Kommunerna och välfärdsområdena planerar spara över 420 miljoner euro i år

Kommunerna, samkommunerna och välfärdsområdena planerar att spara cirka 423 miljoner euro i år (2024), vilket är betydligt mer än under de senaste åren.

Anpassningsåtgärdernas andel utgör cirka 1,7 procent av de totala personalutgifterna inom lokalförvaltningen. Kommunernas andel av anpassningarna är 172 miljoner och välfärdsområdenas andel 251 miljoner euro.  

I fjol (2023) sparade organisationerna i kommun- och välfärdssektorn cirka en procent i personalutgifter. Med det här sparades 241 miljoner, vilket är 75 miljoner mer än under föregående år (2022). 

Uppgifterna framgår av KT:s aktualitetsenkät som genomfördes vid årsskiftet 2023/2024.  

– Enkäten visar också att den nuvarande finansieringsbasen för välfärdssamhället inte räcker till för att täcka kommunernas och välfärdsområdenas skyldigheter och uppgifter. Utöver anpassningsåtgärderna och för att förhindra ökad skuldsättning inom den offentliga ekonomin är det nödvändigt att på bred front se över de nuvarande skyldigheterna i lagstiftningen och normerna som gäller kommunerna, välfärdsområdena och deras personal, säger KT:s verkställande direktör Markku Jalonen. 

Få permitteringar och uppsägningar 

Enligt enkäten är de vanligaste sparåtgärderna i kommunerna och välfärdsområdena att omorganisera arbetet och effektivisera arbetsmetoderna. Rekryteringar görs med eftertanke, och tjänster som blir obesatta efter pensioneringar fylls inte. De här åtgärderna räcker ändå inte i sig. 

I kommunerna och välfärdsområdena förekommer ytterst få permitteringar och uppsägningar av ekonomiska orsaker. Enligt den färska enkäten håller dock antalet permitteringar och uppsägningar på att öka något.  

Permitteringarna uppskattas år 2024 omfatta knappt 5 000 personer i hela landet, medan uppsägningar av produktionsorsaker och ekonomiska orsaker kan omfatta cirka 500 personer. År 2023 förekom permitteringar endast i några kommuner. 

Välfärdsområdena vill minska användningen av köpta tjänster och hyrd arbetskraft 

Av välfärdsområdena skulle merparten vilja minska användningen av dyra köpta tjänster och hyrd arbetskraft. Välfärdsområdena är oftare än kommunerna tvungna att skära ned också i antalet serviceställen. 

Enligt Juho Ruskoaho, chefsekonom på KT, äventyrar den alltför omfattande användningen av hyrd arbetskraft vårdreformens ekonomiska mål och målen för servicekvaliteten.  

– Välfärdsområdena har varit tvungna att anlita hyrd arbetskraft till överpris, och kostnaderna för detta går ut över annan verksamhet. För att minska användningen av hyrd arbetskraft krävs flankstöd av ministeriet, eftersom det annars inte går att lösa upp den här knuten, säger han. 

Enligt enkätdeltagarna var välfärdsområdenas finansiering otillräcklig redan från start. Befolkningens servicebehov och kostnaderna för verksamheten ökar snabbare än finansieringen. Bristen på kompetent arbetskraft och de strikta behörighetsvillkoren för personalen försvårar också tillhandahållandet av tjänster i välfärdsområdena.  

Minskade statsandelar försämrar kommunernas framtidsutsikter   

Det finns skillnader mellan kommunerna när det gäller de ekonomiska utsikterna. En femtedel av kommunerna budgeterade överskott för 2024, medan cirka en fjärdedel hade en balanserad budget. Drygt hälften av kommunerna budgeterade underskott för 2024. Vissa kommuner har ackumulerat överskott från tidigare som balanserar utgifterna.  

Utsikterna för kommunerna försämras i synnerhet på grund av de planerade nedskärningarna av statsandelarna för 2025–2027. Det finns också en oro över framtiden när det gäller förlängningen av hyresavtalen för de fastigheter som hyrs ut till välfärdsområdena. 

– Största delen av kommunernas utgifter hänför sig till utbildning och småbarnspedagogik. De planerade nedskärningarna i statsandelarna ställer de kommunala beslutsfattarna inför svåra beslut. Kommunerna behöver stabila och förutsägbara framtidsutsikter, säger Juho Ruskoaho. 

KT:s aktualitetsenkät skickades vid årsskiftet 2023–2024 till alla kommuner, samkommuner och välfärdsområden på fastlandet. Svar kom in från 227 organisationer inom kommun- och välfärdssektorn (59 % av det totala antalet) och från 7 av KT:s företagsmedlemmar. De som besvarade enkäten representerar cirka 64 procent av personalen inom lokalförvaltningen.