Familjeledighetsreformen ökar arbetsgivarnas kostnader, men främjar inte jämlikheten
Enligt regeringsprogrammet har familjeledighetsreformen som mål att familjeledigheterna och omsorgsansvaret ska delas jämnare i familjerna, att jämställdheten i arbetslivet ska stärkas och att löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. KT anser att förslaget till familjeledighetsreform inte i tillräcklig grad främjar uppfyllelsen av dessa mål.
Familjeledighetsreformen ökar arbetsgivarnas kostnader, men inte jämställdheten, och den sporrar inte heller till att rekrytera ny personal. I beredningen av reformen har man inte i tillräcklig utsträckning beaktat arbetslivets behov.
Den flexibilitet som ingår i förslaget till familjeledighetsreform skulle betydligt öka kommunernas och samkommunernas kostnader för familjeledighetssystemet. Kommunerna och samkommunerna får ökade kostnader som både finansiärer, arbetsgivare och serviceproducenter. Flexibiliteten skulle också öka kostnaderna för till exempel sjukdagpenningar och småbarnspedagogik.
Förslaget förbättrar inte sysselsättningen och främjar därför inte uppfyllelsen av regeringens sysselsättningsmål.
Det nuvarande systemet gör det möjligt att samordna arbete och familjeliv flexibelt och också att dela föräldraledigheterna jämnt i familjen. Familjeledighetsreformen borde genomföras så att reformen verkligen leder till en jämnare fördelning av ledigheterna. I förslaget har olika slags familjeformer beaktats bättre än tidigare. Detta främjar jämlikheten.
Reformen skulle inte ge en jämnare fördelning av familjeledigheterna
I den föreslagna familjeledighetsreformen har en lika lång familjeledighet kvoterats för bägge föräldrarna. Förslaget gör det ändå möjligt för mammorna att ta ut en lika lång familjeledighet som nu, om pappan överför en del av sin familjeledighet på mamman. Därför kommer reformen knappast att ändra fördelningen av familjeledigheterna på något avgörande sätt, när man beaktar att inga förändringar föreslås i systemet med hemvårdsstöd.
År 2019 använde mammorna 98 procent av de föräldrapenningsdagar som kan delas mellan föräldrarna. Av dem som skötte barn med hemvårdsstöd var 93 procent kvinnor. Den föreslagna reformen innehåller inte tillräckligt med element som skulle uppmuntra familjerna att ändra användningen av familjeledigheter. Målet att främja jämställdheten i löner och i andra sammanhang och att få till stånd en jämnare fördelning av familjeledigheterna kommer knappast att uppfyllas.
Flexibilitet ökar kortvariga visstidsanställningar
Enligt förslaget ska mammorna kunna ta ut föräldraledighet under en betydligt längre period än nu och i flera etapper. Det skulle öka frekvensen av frånvaro från arbetet. Reformen skulle öka antalet visstidsanställningar, särskilt kortvariga sådana, framför allt i kvinnodominerade branscher där man tar ut mycket familjeledigheter.
Stora kostnadsökningar
Familjeledigheternas totala längd skulle öka kostnaderna betydligt och rentav okontrollerat. I reformen har de ledigheter som kan tas ut av pappan totalt sett förlängts.
Förslaget utgår från antagandet att papporna inte i stor utsträckning kommer att ta ut de ledigheter som kvoterats för dem. Om papporna i högre grad utnyttjar den kvoterade ledigheten, kommer kostnaderna för reformen att överskridas avsevärt och bli rentav okontrollerat större än vad som uppskattats i förslaget. När målet är att papporna ska utnyttja de kvoterade ledigheterna, bör detta alternativ beaktas också i kostnadsuppskattningen för reformen.
