Suomeksi

AKTA

2017

Allmänt kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal
  • Bläddra i avtalets kapitel ÖppnaStäng
    III Arbetstid

    Överskridande av den ordinarie arbetstiden och arbetstidsersättningar

    § 13 Dygnets, arbetsveckans och arbetsperiodens början

    Ett dygn anses börja kl. 00.00 och en arbetsvecka och en arbetsperiod vid midnatt mellan söndag och måndag, om det inte lokalt har bestämts att dygnet börjar när arbetsskiftet inleds.

    § 14 Definition av och ersättning för mertidsarbete

    mom. 1

    Mertidsarbete är arbete som på arbetsgivarens initiativ utförs utöver tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens ordinarie arbetstid, men som inte är övertidsarbete.

    Tillämpningsanvisning

    För den som arbetar full arbetstid inom ramen för allmän arbetstid kan mertidsarbete uppkomma endast under söckenhelgsveckor och söckenhelgsperioder.

    I periodarbete kan mertidsarbete uppkomma endast för deltidsanställda arbetstagare. I en full arbetsperiod är mertidsarbete arbete som utförs utöver den ordinarie deltidsarbetstiden upp till övertidsgränsen.

    mom. 2

    I byråarbete ges mertidsersättning till personer med full arbetstid för högst 2 timmar i veckan, utom under de söckenhelgsveckor som avses i § 7 mom. 2.

    mom. 3 

    Mertidsarbete ersätts enligt arbetsgivarens prövning antingen i pengar som en oförhöjd timlön för varje timme mertidsarbete eller i form av motsvarande ledighet.

    Tillämpningsanvisning

    Förutsättningarna för mertidsersättning framgår av § 21. Angående ersättning i form av ledighet, se § 25 mom. 5 och 6.

    § 15 Definition av och ersättning för övertidsarbete

    mom. 1

    Övertidsarbete avser arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider både den ordinarie arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen och följande övertidsgränser:

    1. Allmän arbetstid (§ 7) och byråarbetstid (§ 8)

    Övertidsgräns per dygn:

    8 timmar eller en längre tid som anges i arbetsskiftsförteckningen, men högst 9 timmar.

    Övertidsgräns per vecka:

    Vid allmän arbetstid och byråarbetstid är övertidsgränsen per vecka 38 timmar 45 minuter. Under en utjämningsperiod som överstiger en vecka är övertidsgränsen per vecka vid allmän arbetstid dock den i arbetsskiftsförteckningen antecknade ordinarie arbetstiden per vecka och i byråarbete den i arbetsskiftsförteckningen antecknade ordinarie arbetstiden per vecka utökad med 2 timmar.

    Om det i en utjämningsperiod ingår en arbetstidsförkortande söckenhelg enligt § 7 mom. 2, utgör övertidsgränsen vid allmän arbetstid den i förteckningen angivna arbetstiden per vecka utökad med 7 timmar 45 minuter för varje arbetstidsförkortande söckenhelg, och i byråarbete den i förteckningen angivna arbetstiden per vecka utökad med 2 timmar och därutöver med 7 timmar 21 minuter för varje arbetstidsförkortande söckenhelg. Den höjning av gränsen som beror på söckenhelg ska göras samma vecka som den extra ledigheten ges.

    I en sådan utjämningsperiod för deltidsarbete som överstiger en vecka är övertidsgränsen 38 timmar 45 minuter multiplicerad med antalet veckor under utjämningsperioden.

    Tillämpningsanvisning

    Vid allmän arbetstid och byråarbetstid kan man särskilja övertidsarbete per dygn och övertidsarbete per vecka. Med övertidsarbete per vecka avses arbete som överstiger övertidsgränsen per vecka, men som inte är övertidsarbete per dygn. Övertidsarbete ersätts antingen som övertidsarbete per dygn eller som övertidsarbete per vecka, men inte som båda. Från den arbetade tiden per vecka avdras först eventuellt övertidsarbete per dygn. Om övertidsgränsen per vecka överskrids också därefter, utgör den överskjutande tiden övertidsarbete per vecka.

    1. I periodarbete (§ 9) är övertidsgränsen det timantal som anges i § 9 och under en avbruten arbetsperiod det timantal som anges i § 16.
       
    2. I arbetstiden för vissa sakkunniga (§ 10) är övertidsgränsen 38 timmar 45 minuter per vecka eller, i en utjämningsperiod som överstiger en vecka, den nämnda arbetstiden per vecka multiplicerad med antalet veckor i utjämningsperioden.

    mom. 2

    Som övertidsarbete räknas inte en utanför arbetstidslagen stående tjänsteinnehavares eller arbetstagares deltagande i möte, för vilket engångsarvode betalas.

    mom. 3

    Övertidsarbete ersätts enligt arbetsgivarens prövning antingen i pengar eller i form av ledighet under ordinarie arbetstid på det sätt som bestäms närmare nedan eller i respektive bilaga.

    mom. 4

    Av den fastställda arbetsskiftsförteckningen ska framgå mängden ersättning i form av ledighet och hur ledigheten förläggs. Om det i den fastställda arbetsskiftsförteckningen har antecknats att en tjänsteinnehavare eller arbetstagare ges ledighet som ersättning för övertidsarbete och den anställde insjuknar innan ledigheten börjar, flyttas den ersättning i ledig tid som antecknats under sjukledigheten så att den ges senare vid en tidpunkt som bestäms enligt § 25 mom. 5. Alternativt kan arbetsgivaren enligt prövning betala ut ersättning i pengar så som anges ovan i detta moment. Om den anställde insjuknar under den ersättande ledigheten flyttas övertidsersättningen i ledig tid från dagen efter insjuknandet till en senare tidpunkt eller ersätts i pengar så som anges ovan.

    Tillämpningsanvisning

    Andra tjänst- eller arbetsledigheter föranleder inte flyttning av övertidsledighet som fastställts i arbetsskiftsförteckningen.
    Övriga ersättningar i form av ledighet som avses i detta kapitel flyttas inte.

    § 16 Mertids- och övertidsarbete i periodarbete under en avbruten period

    Avbrott som planerats på förhand i arbetsskiftsförteckningen
    mom. 1

    Om arbetsperioden avbryts av semester, tjänst- eller arbetsledighet eller någon annan godtagbar orsak, förkortas den ordinarie arbetstiden (övertidsgränsen) med 7 timmar 45 minuter för varje dylik frånvarodag som hade varit arbetsdag, dock högst med 38 timmar 45 minuter per kalendervecka.

    För deltidsanställda betraktas som ordinarie arbetstid (mertidsgräns) deltidsarbetstidens proportionella andel av övertidsgränsen för dem som har full arbetstid.

    Tillämpningsanvisning

    Om arbetsdagarna inte är kända, betraktas måndag–fredag som arbetsdagar. En söckenhelg som ingår i avbrottstiden betraktas som arbetsdag, vilket innebär att den ordinarie arbetstiden inte förkortas med söckenhelgsförkortning enligt § 9 mom. 3. En söckenhelg förkortar den ordinarie arbetstiden enligt § 9 mom. 3 när den står utanför avbrottet.

    Om arbetstagaren är frånvarande hela kalenderveckan förkortas den ordinarie arbetstiden i arbetsperioden med 38 timmar 45 minuter.

    I deltidsarbete är övertidsgränsen den samma som för dem som har full arbetstid.

    Andra avbrott
    mom. 2

    1. Om ett avbrott som föranletts av en sådan orsak som avses i mom. 1 ovan inte var känt en vecka innan arbetsperioden började, utgör den arbetstid utanför frånvaron som utförs utöver den ordinarie arbetstid som planerats i den godkända arbetsskiftsförteckningen övertidsarbete vid full arbetstid.

    Tillämpningsanvisning

    Vet man om avbrottet senast 7 dagar innan arbetsperioden börjar planeras den ordinarie arbetstiden enligt mom. 1. Om avbrottet inte var känt (7 dagar innan perioden börjar) utvisar timantalet i mom. 2 övertidsgränsen.

    1. I deltidsarbete är arbetstid utöver den ordinarie arbetstiden mertidsarbete upp till övertidsgränsen (full arbetstid enligt § 9).

      Om det i arbetsperioden ingår både på förhand planerat och något annat avbrott är övertidsgränsen det timantal som avtalats ovan i § 16 mom. 1.
       
    2. Om ersättning i form av ledighet har planerats i arbetsskiftsförteckningen eller om arbetstiden understiger den ordinarie arbetstiden av någon annan motsvarande orsak utgörs övertidsarbete i fallet i punkt 1 och mertidsarbete i fallet i punkt 2 av de arbetstimmar som överstiger det antal timmar man får då man räknar ihop den arbetstid utanför avbrottstiden som antecknats i arbetsskiftsförteckningen och det på förhand planerade underskottet i den ordinarie arbetstiden.

    § 17 Övertidsersättning

    mom. 1
    För övertidsarbete betalas i penningersättning

    1. en med 50 % förhöjd timlön för de 2 första timmarna övertidsarbete per dygn och en med 100 % förhöjd timlön för varje följande timme övertidsarbete per dygn, samt en med 50 % förhöjd timlön för de 5 första timmarna övertidsarbete per vecka och en med 100 % förhöjd lön för varje följande timme övertidsarbete per vecka och per dygn
       
    2. i periodarbete en med 50 % förhöjd timlön för de 12 första övertidstimmarna under en tvåveckorsperiod, för de 18 första övertidstimmarna under en treveckorsperiod och för de 24 första övertidstimmarna under en fyraveckorsperiod samt en med 100 % förhöjd timlön för varje följande övertidstimme
       
    3. alternativt ges motsvarande ledighet.

    mom. 2

    Under en avbruten period i periodarbete och när en anställning börjar eller upphör mitt under en arbetsperiod ersätts övertidsarbete genom att det för de två första genomsnittliga övertidstimmarna som uträknats per arbetsdag betalas en med 50 % förhöjd timlön och för varje därpå följande timme en med 100 % förhöjd timlön. Alternativt ges motsvarande ledighet.

    En med 100 % förhöjd timlön betalas eller motsvarande ledighet ges dock för timmar som överstiger övertidstimmarna enligt mom. 1 ovan.

    Som arbetsdagar betraktas också hela lediga dagar som följer av arbetstidsutjämning eller av ersättning i form av ledighet.

    § 18 Nödarbete

    I de situationer och under de förutsättningar som anges i 21 § i arbetstidslagen kan de ordinarie arbetstiderna förlängas. Nödarbete som utförs som övertidsarbete ersätts i enlighet med bestämmelserna om övertidsersättning i detta avtal.

    § 19 Söndags-, lördags- och helgaftonsersättning

    Söndagsersättning
    mom. 1

    För arbete som utförs på söndag, självständighetsdagen, första maj, långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, midsommardagen, alla helgons dag, nyårsdagen, trettondagen, juldagen och annandag jul samt kl. 18.00–24.00 på lördag och motsvarande tid dagen före de ovan uppräknade helgdagarna betalas utöver den ordinarie lönen en oförhöjd timlön för varje arbetstimme eller ges motsvarande ledighet.

    Lördagsersättning
    mom. 2

    För arbete som utförs kl. 6.00–18.00 på helgfri lördag, med undantag av påskafton eller julafton som infaller på en lördag, betalas en penningersättning på 20 % av den oförhöjda timlönen eller ges motsvarande ledighet

    1. i periodarbete och
       
    2. för de arbetstimmar som utförs under ordinarie arbetstid i ett annat arbetstidssystem.

    Helgaftonsersättning
    mom. 3

    För arbetstimmar som utförs kl. 00.00–18.00 på påskafton, midsommarafton eller julafton som infaller någon annan dag än söndag betalas i helgaftonsersättning utöver den ordinarie lönen en oförhöjd timlön eller ges motsvarande ledighet.

    § 20 Kvälls-, natt- och skiftersättning

    Kvällsarbete
    mom. 1

    Med kvällsarbete avses arbete som utförs kl. 18.00–22.00. För kvällsarbete betalas en penningersättning på 15 % av den oförhöjda timlönen eller ges motsvarande ledighet.

    Nattarbete
    mom. 2

    Med nattarbete avses arbete som utförs kl. 22.00–7.00. För nattarbete betalas en penningersättning på 30 % av den oförhöjda timlönen eller ges motsvarande ledighet. I periodarbete är ersättningen i form av ledighet 24 minuter per nattarbetstimme och penningersättningen 40 % av den oförhöjda timlönen.

    Tillämpningsanvisning

    Skifttillägg och kvälls- eller nattersättning betalas inte samtidigt.

    Särskilda bestämmelser om ersättningen för nattarbete till brandpersonal ingår i avtalet för tekniska sektorn.

    Nattersättning i form av ledighet vid periodarbete

    mom. 3

    När en arbetsperiod avbryts, kan underskottet i den ordinarie arbetstiden inte fyllas ut med nattersättning i form av ledighet till större del än den mängd som i den fastställda arbetsskiftsförteckningen i fråga har antecknats bli given som kompensation i form av ledig tid. Nattersättning i form av ledighet ges tidigast under den period som följer på utförandet av nattarbete och senast inom den föreskrivna tid som anges i § 25 mom. 5 i detta kapitel.

    Tillämpningsanvisning

    Om man har planerat att ge en 8 timmar lång kompensation för nattarbete i en arbetsperiod men det i perioden uppkommer ytterligare 4 faktiska arbetstimmar, måste 4 timmar av den planerade kompensationen för nattarbete flyttas till en senare tidpunkt. Alternativt betalas penningersättning för dem.

    Skiftarbete
    mom. 4

    Med skiftarbete avses ett i enlighet med § 7 ordnat tvåskiftsarbete eller ett i enlighet med bilagorna 5 och 6 i det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal ordnat treskiftsarbete, där skiften avlöser varandra regelbundet och växlar vid på förhand överenskomna tidpunkter och där de anställda utför likartat arbete. I arbeten som gäller renhållning av allmänna vägar och gator samt vid sim- och idrottshallar o.d. anläggningar samt på idrottsplaner anses skiften avlösa varandra regelbundet även då de delvis överlappar varandra, dock högst med en timme. I tvåskiftsarbete vid trafikverk eller arbeten som gäller underhåll och renhållning av allmänna vägar och gator anses skiften avlösa varandra regelbundet också i det fall att det mellan skiften finns en paus som är högst en timme lång. En tjänsteinnehavare eller arbetstagare kan tillfälligt hållas också i samma skift, om man kommer överens om det. I tvåskiftsarbete som ordnas på ovan nämnda sätt och i treskiftsarbete som avses i bilagorna 5 och 6 i det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal betalas i penningersättning för kvällsskift 15 % av den oförhöjda timlönen och för nattskift 30 % av den oförhöjda timlönen.

    Tillämpningsanvisning

    Att arbetsskiften avlöser varandra innebär att det andra skiftet börjar omedelbart efter att första skiftet upphört och på motsvarande sätt i treskiftsarbete att det tredje skiftet börjar omedelbart när det andra upphört. Skiften får inte ens delvis överlappa varandra och mellan skiften får det inte uppstå någon paus, med undantag av de arbetsställen och arbeten som anges särskilt i denna paragraf. Att skiften växlar innebär att ingen fortgående hålls i samma skift utan att de som haft morgonskift övergår till att arbeta kvälls- eller nattskift osv.

    Om arbetet t.ex. under 5 dagar i veckan (mån–fre) har ordnats som skiftarbete som motsvarar de ovan angivna förutsättningarna, men det på grund av inrättningens driftstider har ordnats som ett enda skift under veckosluten (lör–sön), dvs. är dagarbete, betalas skifttillägg endast för de dagar då skiftarbete utförs (mån–fre). Betalningen av kvällsskifts- eller nattskiftstillägg är inte bunden till vissa klockslag, vilket är fallet med kvälls- och nattersättningarna, utan tillägget betalas för alla timmar i kvälls- och nattskift. Skifttillägg betalas inte i periodarbete.

    § 21 Allmänna förutsättningar för arbetstidsersättning

    En förutsättning för mertids-, övertids-, kvälls-, natt-, lördags-, söndags- och helgaftonsersättning är att

    1. arbetet har utförts på arbetsplatsen eller, av särskilda skäl, på en annan plats som chefen har bestämt
       
    2. den tid som använts för arbetet eller mängden utfört arbete har utretts på ett tillförlitligt sätt
       
    3. arbetet har utförts på grundval av en skriftlig beordran av den behöriga myndigheten, såvida det inte är fråga om regelbundet skift- eller periodarbete.

    Tillämpningsanvisning

    Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare utför övertidsarbete hemma, förutsätter ersättandet av övertidsarbetet förutom en skriftlig beordran om övertidsarbete också tillstånd av chefen. Att utföra övertidsarbete hemma kommer i fråga endast i undantagsfall.

    De ersättningar för s.k. obekväm arbetstid som följer av § 19 och 20 i detta kapitel ges endast för faktiskt arbetad tid. De ges också för mertids- och övertidsarbete. (Undantag: lördagsarbete, se § 19 mom. 2 punkt 2.)

    § 22 Begränsningar för arbetstidsersättning

    De bestämmelser i detta avtal som gäller mertids-, övertids-, kvälls-, natt-, skift-, lördags- och söndagsersättning samt beredskap tillämpas inte på sådana tjänsteinnehavare och arbetstagare

    1. vars ordinarie arbetstid inte är fastställd
       
    2. som får sin huvudsakliga inkomst av andra arvoden, provisioner eller avgifter för arbetsuppgifterna,
       
    3. som beviljats rätt att inneha en annan sådan förvärvssyssla vars skötsel tar ordinarie arbetstid i anspråk, om inte den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen finner det skäligt,
       
    4. vars lön i fråga om de ersättningar som avses i detta moment genom särskilda bestämmelser i ett tjänste- eller arbetskollektivavtal har arrangerats på något annat sätt eller, beträffande tjänsteinnehavare, har ordnats på något annat sätt genom löneavtal eller
       
    5. som den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen anser vara i ledande eller självständig ställning.

    Tillämpningsanvisning

    Vid bedömningen av om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare ska anses vara i ledande ställning beaktas personens ställning i organisationen. En person som är chef för en avdelning, en byrå osv. är i en sådan ställning. Också någon annan anställd än den som utför egentliga chefsuppgifter kan anses vara i sådan ställning om personen i fråga verkar i ledningsuppgifter på motsvarande nivå eller i övrigt kan jämställas med en anställd i chefsuppgifter.

    En tjänsteinnehavare eller arbetstagare vars huvudsakliga uppgift består i att direkt leda eller övervaka arbete och som inte alls eller endast tillfälligt deltar i arbete som utförs av anställda som tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren leder eller övervakar är i regel inte i sådan ledande ställning som avses här.

    En tjänsteinnehavare eller arbetstagare kan anses vara i självständig ställning om arbetsuppgifterna är av sådant slag att användningen av arbetstiden inte kan övervakas tillräckligt noggrant eller det inte är ändamålsenligt att övervaka den noga. Sådana tjänsteinnehavare är i allmänhet till exempel personer i chefsställning, personer som utför planerings- eller forskningsarbete och personer som till exempel arbetar delvis vid ett verk, delvis utanför det (i fältarbete).

    § 23 Arbetstidsersättningar till dem som är i ledande eller självständig ställning

    mom. 1

    Till anställda i ledande eller självständig ställning, frånsett dem som räknas upp i mom. 3, ges under de förutsättningar som nämns i § 21

    1. för mertidsarbete som överstiger den ordinarie arbetstiden per vecka eller den ordinarie arbetstiden under en arbetsperiod som är längre än en vecka, i ersättning i form av ledighet under ordinarie arbetstid en timme för varje timme mertidsarbete eller i penningersättning den oförhöjda timlönen. För övertidsarbete ges, när det är fråga om arbetstid som överstiger 38 timmar 45 minuter i veckan, eller under en utjämningsperiod 38 timmar 45 minuter multiplicerad med antalet veckor i utjämningsperioden, i övertidsersättning timlönen förhöjd med 50 % eller motsvarande ledighet,
       
    2. för lördagsarbete lördagsersättning enligt § 19 mom. 2,
       
    3. för beredskap beredskapsersättning enligt § 5 mom. 3, dock inte för beredskapstimmar kl. 24.00–6.00, om inte den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen finner det skäligt, och
       
    4. för söndagsarbete utöver den ordinarie lönen en oförhöjd timlön eller motsvarande ledighet för varje söndagsarbetstimme.

    Dessutom ges sjukhusfysiker kvälls- och nattersättning för kvälls- och nattarbete enligt § 20 mom. 1 och 2. Till en tjänsteinnehavare som arbetsgivaren har beordrat beredskap i socialjour ges, i avvikelse från punkt 3, ersättning också för beredskapstimmar som infaller kl. 24.00–6.00. Om tjänsteinnehavaren under denna beredskap inkallas till arbete under tid som berättigar till kvälls- eller nattersättning ges sådan ersättning enligt § 20 mom. 1 och 2. Kvälls-, natt- och skiftersättning enligt § 20 kan ges också till andra tjänsteinnehavare och arbetstagare som avses i detta moment, om den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen finner det skäligt.
    Ersättningarna ges senast under de tre kalendermånader som följer på utgången av den vecka eller period under vilken det arbete som berättigar till ersättningen har utförts.

    Tillämpningsanvisning

    De tjänsteinnehavare och arbetstagare i ledande eller självständig ställning vilka avses i denna bestämmelse kan dock omfattas av arbetstidslagen. I så fall tillämpas de bestämmelser i arbetstidslagen som avses ovan i § 2 mom. 1 på dem. Tillämpningsområdet för denna paragraf motsvarar alltså inte till sitt innehåll 2 § 1 mom. 1 punkten i arbetstidslagen.

    Tid som åtgått till representation e.d. anses inte vara arbetstid som berättigar till här avsedda ersättningar.

    Övertidsersättning ges endast för övertidsarbete per vecka (gränsen 38 timmar 45 minuter per vecka) eller för övertidsarbete som överskrider arbetstiden för en arbetsperiod som är längre än en vecka. För övertidsarbete per dygn ges inte separat övertidsersättning per dygn, utan arbetstiden i fråga beaktas i arbetstiden för veckan eller perioden.

    Arbetsgivaren bestämmer om ersättning ska ges i form av ledighet eller pengar.

    Exempel

    En ledande tjänsteinnehavare eller en arbetstagare i ledande ställning, vars ordinarie arbetstid är 36 timmar 45 minuter i veckan, har enligt en beordran om mertids- och övertidsarbete arbetat 46 timmar 45 minuter i veckan. Mertids- och övertidsarbetet ersätts genom en kompensation i ledig tid på 14 timmar senast 3 månader från utgången av kalendermånaden i fråga. Alternativt kan i penningersättning betalas lön för 14 timmar (oförhöjd timersättning för 2 timmar och med 50 % förhöjd ersättning för 8 timmar).

    mom. 2

    Lokalt kan man med avtalsorganisationen, förtroendemannen eller den anställde i fråga avtala om att det till den som är i ledande eller självständig ställning inte betalas ersättningar enligt mom. 1 för tiden för ett möte, utan i stället engångsarvode.

    Tillämpningsanvisning

    Om man avtalar om saken med organisationen i fråga, iakttas i avtalsförfarandet bestämmelserna i § 3 med tillämpningsanvisningar. Det är meningen att den valda ersättningsgrunden ska iakttas konsekvent i fråga om alla möten.

    mom. 3

    Ersättningar som avses i mom. 1 ges inte till

    1. kommundirektörer eller biträdande kommundirektörer,
       
    2. direktörer som i första hand ansvarar för en samkommuns förvaltning och ekonomi,
       
    3. medlemmar av en ledningsgrupp inom kommunens/samkommunens centralförvaltning, chefer för verk eller personer i motsvarande ställning inom en kommun eller samkommun,
       
    4. medlemmar av en ledningsgrupp för ett affärsverk eller stort verk som hör till en stad med över 100 000 invånare
       
    5. sådana chefer för inrättningar eller andra verksamhetsenheter som i huvudsak sköter administrativa uppgifter, eller förvaltnings- eller ekonomidirektörer,

    om inte den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen finner det skäligt.

    Tillämpningsanvisning

    Huruvida det är fråga om ett stort verk i en stad med över 100 000 invånare avgörs av den behöriga kommunala myndigheten. Vid behov förs lokala förhandlingar om saken med representanter för de berörda tjänsteinnehavar- och arbetstagarorganisationerna, varvid man försöker komma överens om vilka verk som kan anses vara sådana stora verk som avses i avtalet.

    Som medlemmar av ledningsgrupper betraktas inte ersättare eller de som har närvarorätt vid möten men som på grund av tjänsteställning eller annan ställning inte hör till den egentliga ledningsgruppen.

    Verkschefer och personer i motsvarande ställning finns det i allmänhet endast i de stora städerna. Personer i motsvarande ställning kan vara t.ex. personalchefer, planeringschefer och stadsjurister.

    Medlemmarna av ledningsgruppen för en samkommuns centralförvaltning står utanför ersättningsbestämmelserna. Däremot tillämpas ersättningsbestämmelserna i allmänhet på medlemmarna av ledningsgruppen för sjukhus som hör till ett sjukvårdsdistrikt (utom på förvaltnings- eller ekonomidirektören och läkarna). Sålunda tillämpas ersättningsbestämmelserna t.ex. på en sådan ledande överskötare eller överskötare som hör till ledningsgruppen för ett sådant sjukhus.

    I punkt 5 avsedda chefer för inrättningar eller andra verksamhetsenheter och förvaltnings- eller ekonomidirektörer är bl.a. följande:

    • direktörer för energiverk eller motsvarande och förvaltnings- eller ekonomidirektörer vid dessa verk,
       
    • rektorer för yrkesläroanstalter,
       
    • sådana föreståndare för ålderdomshem, barnhem, daghem, institutioner för utvecklingsstörda, centraler för skyddat arbete, vattenverk eller motsvarande inrättningar eller direktörer för ungdomsverksamheten, kulturväsendet och fritidsverksamheten vilka i huvudsak sköter förvaltningsuppgifter, samt
       
    • förvaltnings- eller ekonomidirektörer för sjukhus eller yrkesläroanstalter.

    Sådana tjänsteinnehavare i ledande ställning till vilka det ofta är skäligt att betala ersättningar enligt mom. 1 är till exempel olika inrättningars föreståndare i det fall att de måste utföra underställdas arbetsskift eller i övrigt i betydande utsträckning delta i utförandet av underställdas uppgifter på grund av brist på arbetskraft, skötsel av vikariat eller liknande omständigheter. Om man enligt prövning beslutar att betala arbetstidsersättningar till dem som avses i mom. 3, är ersättningen förenlig med mom. 1 och inte till exempel mindre.

    Också de uppgifter som hör till personer i ledande eller självständig ställning ska om möjligt ordnas så att de kan utföras inom normal arbetstid.

    mom. 4

    Utan hinder av bestämmelserna ovan har de tjänsteinnehavare och arbetstagare som omfattas av arbetstidslagen rätt till ersättning för bostadsberedskap i enlighet med arbetstidslagen.

    § 24 Utryckningspenning

    För olägenhet som förorsakas av ankomst till arbetet betalas från 1.2.2016 en utryckningspenning på 7,61 euro om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren på arbetsgivarens initiativ inkallas till arbete (larmas) under sin fritid efter att redan ha avlägsnat sig från arbetsplatsen utan att ha beordrats beredskap eller på förhand fått meddelande om detta arbete. Kallelsen ska förutsätta att den anställde infinner sig till arbetet inom högst fem timmar. Om den anställde inkallas till arbete högst en timme tidigare än vad arbetsskiftsförteckningen förutsätter, betalas ingen utryckningspenning. Till den anställde betalas en minimiersättning för de resekostnader som det utryckningsbetonade arbetet förutsätter.

    § 25 Uträkning av timlön samt tidpunkten för ersättning i pengar eller i form av ledighet

    Uträkning av timlön
    mom. 1

    Den timlön som behövs för uträkning av penningersättningar för mertids-, övertids-, kvälls-, natt-, skift-, lördags-, söndags- och helgaftonsarbete samt beredskap får man genom att dividera den ordinarie lönen för en kalendermånad

    1. med 152, om arbetstiden bestäms enligt § 8,
       
    2. med 163, om arbetstiden bestäms enligt § 7 eller 9 eller enligt bilaga 6 i avtalet för tekniska sektorn,
       
    3. med 160, om arbetstiden bestäms enligt § 10 och
       
    4. med 158, om arbetstiden bestäms enligt bilaga 5 i avtalet för tekniska sektorn,

    om det inte i ett tillstånd till undantag eller kollektivavtal med stöd av 14 § i arbetstidslagen fastställts några andra grunder för uträkning av timlönen för sådana tjänsteinnehavare och arbetstagare som omfattas av arbetstidslagen.

    Arbetstagare
    mom. 2

    Skifttillägg för arbetstagare räknas med i timlönen, som höjs med 50 eller 100 %, om övertids- och söndagsarbete utförs vid en tidpunkt för vilken skifttillägg betalas.

    Tillämpningsanvisning

    I timlönen beaktas inte t.ex. kvälls-, natt-, lördags- eller helgaftonsersättningar när förhöjningsandelarna för övertids- och söndagsarbete räknas ut.

    Tjänsteinnehavares skifttillägg beaktas inte i timlönen vid betalning av övertids- och söndagsersättningar.

    Uträkning av timlön i deltidsarbete
    mom. 3

    Timlönen för en deltidsarbetande får man genom att dividera den ordinarie lönen för en kalendermånad (deltidslönen) med det tal man får då den ordinarie arbetstiden för den deltidsarbetande (deltidsarbetstiden) divideras med den fulla arbetstiden och multipliceras med den i mom. 1 angivna månadslönedivisorn för en anställd med full arbetstid.

    Tillämpningsanvisning

    Formel för timlön:

    Timlönen = deltidslönen

    :

    (

    mån.lönedivisorn

    x

    deltidsarbetstiden

    )

    full arbetstid

    Om arbetstiden per vecka i byråarbete är t.ex. 25 timmar, används som månadslönens (deltidslönens) divisor 103,4 (152 x 25 : 36,75).

    mom. 4

    I andra fall än de som avses i mom. 1 och 3 får man den behövliga timlönen genom att dividera den ordinarie lönen med det tal som motsvarar antalet timmar som används till ordinarie arbete under en månad.

    Tidpunkten för ersättningar
    mom. 5

    Penningersättning ska betalas och ersättning i form av ledighet ges senast under den kalendermånad som följer efter utförandet av det arbete som berättigar till ersättning. Om den ordinarie arbetstiden är fastställd för en längre period än en vecka, ska ersättningen ges under den kalendermånad som följer efter en sådan periods slut. Enligt överenskommelse med den anställde kan ersättning i form av ledighet dock ges ännu under de fyra följande kalendermånaderna. På samma sätt kan penningersättning betalas senare än vad som sägs ovan, när ersättning i form av ledighet som man avsett att ge inte har kunnat ges under den ovan bestämda tiden på grund av avbrott i tjänsteutövningen eller arbetet.

    Tillämpningsanvisning

    Bestämmelser om betalning av penningersättning för outtagna skiftledigheter i treskiftsarbete finns i bilagorna 5 och 6 i det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal.

    En särskild bestämmelse om tidpunkten för arbetstidsersättningar till dem som är i ledande eller självständig ställning finns i § 23 mom. 1.

    Ersättning i form av ledighet
    mom. 6

    Utan tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens samtycke kan ersättning i form av ledighet som är kortare än en arbetsdag inte användas, förutom då det gäller tidskompensation för nattarbete.