §, eller 75 §) och arbetar som lärare inom småbarnspedagogik med stöd av en tillfällig avvikelse från behörighetsvillkoren enligt 33 § i lagen, tillämpas lönepunkt 05VKA045.

Lärare som saknar behörighet omfattas av tillämpningsområdet för AKTA bilaga 5, men deras grundlön bestäms enligt UKTA del G. Till övriga delar tillämpas bestämmelserna i AKTA bilaga 5 på dem.

Vid planering av arbetstiden ska en tillräcklig del av den ordinarie arbetstiden (38 timmar 15 minuter) reserveras i arbetsskiftsförteckningen för verksamhet utanför barngruppen, dvs. för planering av undervisning och fostran inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen, för utvärderings- och utvecklingsarbete samt för utarbetande av planer för förskoleundervisningen och småbarnspedagogiken.
 
Eftersom andelen tid för sådant arbete kan variera till exempel månadsvis beroende på verksamhetens behov, är det viktigt att planera

• hur mycket planeringstid som behövs utanför barngruppen vid respektive tidpunkt
• vid vilket tillfälle det är lämpligt att utföra uppgifter utanför barngruppen.

Arbetsgivaren ansvarar för att det reserveras tillräckligt med tid för arbete utanför barngruppen och arbetsgivaren har också rätt att leda och övervaka arbetet.
 
Arbetstiden för planering, utvärdering och utveckling omfattas dock inte av bestämmelserna om arbetstidsbokföring i arbetstidslagen, och bestämmelserna om arbetsskiftsförteckningen i AKTA kap. III § 28 tillämpas inte på registrering av denna arbetstid.
 
Arbetstiden för planering, utvärdering och utveckling kan planeras in i arbetsskiftsförteckningen, men alternativt kan planen göras upp i ett separat dokument.

Någon egentlig uppföljning av hur mycket arbetstid som använts för planering, utvärdering och utveckling behöver inte göras.

Med blockad avses fackförbundets uppmaning till sina medlemmar att låta bli att utföra arbete som hör till vakanta tjänster eller befattningar.

En blockad begränsar inte andra än fackförbundets medlemmar från att utföra uppgifter som omfattas av blockaden.

Arbetsgivaren utövar trots blockaden sin arbetsledningsrätt normalt med beaktande av den s.k. neutralitetsprincipen.

Med ansökningsförbud avses ett förbud som ett fackförbund utlyst mot att söka en vakant tjänst eller befattning.

Ett ansökningsförbud begränsar inte arbetsgivarens rätt att söka och anställa ny personal eller rätten för personer som inte hör till fackförbundet att söka en tjänst eller befattning.

Nej, semester intjänas inte.

Det är inte fråga om annan tjänst- eller arbetsledighet, så AKTA kap. IV § 4 mom. 9 tillämpas inte.

Under tiden 1.1.2022–31.12.2022 var 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar i kraft. Från och med 1.1.2023 kan arbetsgivaren inte längre tillämpa denna paragraf.

En arbetstagare eller tjänsteinnehavare ska beviljas semester i enlighet med AKTA kap. IV § 7. Arbetsgivaren och den anställda kan också komma överens om semestertidpunkten i enlighet med AKTA kap. IV § 8.

Löneutbetalningen återupptas för den tid semestern varar och för semestertiden betalas semesterlön.

Om den anställda vid semesterns slut inte har det skydd som avses i 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar och arbetsgivaren inte har annat arbete att erbjuda (se 48 a § 3 mom. i lagen om smittsamma sjukdomar), fortsätter avbrottet i löneutbetalningen efter semestern.

Under tiden 1.1.2022–31.12.2022 var 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar i kraft. Från och med 1.1.2023 kan arbetsgivaren inte längre tillämpa denna paragraf.

Enligt AKTA kap. IV § 18 mom. 3 betalas ingen semesterpenning för semester eller en del av den, om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren omedelbart innan semestern eller semesterdelen börjat eller omedelbart efter att semestern eller semesterdelen slutat, på grund av strejk eller av någon annan orsak varit borta från tjänsteutövningen/arbetet utan tillstånd eller giltigt skäl.

Semesterpenning betalas inte heller i samband med semesterersättning, om

• en tjänsteinnehavare eller arbetstagare underlåter att iaktta uppsägningstiden
• en tjänsteinnehavare har avsatts från sin tjänst
• en tjänsteinnehavare eller arbetstagare häver en visstidsanställning utan att det finns en viktig orsak till detta
• anställningsförhållandet hävs eller arbetsavtalet anses hävt.

En arbetstagare har giltig orsak att vara borta från arbetet, när han eller hon inte har ett sådant skydd som avses i 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar och arbetsgivaren av denna orsak har avbrutit löneutbetalningen. I detta fall tillämpas inte AKTA kap. IV § 18 mom. 3. Arbetstagaren ska betalas semesterpenning i enlighet med AKTA.

Under tiden 1.1.2022–31.12.2022 var 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar i kraft. Från och med 1.1.2023 kan arbetsgivaren inte längre tillämpa denna paragraf.

Ja, chefen kan vägra arbeta.

Varje löntagare omfattas i sista hand av den fackliga föreningsfrihet som tryggas i grundlagen och som innefattar rätten till konfliktåtgärder. Löntagaren får därför inte utsättas för några negativa påföljder om han eller hon utövar sin rätt att vidta konfliktåtgärder under en laglig strejk som organiseras av en fackorganisation.
    
När en ansvarig utses lönar det sig därför att också utse en eller flera ersättare, om det är möjligt.

En person vars intressen påverkas av arbetskonfliktens utfall bör inte utses till ansvarig.

• • Mer information finns i handboken Konfliktanvisningar >, s. 23

Enligt den s.k. neutralitetsprincipen är en arbetstagare eller tjänsteinnehavare som står utanför en arbetskonflikt inte skyldig att utföra arbetsuppgifter som omfattas av en laglig strejk, utan får vägra utföra sådana uppgifter, om personen i fråga inte heller i normala fall utför dem.

Den anställda är ändå skyldig att utföra alla sina normala arbetsuppgifter, dvs. samma uppgifter som annars, och i motsvarande omfattning också andra uppgifter som avviker från det vanliga arbetet men som den anställda har utfört även under normala förhållanden.

Rätten att vägra förutsätter att det är fråga om en laglig strejk med klara gränser.

• Mer information finns i handboken Konfliktanvisningar >, s. 34

Med partiell strejk avses vägran att utföra vissa arbetsuppgifter.

Tjänsteinnehavare kan inte gå i partiell strejk. Däremot kan arbetstagarna göra det.

Vid arbetskonflikter har endast arbetsgivaren rätt att leda och övervaka arbetet (arbetsledningsrätt).

Om en företrädare för arbetsgivaren som utövar arbetsledningsrätt deltar i en strejk, ska arbetsledningsrätten under strejken överföras till en person som står utanför strejken.

• Mer information finns i handboken Konfliktanvisningar >, s. 23 ja 31

Ja, om förutsättningarna för sjuklön uppfylls (AKTA kap. V § 1 och 2). Den anställda är sjukledig under den tid som anges i läkarintyget.

Enligt den tidsprioriteringsprincip som är vedertagen i arbetsrätten bedöms konsekvenserna av frånvaro som beror på olika grunder utifrån den frånvarogrund som börjat först.

Det avgörande är när och på vilka grunder den anställda har uteblivit från arbetet. Den anställda som omfattas av strejken insjuknade innan strejken bröt ut, så grunden för frånvaron är sjukledighet, inte strejk.

Nej, sjuklön betalas inte.

Enligt den tidsprioriteringsprincip som är vedertagen i arbetsrätten bedöms konsekvenserna av frånvaro som beror på olika grunder utifrån den frånvarogrund som börjat först.

Det avgörande är när och på vilka grunder den anställda har uteblivit från arbetet.

Den anställda som deltar i strejken insjuknade efter det att strejken bröt ut, så grunden för frånvaron är strejk, inte sjukledighet.