Sök

Den totala sjukfrånvaron i kommunsektorn har hållits oförändrad. Det har dock skett en förändring i frånvarons art, så att perioder av sjukfrånvaro som varar längre än tre dagar har minskat och kortare frånvaro har ökat.

Lagarna om landskaps- och vårdreformen behandlas nu i riksdagen. Uppskovet på ett år innebar att tidtabellerna för förberedelsen av personalöverföringarna ändrades.

Syftet med reformen är att uppdatera den nuvarande lagen så att den motsvarar arbetslivets behov på 2020-talet. Ändringen påverkar också kommunsektorns arbetstidspraxis om förslaget går igenom. Den nya arbetstidslagen avses träda i kraft 1.1.2020.

Kommunsektorns arbetsmarknadsparter inleder en långsiktig uppföljning av omvälvningarna i arbetslivet inom kommunsektorn. Syftet är att värna om en fungerande offentlig sektor och dess verksamhetsförutsättningar.

De kommunala löntagarorganisationernas politiska strejker i september och oktober innebar stora olägenheter för kommuninvånarna, framgår det av KT Kommunarbetsgivarnas utredningar. I utredningarna tillfrågades de kommunala arbetsgivarna vilka effekter stridsåtgärderna 26–28.9 och 22–23.10 hade.

Enligt Statistikcentralen ökade både arbetskonflikterna och hoten om arbetskonflikter i antal år 2018. Också antalet personer som deltog i arbetskonflikter var det högsta på 2000-talet.

Sysselsättningsfonden har gett Social- och hälsovårdsministeriet en uppskattning av helhetsnivån på arbetslöshetsförsäkringspremierna för 2020. Enligt uppskattningen kan premien sänkas med högst 0,6 procentenheter.

Arbetsgruppen kring kontinuerligt lärande föreslår en totalreform av vuxenutbildningen som skulle omfatta alla branscher, utbildningsnivåer och lärandeformer. Arbetsgruppen har nu lämnat in en lägesrapport och kommer att fortsätta arbetet fram till slutet av år 2019.

Enligt Kommun10-undersökningen ökade antalet sjukfrånvarodagar år 2018. Situationen inom kommunsektorn speglar utvecklingen av den allmänna sjukfrånvaron, som har svängt uppåt i synnerhet på grund av psykisk ohälsa.