Kostnaderna för arbetsoförmåga kan påverkas

Arbetshälsoinstitutet har publicerat två nya verktyg för att utveckla ledningen av arbetsförmågan och stödja arbetstagarnas återhämtning inom social- och hälsovårdssektorn. Båda verktygen är gratis tillgängliga för arbetsplatserna.

Inledandet av välfärdsområdenas verksamhet 2023 ledde inte till några stora förändringar i arbetsförhållandena eller arbetet, framgår det av Arbetshälsoinstitutets undersökningar. Reformen är ännu i inledningsskedet och kommer att lyckas bäst om man sörjer för arbetstagarnas arbetsförmåga och involverar dem i planeringen av förändringen.

De kommunalt anställda var borta från arbetet på grund av sjukdom i genomsnitt 20,7 dagar år 2022. Antalet sjukfrånvarodagar ökade med rentav fyra dagar jämfört med året innan. Den troliga orsaken till ökningen var frånvaro på grund av coronaviruset.

Arbetshälsoinstitutets undersökningar Kommun 10 och Mitä Kuuluu? är riktgivande för utvecklingen av arbetslivet. Inom kommunerna och välfärdsområdena lönar det sig nu att stödja återhämtning från arbetet och ungas ork. Forskningsresultaten visar också att långsiktig utveckling har gett goda resultat inom ledarskap, och att det lönar sig att fortsätta med detta.

En lagändring som gäller villkoren för beviljande av rehabiliteringspenning träder i kraft 1.1.2023. Efter att ändringen trätt i kraft kan klienterna få rehabiliteringspenning för hela rehabiliteringstiden. Det blir också lättare för klienterna att växla mellan rehabiliteringspenningen och FPA:s andra förmåner.

År 2019, innan coronapandemin, var de kommunalt anställda frånvarande på grund av egen sjukdom i genomsnitt 16,5 dagar. År 2020 och 2021 var antalet sjukfrånvarodagar i genomsnitt 16,7.