Vanliga frågor

Enligt AKTA kap. VI § 4 mom. 2 uppbärs ingen ersättning för måltiden för en anställd som under ett arbetsskift vid ett daghem har ålagts att delta i en måltid i egenskap av övervakare eller handledare (s.a.s. som förebild vid måltiden).

Alla anställda som har ålagts att övervaka och handleda en måltid fungerar alltså som förebild vid måltiden. Det förutsätts alltså inte att den anställda åläggs att äta.

Arbetsgivaren bestämmer hur många anställda som åläggs att övervaka och handleda måltiderna och vilka anställda det gäller. Om inte alla anställda i gruppen behövs för att handleda och övervaka måltiderna, kan arbetsgivaren bestämma att en del av de anställda till exempel ska sköta andra uppgifter eller hålla måltidsrast.

För behöriga lärare inom småbarnspedagogik och speciallärare inom småbarnspedagogik på daghem samt daghemsföreståndare finns det i UKTA del G en egen tillämpningsanvisning enligt vilken man vid planeringen av användningen av arbetstiden ska reservera tid för uppgifter utanför barngruppen.

För annan daghemspersonal finns det ingen motsvarande tillämpningsanvisning i AKTA. Arbetsgivaren kan dock anvisa arbetsuppgifter utanför barngruppen också för andra personalgrupper på daghemmet, till exempel lärare inom småbarnspedagogik som saknar behörighet, socionomer inom småbarnspedagogik och barnskötare inom småbarnspedagogik.

Alla uppgifter som arbetsgivaren bestämmer utförs under arbetstid. Om arbetsgivaren anvisar arbetsuppgifter utanför barngruppen, ska arbetsgivaren med stöd av sin arbetsledningsrätt  också anvisa arbetstid för dessa uppgifter.

Enligt AKTA kap. III § 4 räknas utbildning som arbetsgivaren bestämmer att den anställda ska delta i som arbetstid. Om arbetsgivaren bestämmer att den anställda ska delta i utbildning för läkemedelstillstånd, räknas utbildningen alltså som arbetstid.

Om det inte är fråga om utbildning som arbetsgivaren bestämt att den anställda ska delta i, kan arbetsgivaren bevilja arbets- eller tjänstledighet för utbildningen. Samtidigt fattar arbetsgivaren beslut om huruvida ledigheten är avlönad eller oavlönad.

Enligt AKTA kap. III § 4 räknas utbildning som arbetsgivaren bestämmer att den anställda ska delta i som arbetstid. I och med att man i allmänhet på förhand är medveten om en kommande utbildning bör detta beaktas när arbetsskiftsförteckningen görs upp.

Om det inte är fråga om utbildning som arbetsgivaren bestämt att den anställda ska delta i och utbildningen alltså inte räknas som arbetstid, kan arbetsgivaren bevilja den anställda arbets- eller tjänstledighet för utbildningen.

Frågan gäller daghemspersonal som omfattas av UKTA del G och AKTA bilaga 5.

Denna fråga och svaret på den har utarbetats av KT, Sote rf, JAU rf och FOSU rf tillsammans.

Enligt AKTA kap. III § 11 anses det allmänt vara eftersträvansvärd praxis att de anställdas arbetsdag eller arbetsskift är sammanhängande, med de undantag som den dagliga vilotiden medför, utom i de arbeten där det finns någon särskild anledning att ordna arbetsskiftet på något annat sätt. Arbetsskift kortare än fyra timmar ska inte tillämpas om inte den anställdas behov eller verksamheten av grundad anledning förutsätter det.

Inom småbarnspedagogiken kan det finnas särskilda skäl att ordna ett arbetsskift i två delar den dag då en föräldrakväll ordnas på kvällen. AKTA anger inte någon begränsning för till exempel längden på pausen mellan skiften.

Enligt AKTA kap. III § 26 ska tjänsteinnehavarna och arbetstagarna dagligen ges en 10 minuter lång rast (kafferast) som räknas in i arbetstiden och under vilken de inte får avlägsna sig från arbetsplatsen. Rasten arrangeras vid behov i turer och även i övrigt så att arbetets gång eller de tjänster som ska tillhandahållas inte störs av rasten. Rasten får inte förläggas till början eller slutet av arbetsskiftet eller arbetsdagen.

Inom småbarnspedagogiken har de anställda sålunda rätt till en rast på tio minuter som ges under arbetsskiftet, med undantag för början och slutet av skiftet. Rasten kan hållas till exempel i arbetsplatsens personalrum.

Frågan gäller daghemspersonal som omfattas av UKTA del G och AKTA bilaga 5.

Denna fråga och svaret på den har utarbetats av KT, Sote rf, JAU rf och FOSU rf tillsammans.

Begreppet ”finjustering” förekommer inte i kollektivavtal. I daghem avses med begreppet finjustering tidsmässigt små ändringar i arbetsskiftsförteckningen. På finjusteringen tillämpas avtalsbestämmelserna om ändring av arbetsskiftsförteckningen enligt AKTA kap. III § 28.

Enligt AKTA kap. III § 28 får en arbetsskiftsförteckning som delgetts de anställda ändras endast med de anställdas samtycke eller av grundad anledning. Förekomsten av grundad anledning prövas från fall till fall.

Med den anställdas samtycke kan arbetsskiftsförteckningen alltid ändras. Nås inte enighet om ändringen, bör endast de ändringar som är nödvändiga med tanke på verksamheten göras i arbetsskiftsförteckningen.

Med tanke på verksamheten kan det vara nödvändigt att ändra en arbetstagares arbetsskift, om ett barns behov av småbarnspedagogik förändras och daghemmet vid den tidpunkten annars inte skulle ha någon pedagogisk personal på plats som ansvarar för fostran. När arbetstagaren redan har infunnit sig till sitt arbetsskift kan arbetsskiftet dock inte ändras utan arbetstagarens samtycke.

Frågan gäller daghemspersonal som omfattas av UKTA del G och AKTA bilaga 5.

Denna fråga och svaret på den har utarbetats av KT, Sote rf, JAU rf och FOSU rf tillsammans.

Den kompetens som magisterexamen medför syns ofta i den anställdas arbetsprestation som ett bredare kunnande och mer yrkesskicklighet. I så fall kan den beaktas vid utvärderingen av arbetsprestationen, på basis av vilken individuella tillägg beviljas. Det individuella tillägget betalas på basis av yrkesskicklighet, arbetsprestationer och andra, eventuella lokalt fastslagna kriterier.

Tanken är att det individuella tillägget ger den anställda mer motivation för arbetet, då han eller hon kan påverka sin lönenivå genom sina prestationer. KT och OAJ rekommenderar att det kunnande som magisterexamen medför beaktas vid bedömningen av arbetsprestationen och beviljandet av individuella tillägg.

En person med högre utbildning kan också ges mer krävande arbetsuppgifter. Om arbetsuppgifterna och uppgifternas svårighetsgrad skiljer sig åt för lärare inom småbarnspedagogik med magisterexamen jämfört med dem med kandidatexamen eller annan utbildning som ger behörighet för lärare inom småbarnspedagogik, betalas de olika stor uppgiftsrelaterad lön.

Det är inte förenligt med UKTA del G att differentiera de uppgiftsrelaterade lönerna för lärare inom småbarnspedagogik enbart på basis av utbildning. Principen i lönesystemet i UKTA del G är att den uppgiftsrelaterade lönen bestäms enligt uppgifternas svårighetsgrad.

Enligt UKTA del G granskas uppgifternas svårighetsgrad lönepunktsvis. Speciallärare inom småbarnspedagogik har samma lönenivå oberoende av att man på dem som avlagt magisterexamen respektive kandidatexamen tillämpar olika lönepunkter (4501042 och 4500042). Det samma gäller lärare inom småbarnspedagogik (45001044 och 45000044). Detta innebär att till exempel en lärare inom småbarnspedagogik med magisterexamen inte kan betalas en annan uppgiftsrelaterad lön än en lärare med kandidatexamen eller någon annan behörighetsgivande examen enbart på basis av utbildningsnivån.

KT och OAJ har tillsammans utarbetat denna fråga och dess svar.

UKTA del G innehåller inga ”separattillägg”. För att ett separat tillägg som avviker från den uppgiftsrelaterade lönen ska kunna betalas krävs det att man ingått ett lokalt avtal om avvikelse från bestämmelserna i UKTA del G.

I den gemensamma tillämpningsanvisningen för lönesättningen i UKTA del G § 7 nämns ansvar för förskoleundervisningen som exempel på en sådan uppgift i arbetet med undervisning och fostran som påverkar arbetsvärderingen. Ansvar för förskoleundervisningen kan därför beaktas som en faktor som höjer den uppgiftsrelaterade lönen för lärare inom småbarnspedagogik. Här är det dock fråga om en del av den uppgiftsrelaterade lönen som också ska bete sig som en uppgiftsrelaterad lön, exempelvis så att den höjs i samband med allmänna förhöjningar.

Eventuella extra uppgifter och ansvar i anknytning till förskoleundervisning ska alltså beaktas i uppgiftsbeskrivningen och svårighetsgraden bedömas med iakttagande av arbetsgivarens lokala arbetsvärderingssystem. På basis av arbetsgivarens bedömning kan en uppgiftsbeskrivning där extra uppgifter och ansvar ingår sålunda placeras på en högre arbetsvärderingsnivå än de uppgiftsbeskrivningar i samma lönepunkt som inte innehåller motsvarande extra uppgifter eller ansvar.

KT och OAJ har tillsammans utarbetat denna fråga och dess svar.

Med familjedagvårdare som arbetar hemma hos ett barn avses oberoende av yrkesbeteckning till exempel familjedagvårdare som arbetar i ett barns hem, trefamiljsdagvårdare och familjedagvårdare som arbetar som ersättande familjedagvårdare i ett barns hem. Trefamiljsdagvårdare arbetar hemma hos familjer, till exempel veckovis i de olika familjernas hem.

Trefamiljsdagvårdare och familjedagvårdare som arbetar hemma hos ett barn hör till lönepunkt 05VKA064 i AKTA bilaga 5.

Denna fråga har formulerats i samarbete mellan KT, FOSU rf, JAU rf och Sote rf.

Med familjedagvårdare som arbetar hemma hos ett barn avses oberoende av yrkesbeteckning till exempel familjedagvårdare som arbetar i ett barns hem, trefamiljsdagvårdare och familjedagvårdare som arbetar som ersättande familjedagvårdare i ett barns hem.

Trefamiljsdagvårdare och familjedagvårdare som arbetar hemma hos ett barn hör till lönepunkt 05VKA064 i AKTA bilaga 5.

För trefamiljsdagvårdare och övriga familjedagvårdare som arbetar hemma hos ett barn finns det en särskild bestämmelse om arbetstiden i AKTA bilaga 5 § 4. På familjedagvårdare som i huvudsak arbetar hemma hos ett eller flera barn tillämpas bestämmelserna om arbetstid och arbetstidsersättningar i AKTA bilaga 12 § 7–10.

Övriga anställningsvillkor såsom lön, semester, sjukfrånvaro och familjeledigheter samt övriga ledigheter med lön följer de allmänna bestämmelserna i AKTA.

Denna fråga har formulerats i samarbete mellan KT, FOSU rf, JAU rf och Sote rf.

Tillämpningsområdet för AKTA bilaga 5 begränsar sig till personal inom småbarnspedagogiken samt vissa yrkesuppgifter och grundläggande serviceuppgifter i skolor. I det här sammanhanget avser ”skola” uttryckligen grundskola.

Yrkesgrupper som hör till AKTA bilaga 5 är till exempel skolgångshandledare och skolgångsbiträden i grundskolorna.

Denna fråga har formulerats i samarbete mellan KT, FOSU rf, JAU rf och Sote rf.

Inom UKTA del G är den allmänna förhöjningen 2,02 procent och inom AKTA bilaga 5 är den 2,2 procent 1.6.2023.

Justeringspotten är 0,7 procent (0,4 % + 0,3 %) i båda avtalen. Om samförstånd inte nås om fördelningen av justeringspottens 0,3 procent, fördelas hälften som en lokal allmän förhöjning (0,15 %) och arbetsgivaren beslutar hur den andra hälften (0,15 %) fördelas.

Utöver nämnda 0,7 procent (0,4 % + 0,3 %) innehåller båda avtalen en lokal justeringspott på 1,2 procent enligt utvecklingsprogrammet 1.6.2023.

I tabellen kan du kontrollera de förhöjningar som tillkommer småbarnspedagogiken i juni 2023.

* I UKTA granskas inte fördelningen av den lokala justeringspotten per bilaga.

Anställda som omfattas av UKTA del G får 30.6.2023 en engångspott på 467 € + 150 €. De som omfattas av AKTA bilaga 5 får en engångspott på 467 € + 120 €.

Engångsarvodet betalas 30.6.2023 till anställda med en oavbruten anställning som inletts senast 2.5.2023 och som är i kraft 31.5.2023.
För deltidsanställda betalas arvodet i proportion till deltidsarbetstiden.

Avtalet hindrar inte att hela den lokala justeringspotten riktas till del G eller vice versa.

Inom UKTA behöver justeringspotten inte delas upp enligt lönesummornas vikt i olika bilagor.