Nyhet

Hälsoproblem det vanligaste hindret för sysselsättning

OECD:s undersökning visar att nästan en tredjedel av alla i arbetsför ålder stöter på olika hinder för sysselsättning på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är förknippad med flera orsaker som påverkar varandra och som kan vara kumulativa.

Mies katsoo itseään peilistä. Kuva: Lisa Fotios palvelusta Pexels

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) utredde utifrån statistiska uppgifter hur finländare i arbetsför ålder, dvs. 17–64 år, arbetade och etablerade sig på arbetsmarknaden under 2017. I forskningsrapporten Arbetslöshetens ansikten beskrivs hindren för sysselsättning och utgående från dem görs en gruppering av personer som behöver stöd. Social- och hälsovårdsministeriet beställde utredningen tillsammans med FPA och avsikten är att den ska utnyttjas i reformen av den sociala tryggheten.

Statistiken visar att 27 procent av befolkningen i arbetsför ålder mötte svårigheter på arbetsmarknaden under år 2017. Av dem arbetade 18 procent inte alls och resterande 9 procent hade bara en svag anknytning till arbetsmarknaden.

Arbetslösheten är förknippad med praktiska hinder

I rapporten utnyttjas metoden arbetslöshetens ansikten, som baserar sig på att personer som behöver stöd identifieras och grupperas på basis av sysselsättningshinder. Detta är till nytta när man överväger olika sätt att stödja arbetslösa.

I undersökningen hittades åtta ansikten på den finländska arbetslösheten, och på basis av dem indelades de som behöver stöd i följande grupper:

  • personer som inte längre söker arbete och som bor på landsbygden (26 % av målgruppen)
  • personer med instabilt eller sporadiskt arbete, eller som möter vissa hinder för sysselsättning (20 %)
  • förtidspensionerade personer med relativt hög kompetensnivå men med begränsade ekonomiska incitament för att arbeta (12 %)
  • en grupp som främst består av män som bor på landsbygden och aktivt söker jobb trots hälsorelaterade begränsningar (11 %)
  • kvinnor med betydande omsorgsansvar (10 %)
  • unga personer med svag yrkeskunnighet (9 %)
  • personer i bästa arbetsför ålder med låg kompetensnivå (8 %)
  • personer med andra betydande inkomstkällor än förvärvsarbete (4 %).

Arbetslösheten kan minskas genom att man påverkar hindren för sysselsättning

I rapporten specificeras tre hinder som försvårar sysselsättningen och som hänför sig till arbetsförmågan, incitamenten för att arbeta samt själva jobbsökningen.

Resultaten visar att hälsorelaterade begränsningar (45 %), jobbsökning utan resultat (30 %) och betydande inkomster från annat än arbete (28 %) är allmänna hinder som försvårar sysselsättningen av den arbetslösa befolkningen särskilt i Finland. Det finns i synnerhet fler hälsorelaterade begränsningar i Finland än i andra OECD-länder, och till exempel mentala hälsoskäl vore det lönt att ta tag i.

Enligt undersökningen ställs många arbetslösa finländare inför komplexa och sammanvävda hinder för sysselsättning. Nästan 70 procent av de arbetslösa står inför två eller fler hinder som försvårar sysselsättningen samtidigt. Forskningsresultaten visar att om man i sådana fall fokuserar på endast ett hinder hjälper det inte personerna i fråga att få arbete.

Mer på webben