Det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorn (AKTA) 2025–2028

Det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorn är i kraft 1.5.2025–29.2.2028. Underteckningsprotokollet till AKTA finns i cirkulärbilaga 1.

I samband med avtalsuppgörelsen avtalades om ett program för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem 2026–2028. Utvecklingsprogrammet för 2026–2028 finns i cirkulärbilaga 2.

I det här cirkuläret redogörs för bland annat

• potter som överförs från den tidigare avtalsperioden,
• de allmänna förhöjningarna inom AKTA 2025–2027, 
• de lokala potterna inom AKTA åren 2026–2027,
• de lokala potterna enligt utvecklingsprogrammet 2026–2028 för AKTA:s del åren 2026–2028
• betalningen av justerade löner, 
• ändrade bestämmelser i AKTA.

Cirkuläret har utarbetats i samråd med huvudavtalsorganisationerna JAU rf, FOSU rf och Sote rf och avtalsparterna har nått samförstånd om dess innehåll.
 
1 Sammanfattning av avtalsförhöjningarna 2025–2028

En närmare redogörelse för respektive punkt ges i cirkulärtexten.

2 Potter för avtalsperioden 2022–2025

Kommunerna och samkommunerna ska övergå till nivålönesystemet i AKTA senast 1.10.2025. Den centraliserade potten på 0,35 % för AKTA och den lokala justeringspotten på 0,45 % 1.6.2025 enligt programmet för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem 2023–2027 används i samband med övergången till nivålönesystemet i AKTA.

I bilaga 15 (veterinärer) är den lokala justeringspotten 1.6.2025 enligt programmet för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem 2023–2027 0,8 % av lönesumman för bilaga 15. Potten används för övergången till nivålönesystemet.

Nivålönesystemet i AKTA har behandlats i KT:s cirkulär 3/2025, 5/2025 och 11/2025. Närmare anvisningar om retroaktiva betalningar kommer att ges i ett senare cirkulär.
 

3 Allmänna förhöjningar under avtalsperioden 

Allmänna förhöjningar görs tre gånger under avtalsperioden. I bilaga 15 är den allmänna förhöjningen lika stor som i andra delar av AKTA, men den kan gälla andra lönefaktorer. Den tredje allmänna förhöjningen kan påverkas av den s.k. stupstocken.

3.1 Allmän förhöjning 1.10.2025

Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas nivålöner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.10.2025 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 53 euro, dock minst 2,5 procent. Den s.k. brytpunkten är 2 120 euro. Nivåtillägget enligt § 11–12 i lönekapitlet och det individuella tillägget enligt § 13 i lönekapitlet höjs med 2,5 procent.

I deltidsarbete är förhöjningen av nivålönen lägre i samma proportion som den anställdas arbetstid är kortare än den fulla ordinarie arbetstiden enligt tjänste- eller arbetskollektivavtalet.

Minimilönen enligt § 3 i lönekapitlet är 1 838,63 euro från 1.10.2025.

De höjda nivålönerna från 1.10.2025 i lönegrupperna i lönebilagorna framgår av cirkulärbilaga 8.
 

Bilaga 15 Veterinärer

Motsvarande allmänna förhöjningar görs också i bilaga 15. Jourersättningarna enligt veterinärbilagan höjs i enlighet med den allmänna förhöjningen. Även de eurobaserade arvodena i veterinärtaxan höjs med 2,5 procent.

3.2 Allmän förhöjning 1.8.2026

Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas nivålöner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.8.2026 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 2,27 procent. Nivåtillägget enligt § 11–12 i lönekapitlet och det individuella tillägget enligt § 13 i lönekapitlet höjs i enlighet med den allmänna förhöjningen.

Minimilönen enligt § 3 i lönekapitlet är 1 880,37 euro från 1.8.2026.

De höjda nivålönerna från 1.8.2026 i lönegrupperna i lönebilagorna framgår av cirkulärbilaga 7.

Bilaga 15 Veterinärer

Motsvarande allmänna förhöjningar görs också i bilaga 15. Jourersättningarna enligt veterinärbilagan höjs i enlighet med den allmänna förhöjningen. Veterinärtaxans arvoden i euro höjs med summan av den allmänna förhöjningen och den lokala justeringspotten, dvs. med 2,47 procent.

3.3 Allmän förhöjning 1.4.2027

Stupstock för avtalshöjningarna 2027

För år 2027 blir den allmänna förhöjningen 1.4.2027 (2,0 %) och den lokala justeringspotten 1.4.2027 (0,4 %) tillsammans 2,4 %. Om kollektivavtalet för arbetstagare inom teknologiindustrin (Industrifacket rf och Teknologiindustrins arbetsgivare rf) sägs upp inför det tredje året och avtalshöjningarna för avtalets sista år ändras, följer dessa avtalshöjningar dock förhöjningarna i det nya kollektivavtalet för arbetstagare inom teknologiindustrin i samma förhållande.

Allmän förhöjning 1.4.2027

Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas nivålöner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.4.2027 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 2,0 procent. Nivåtillägget enligt § 11–12 i lönekapitlet och det individuella tillägget enligt § 13 i lönekapitlet höjs i enlighet med den allmänna förhöjningen.

Minimilönen enligt § 3 i lönekapitlet höjs 1.4.2027 i enlighet med den allmänna förhöjningen.

Nivålönerna för lönegrupperna i lönebilagorna 1–3 höjs 1.4.2027 i enlighet med den allmänna förhöjningen.

Bilaga 15 Veterinärer

Motsvarande allmänna förhöjningar görs också i bilaga 15. Jourersättningarna enligt veterinärbilagan höjs i enlighet med den allmänna förhöjningen. Veterinärtaxans arvoden i euro höjs med summan av den allmänna förhöjningen och den lokala justeringspotten, dvs. med 2,4 procent.

4 Lokala justeringspotter under avtalsperioden

Under avtalsperioden fördelas två lokala justeringspotter.

Den lokala potten 2027 kan påverkas av den s.k. stupstocken.

4.1 Lokal justeringspott 1.10.2026    

Den lokala justeringspotten är 0,2 procent av lönesumman inom det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorn. Om samförstånd inte nås om fördelningen av den lokala potten, beslutar arbetsgivaren hur den fördelas.

Storleken på den lokala potten beräknas separat för personalen i bilaga 15 och den övriga AKTA-personalen.

4.2 Lokal justeringspott 1.4.2027

Den lokala justeringspotten är 0,4 procent av lönesumman inom det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorn. Den lokala potten kan påverkas av den s.k. stupstocken. Se § 4 mom. 5 i underteckningsprotokollet. Om samförstånd inte nås om fördelningen av den lokala potten, beslutar arbetsgivaren hur den fördelas.

Storleken på den lokala potten beräknas separat för personalen i bilaga 15 och den övriga AKTA-personalen.

4.3 Förfaranden med de lokala justeringspotterna

4.3.1 Fördelningen av de lokala justeringspotterna

När de lokala justeringspotterna fördelas är syftet först och främst att trygga tillgången på personal, rätta till lokala missförhållanden i lönerna samt stödja resultat- och produktivitetsfrämjande omorganiseringar av verksamheten och arbetsuppgifterna. Samtidigt gäller det att se till att lönenivån för personer i lednings- och chefsställning och för andra anställda utanför lönegrupperna står i rätt proportion till de underställdas löner eller till lönerna i jämförbara grupper.

De lokala justeringspotterna används för höjning av nivålöner och tillsvidare gällande nivåtillägg och/eller för betalning av individuella tillägg eller motsvarande förhöjninga

AKTA allmän (utan veterinärbilagan 15)

Arbetsgivaren bör fästa vikt vid att de lokala justeringspotterna fördelas så jämlikt som möjligt mellan de olika lönebilagorna med beaktande av bilagornas lönesummor. Befattningar som står utanför lönegrupperna betraktas då som en egen grupp. Det är också möjligt att räkna arbetsgivarens representanter enligt § 19 i lönekapitlet till denna grupp när förhöjningarna fördelas.

Bilaga 15 Veterinärer

Arbetsgivaren bör fästa vikt vid att de lokala justeringspotterna fördelas på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt med beaktande av särdragen i bilaga 15.

4.3.2 Beräkning av de lokala justeringspotterna

De lokala justeringspotterna beräknas på lönesumman under en så normal månad som möjligt för dem som omfattas av detta avtal, om inte något annat anges nedan.
Storleken på den lokala potten beräknas separat för personalen i bilaga 15 och den övriga AKTA-personalen.

4.3.3 Användning av och förhandlingar om de lokala justeringspotterna

Den lokala arbetsgivarens och huvudavtalsorganisationernas representanter förhandlar om användningen av de lokala justeringspotterna. Förhandlingarna inleds i god tid innan potten träder i kraft. Målet för förhandlingarna är att ge personalen faktiska påverkningsmöjligheter och att i mån av möjlighet uppnå samförstånd genom att höra förhandlingsparterna på lika villkor. I början av förhandlingarna ska arbetsgivaren ge förhandlarna den information som behövs, såsom lönesummans storlek, antalet anställda och beräkningsgrunderna för justeringspotten. Över förhandlingarna ska det upprättas ett protokoll där parternas ståndpunkter med eventuella motiveringar framgår.

4.3.4  Utredning om justeringspotterna

Arbetsgivaren ska utan oskäligt dröjsmål ge huvudavtalsorganisationernas representanter en skriftlig utredning om hur justeringspotterna fördelats. I utredningen ska AKTA allmän (utan bilaga 15) och veterinärbilagan 15 särskiljas.

AKTA allmän (utan bilaga 15)

Av utredningen ska framgå den fördelade pottens storlek i euro åtminstone enligt lönebilaga. Av utredningen ska också framgå hur justeringspotten fördelas samt vilken kostnadseffekt justeringspotterna har. Utredningen ska också innehålla separata uppgifter om olika lokala justeringspotter.

Bilaga 15 för veterinärer

Av utredningen ska framgå den fördelade pottens storlek i euro. Av utredningen ska också framgå hur justeringspotten fördelas samt vilken kostnadseffekt justeringspotterna har. Utredningen ska också innehålla separata uppgifter om olika lokala justeringspotter.

5 Lokala justeringspotter enligt utvecklingsprogrammet

Utvecklingsprogrammet 2026–2028 innehåller tre lokala potter.

Dessa potter påverkas inte av den s.k. stupstocken. Se punkt 3.3.

Nivålönesystemet i AKTA ska införas senast 1.10.2025.

De potter som avtalats i utvecklingsprogrammet är lokala justeringspotter. De nationella avtalsparterna kan avtala om att potterna för 2026–2027 helt eller delvis fördelas som centraliserade potter. Arbetsgivarna informeras om potterna senast en månad innan de träder i kraft.

5.1 Lokal justeringspott enligt utvecklingsprogrammet 1.10.2026

De nationella avtalsparterna kan avtala om att potten 2026 helt eller delvis fördelas som en centraliserad pott. Arbetsgivarna informeras om potterna senast en månad innan de träder i kraft. Därför kan potten för 2026 ännu inte användas.

Den lokala potten är 0,4 % av lönesumman inom AKTA.

Storleken på den lokala potten beräknas separat för personalen i bilaga 15 och den övriga AKTA-personalen.

Den lokala justeringspotten har fastställts i löneutvecklingsprogrammet för åren 2026–2028. Närmare information finns i programmet för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem 2026–2028.

5.2 Lokal justeringspott enligt utvecklingsprogrammet 1.4.2027   

De nationella avtalsparterna kan avtala om att potten 2027 helt eller delvis fördelas som en centraliserad pott. Arbetsgivarna informeras om potterna senast en månad innan de träder i kraft. Därför kan potten för 2027 ännu inte användas.

Den lokala potten är 0,4 % av lönesumman inom AKTA.

Storleken på den lokala potten beräknas separat för personalen i bilaga 15 och den övriga AKTA-personalen.

Den lokala justeringspotten har fastställts i löneutvecklingsprogrammet för åren 2026–2028. Närmare information finns i programmet för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem 2026–2028.

5.3 Lokal justeringspott enligt utvecklingsprogrammet 1.2.2028    

Den lokala potten är 1,0 % av lönesumman inom AKTA.

Storleken på den lokala potten beräknas separat för personalen i bilaga 15 och den övriga AKTA-personalen.

Den lokala justeringspotten har fastställts i löneutvecklingsprogrammet för åren 2026–2028. Närmare information finns i programmet för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem 2026–2028.

5.4 Förhandlingsförfaranden med de lokala justeringspotterna enligt utvecklingsprogrammet

Vid förhandlingarna iakttas i tillämpliga delar punkt 4.3 Förfaranden med de lokala justeringspotterna. De lokala potterna enligt utvecklingsprogrammet fördelas separat för veterinärbilagan 15.

5.5 Användning av de lokala justeringspotterna

De förhandlingsklausuler om lokala justeringspotter som ingår i kollektivavtalen gäller på det sätt som framgår av underteckningsprotokollen (AKTA 2025–2028).

I fråga om de lokala justeringspotterna för alla avtalsområden i detta avtal förhandlas med företrädare för ifrågavarande huvudavtalsorganisationer eller avtalsorganisationer för att i mån av möjlighet nå samförstånd.

Om samförstånd inte kan nås, beslutar arbetsgivaren om användningen av justeringspotten enligt de preciseringar och begränsningar som anges i utvecklingsprogrammet 2026–2028.

6 Betalning av justerade löner

6.1 Ändringar i paragrafen ”Betalning av justerade löner” i underteckningsprotokollet

I paragrafen ”Betalning av justerade löner” i underteckningsprotokollet har betalningstiderna preciserats och förtydligats.

Punkt a) och b) har försetts med en tillämpningsanvisning med två exempel. Exempel 2 gäller stora arbetsgivare och exempel 1 andra än stora arbetsgivare.

Observera att en anvisning om betalningen av allmänna förhöjningar har lagts till i tillämpningsanvisningen. Enligt anvisningen bör man alltid sträva efter att betala allmänna förhöjningar i tid, om det är möjligt.

I punkt c) och d) har inga ändringar gjorts.

6.2 Bestämmelsen i underteckningsprotokollet (AKTA § 13)

Betalning av justerade löner

a) De justerade lönerna, arvodena och tilläggen betalas första gången senast inom två månader efter att justeringarna trätt i kraft. Om stora arbetsgivare inte kan iaktta dessa tidsfrister, betalas de justerade lönerna, arvodena och tilläggen senast inom tre månader efter att justeringarna trätt i kraft.

b) Retroaktiva förhöjningar betalas senast inom tre månader efter att justeringarna trätt i kraft och hos stora arbetsgivare senast inom fyra månader efter att justeringarna trätt i kraft.

De justerade lönerna, arvodena eller tilläggen har betalats i tid när förhöjningarna betalas på den anställdas normala lönebetalningsdag.

Tillämpningsanvisning

Exempel 1
 
Tidpunkten för lönejusteringen är 1.10.2025. Löner och ersättningar enligt punkt a) har betalats i tid när de betalas senast på den anställdas normala lönebetalningsdag i december 2025.

I fråga om retroaktiva förhöjningar (b) på den normala lönebetalningsdagen i januari 2026, om retroaktiva förhöjningar betalas.

Man bör alltid sträva efter att betala allmänna förhöjningar i tid, om det är möjligt.

Exempel 2 stora arbetsgivare

Tidpunkten för lönejusteringen är 1.10.2025. Löner och ersättningar enligt punkt a) har betalats i tid när de betalas senast på den anställdas normala lönebetalningsdag i januari 2026.

I fråga om retroaktiva förhöjningar (b) på den normala lönebetalningsdagen i februari 2026, om retroaktiva förhöjningar betalas.  

Man bör alltid sträva efter att betala allmänna förhöjningar i tid, om det är möjligt.

c) Arbetstidsersättningarna betalas på basis av den enligt avtalsändringarna förhöjda ordinarie lönen från början av den kalendervecka som följer efter förhöjningstidpunkten. Effekten I periodarbete betalas arbetstidsersättningarna på basis av den enligt avtalsändringarna förhöjda ordinarie lönen från början av den arbetsperiod som följer efter förhöjningstidpunkten. Förhöjningens effekt på arbetstidsersättningarna betalas från början av arbetsperioden, om arbetsperioden innehåller fler kalenderdagar med förhöjning enligt avtalsändringarna. av förhöjningen betalas från början av kalenderveckan, om förhöjningstidpunkten är den första dagen i kalenderveckan.

d) I periodarbete betalas arbetstidsersättningarna på basis av den enligt avtalsändringarna förhöjda ordinarie lönen från början av den arbetsperiod som följer efter förhöjningstidpunkten. Förhöjningens effekt på arbetstidsersättningarna betalas från början av arbetsperioden, om arbetsperioden innehåller fler kalenderdagar med förhöjning enligt avtalsändringarna.  

7 Ändrade bestämmelser i det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorn (AKTA) 2025–2028

I de här anvisningarna behandlas:

• De ändrade bestämmelserna i kapitel I, III, IV, V, VII, VIII och IX
• De ändrade bestämmelserna i bilaga 16

De ändrade bestämmelserna finns i cirkulärbilaga 3.

7.1 Kapitel I Allmän del

Arbetstidskapitlet § 25 mom. 1 om måltidsrast och § 4 mom. 2 punkt 3 Kurser.

I § 4 mom. 2 i allmänna delen i AKTA har införts en möjlighet att ingå ett lokalt kollektivavtal om att måltider under arbetstid och deltagande i utbildning enligt arbetstidskapitlet räknas som arbetstid.

Enligt § 4 mom. 2 punkt 3 i arbetstidskapitlet räknas utbildning som arbetsgivaren bestämmer att den anställda ska delta i som arbetstid. Enligt den nya bestämmelsen kan man ingå ett lokalt kollektivavtal om att räkna utbildning som arbetstid också i andra situationer än de som avses i § 4 mom. 2 punkt 3.

Rast (måltidsrast) enligt § 25 mom. 1 i arbetstidskapitlet räknas inte som arbetstid. Ett undantag är en situation där rast inte kan ordnas på grund av tjänste- eller arbetsuppgifternas art. Då ska den anställda ges möjlighet att inta en måltid på arbetsplatsen under arbetstid. Enligt den nya bestämmelsen kan man ingå ett lokalt kollektivavtal om att räkna måltider som arbetstid också i situationer där rast kan ordnas.

Arbetstidskapitlet § 4 mom. 2 punkt 5 Av läkare föreskrivna undersökningar

I § 4 mom. 2 i allmänna delen i AKTA har också införts en bestämmelse som gör det möjligt att ingå ett lokalt kollektivavtal som avviker från § 4 mom. 2 punkt 5 (av läkare föreskrivna undersökningar) till den anställdas fördel.

Enligt § 4 mom. 2 punkt 5 i arbetstidskapitlet räknas tid som åtgår till undersökningar enligt läkarremiss och medicinska undersökningar som föregår förlossning inte in i arbetstiden, men när de avtalsenliga förutsättningarna uppfylls kan en anställd genomgå sådana undersökningar under arbetstid.

Enligt den nya bestämmelsen kan man ingå ett lokalt kollektivavtal om att också andra åtgärdsbesök än de som anges i avtalsbestämmelsen kan göras under arbetstid, om de infaller under arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen. Genom ett lokalt kollektivavtal kan man också avtala om att besökstiden för undersökningar som anges i avtalsbestämmelserna eller avtalats separat utgör arbetstid om den infaller under arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen.

7.2 Kapitel III Arbetstid   

I arbetstidskapitlet har en hänvisning till arbetarskyddslagen har lagts till (§ 4). Det påpekas också att ett lokalt kollektivavtal kan ingås om ersättning för restid utanför arbetstiden (§ 4). I § 10, som gäller exceptionell ordinarie arbetstid, sägs dessutom att överskridande av den kollektivavtalsenliga genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka i syfte att verkställa ett tillstånd till undantag som beviljats av arbetarskyddsmyndigheten förutsätter ett lokalt kollektivavtal enligt huvudavtalet.

7.2.1 Hänvisning till arbetarskyddslagen och lokalt avtal om ersättning för restid

I § 4 mom. 2 punkt 2 har det införts en bestämmelse som hänvisar till 10, 13 och 25 § i arbetarskyddslagen. Syftet är att synliggöra arbetsgivarens skyldighet att i enlighet med arbetarskyddslagen förebygga alltför stor belastning i samband med resor utanför arbetstiden. Arbetsgivaren har redan tidigare varit skyldig att iaktta dessa lagrum i sin verksamhet.

I tillämpningsanvisningen för bestämmelsen har lagts till en påminnelse om att man genom ett lokalt kollektivavtal enligt § 12 i huvudavtalet kan avtala om ersättning för restid utanför arbetstiden. Detta har varit möjligt redan innan det angetts i avtalsbestämmelsen.

7.2.2 Arbetstid enligt tillstånd till undantag

I arbetstidskapitlet har § 10 uppdaterats. Bestämmelsen gäller exceptionell ordinarie arbetstid, dvs. arbete som utförs tidvis. I den uppdaterade bestämmelsen sägs att överskridande av den kollektivavtalsenliga genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka i syfte att verkställa ett tillstånd till undantag som beviljats av arbetarskyddsmyndigheten förutsätter ett lokalt kollektivavtal enligt huvudavtalet.

7.2.3 KT:s och huvudavtalsorganisationernas gemensamma anvisningar om tillämpningen av avtalsbestämmelserna om arbetsskiftsförteckning och beredskap

7.2.3.1    Arbetsskiftsförteckning

Avtalsbestämmelserna om arbetsskiftsförteckningen har inte ändrats. Avtalsparterna vill fästa tillämparnas uppmärksamhet på följande frågor.

Ändringar i arbetsskiftsförteckningen 

Arbetsgivaren ska i varje enskilt fall bedöma om det finns en grundad anledning att ändra arbetsskiftsförteckningen. Nås inte enighet om ändringarna, bör endast de ändringar som är nödvändiga med tanke på verksamheten göras i arbetsskiftsförteckningen.

En ändring av arbetsskiftsförteckningen som görs av en grundad anledning eller med samtycke kan i praktiken leda till mer än en ändring under samma utjämningsperiod. Arbetsgivaren har rätt att av grundad anledning göra ändringar i arbetsskiftsförteckningen så att arbetstimmar läggs till på ett ställe och samtidigt minskas på ett annat ställe, inom ramen för ordinarie arbetstid. Det är viktigt att dessa ”dubbeländringar” görs samtidigt.

Att arbetstimmar blir övertidsarbete eller att arbetstimmarna i en fastställd arbetsskiftsförteckning underskrids utgör i sig ingen grundad anledning till att göra ändringar i arbetsskiftsförteckningen. 

Arbetsbelastning till följd av ändringar 

Innan ändringar görs i arbetsskiftsförteckningen ska arbetsgivaren i mån av möjlighet kontrollera att ändringarna inte belastar samma arbetstagare alltför mycket eller alltför ofta. Dessutom ska arbetsgivaren överväga om det finns andra alternativ än att ändra arbetsskiftsförteckningen. Detta är särskilt viktigt om ändringar görs ofta.

För att minskat behov av arbete ska kunna utgöra en grundad anledning till att ändra arbetsskiftsförteckningen, ska arbetsgivaren först utreda om det finns möjlighet att erbjuda arbetstagaren annat arbete (TT:2007:47). Arbetarskydds- och effektivitetssynpunkter talar för att man i stället för den som uteblir eller har uteblivit från ett arbetsskift i första hand bör försöka få någon annan än en arbetstagare som nyss avslutat sitt arbetsskift.

7.2.3.2    Beredskap

Avtalsbestämmelserna om beredskap har inte ändrats. Avtalsparterna vill fästa tillämparnas uppmärksamhet på följande frågor.  

Beredskapens karaktär

Med beredskap avses att en tjänsteinnehavare eller arbetstagare ska vara anträffbar för att vid behov kunna inkallas till arbete. När beredskap tillämpas ska arbetsgivaren se till att beredskapen inte oskäligt försvårar den anställdas möjligheter att disponera sin fritid. Arbetsgivaren kan inte förutsätta att den anställda kan nås på sin fritid utan att man på förhand avtalat om beredskap.

Enligt § 5 i arbetstidskapitlet påverkas ersättningsnivån vid fri beredskap av hur bindande beredskapen är. När ersättningen bestäms beaktas de begränsningar som beredskapen medför för den anställda, såsom till exempel hur långt den anställda kan röra sig och inom vilken tid han eller hon ska infinna sig på arbetsplatsen.

Utgångspunkten är att den som har beredskap kan disponera sin tid på önskat sätt under beredskapen, förutsatt att han eller hon kan komma till arbetsplatsen/utföra arbetsprestationen inom utsatt tid. Beredskapen får inte vara så lång eller förekomma så ofta att den oskäligt försvårar den anställdas möjligheter att disponera sin fritid. Den anställda ska meddelas om kommande beredskap minst tre dygn på förhand, förutom i oförutsedda, brådskande fall. 

Beredskapens längd

I § 5 i arbetstidskapitlet har längden på fri beredskap varken fastställts eller begränsats, inte heller beredskapens frekvens (gånger/månad). Beredskap under veckovila kräver samtycke av den anställda. När man överväger om fri beredskap är ändamålsenligt bör beredskapens karaktär beaktas. I allmänhet är beredskapen längre än den tid som behövs för aktivt arbete. Det beror på att behovet av beredskap är kopplat till ett eventuellt behov av att kalla den anställda till arbete. 

Exempel 

En anställd har beordrats beredskap på lördag kl. 9.00–18.00. Det är önskvärt att den tid som används för arbete i huvudsak infaller under denna beredskapstid. 

Överenskommelse om beredskap

Arbetsgivaren ska komma överens med den anställda om beredskap. För tjänsteinnehavare finns dock ett undantag: enligt arbetstidslagen får tjänstemän och tjänsteinnehavare inte vägra beredskap som är nödvändig på grund av arbetets art och av synnerligen tvingande skäl. Det är möjligt att avtala om beredskap i arbetsavtalet. För beredskap bör sådana skriftliga anvisningar ges att den anställda är medveten om de rättigheter och skyldigheter som hör till beredskapen (till exempel inom vilken tid den anställda senast ska infinna sig på arbetsplatsen).

Arbetsgivaren beslutar om beredskapens form. När en anställd förbinder sig till beredskap är utgångspunkten att han eller hon har informerats om beredskapens förpliktande karaktär och belastning, såsom längd och frekvens, så att den anställda när han eller hon förbinder sig till beredskap vet hur bindande och frekvent beredskapen kommer att bli.  

Arbetsgivaren och den anställda bör regelbundet se över hur beredskapen fungerar och hur belastande den är. Dessutom är det bra att regelbundet diskutera beredskapsarrangemangen med dem som deltar i beredskapen, så att beredskapen kan ordnas på det lämpligaste sättet med beaktande av de lokala förhållandena och den anställdas individuella förhållanden.

7.3    Kap. IV Semester

7.3.1    Utbyte av semester mot pengar

I semesterkapitlet har det införts en ny temporär bestämmelse (§ 23) som gäller under avtalsperioden 1.5.2025–29.2.2028. Enligt bestämmelsen kan man genom ett lokalt kollektivavtal avtala om att den del av semestern som överstiger 30 semesterdagar kan bytas mot pengar.

Med stöd av denna bestämmelse kan semester för kvalifikationsåren 2024–2025, 2025–2026 och 2026–2027 bytas ut. För respektive kvalifikationsår kan då 1–8 semesterdagar bytas mot pengar.

I § 8 i semesterkapitlet har det lagts till ett mom. 5. När förutsättningarna i § 23 i semesterkapitlet uppfylls, kan arbetsgivaren och den anställda enligt det nya momentet avtala om att byta semester som tjänats in under kvalifikationsåret mot pengar, till den del semestern överskrider 30 semesterdagar.

För att den nya avtalspunkten ska kunna tillämpas ska ett lokalt kollektivavtal enligt 12 § i huvudavtalet ingås. Därefter ingår arbetsgivaren och den anställda ett skriftligt avtal om utbyte av semesterdagar mot pengar.

Avtalet ska ingås skriftligt tidigast när kvalifikationsåret är slut och senast inom ett år efter att semesterperioden gått ut. I avtalet ska antecknas vilket kvalifikationsårs semester det är fråga om.

Exempel

Ersättning för utbytta semesterdagar betalas i enlighet med § 16 i semesterkapitlet (Semesterersättning när anställningen upphör). Som grund för beräkningen av ersättningen används den månad då avtalet om utbyte av semester mot pengar har ingåtts. Ersättningen ska betalas senast under följande kalendermånad efter undertecknandet.

Vid tillämpningen av § 7 mom. 2 i semesterkapitlet ska det beaktas att antalet intjänade semesterdagar för den anställda inte ändras, även om en del av semestern som överstiger 30 semesterdagar byts mot pengar. 

7.4 Ändrade bestämmelser i AKTA kap. V  

7.4.1 Ändrade bestämmelser i AKTA kap. V / sjukfrånvaro  

Enligt AKTA kap. V § 1 mom. 2 ska arbetsoförmåga påvisas genom ett godtagbart läkarintyg. Arbetsoförmågan kan påvisas också på något annat tillförlitligt sätt i fråga om arbetsoförmåga som varar högst fem dagar eller, enligt beslut av den behöriga myndigheten, också i fråga om arbetsoförmåga som varar längre än fem dagar, såvida inte den som beviljar sjukfrånvaron av särskilda skäl anser att det i dessa fall behövs ett läkarintyg. I AKTA kap. V § 1 mom. 2 har det i tillämpningsanvisningen lagts till ett förtydligande om att ett annat tillförlitligt sätt kan vara till exempel ett intyg av en fysioterapeut.

I AKTA kap. V § 1 mom. 2 har det i tillämpningsanvisningen lagts till att arbetsoförmåga som enligt läkarintyg beror på fertilitetsbehandling berättigar till sjukfrånvaro med lön. Enligt rättspraxis har en förutsättning för sjukfrånvaro med lön varit att fertilitetsbehandlingen haft medicinska grunder som hänför sig till den anställdas hälsotillstånd. Till skillnad från denna tidigare rättspraxis gäller rätten till sjukfrånvaro med lön i fortsättningen alla situationer där den anställda enligt läkarintyg är arbetsoförmögen på grund av fertilitetsbehandling. Det räcker med att fertilitetsbehandlingen orsakar den anställda arbetsoförmåga som antecknats i ett läkarintyg och att den anställda uppfyller villkoren i AKTA kap. V § 1–2. 

7.4.2 Ändrade bestämmelser i AKTA kap. V / familjeledighet (graviditets- och föräldraledighet)  

Graviditetsledighet

I AKTA kap. V § 7 har det lagts till ett nytt mom. 2. Enligt det nya momentet gäller förutsättningen i mom. 1 punkt 2 inte i situationer där graviditeten upphör i förtid efter 154 graviditetsdagar, men innan ansökan om graviditetsledighet senast ska lämnas in enligt mom. 1 punkt 2 och den anställda ännu inte har ansökt om graviditetsledighet när graviditeten upphör. 

Också i detta fall är förutsättningen för att lön ska betalas att punkterna 1 och 3–4 i mom. 1 uppfylls och att den anställda ansöker om graviditetsledigheten utan obefogat dröjsmål efter att graviditeten upphört.

Exempel 1 

Den beräknade tiden för en gravid anställd är 1.9.2025.  Det var meningen att den anställda, i enlighet med 4 kap. 1 § 2 mom. i arbetsavtalslagen, skulle inleda sin graviditetsledighet 30 vardagar före den beräknade tidpunkten för nedkomsten.

Graviditeten upphör dock i förtid 12.5.2025, då den varat i 168 dagar. Den anställda hade inte ansökt om graviditetsledighet innan graviditeten upphörde (om graviditeten hade fortgått normalt, hade den anställda kunnat ansöka om graviditetsledighet senast två månader före den planerade graviditetsledighetens början, dvs. senast 28.5.2025), men den anställda ansöker om graviditetsledighet utan obefogat dröjsmål efter att graviditeten upphört.

Den anställda uppfyller förutsättningarna för graviditetsledighet med lön enligt AKTA kap. V § 7 mom. 1 punkt 1 och 3–4.

Arbetsgivaren betalar därmed lön under graviditetsledigheten enligt AKTA kap. V § 7 mom. 2.

Det tidigare mom. 2 i AKTA kap. V § 7 har flyttats till mom. 3.

Föräldraledighet

I AKTA kap. V § 8 har det lagts till ett nytt mom. 2. Enligt det nya momentet gäller förutsättningen i mom. 1 punkt 2 inte i situationer där graviditeten upphör i förtid efter 154 graviditetsdagar, men innan ansökan om föräldraledighet senast ska lämnas in enligt mom. 1 punkt 2 och den anställda ännu inte har ansökt om föräldraledighet när graviditeten upphör.

Också i detta fall är förutsättningen för att lön ska betalas att punkterna 1 och 3–4 i mom. 1 uppfylls och att den anställda ansöker om föräldraledighet utan obefogat dröjsmål efter att graviditeten upphört.

Exempel 2 

Den beräknade tiden för en gravid anställd är 1.9.2025.  Den anställda har för avsikt att ta ut föräldraledighet med lön omedelbart efter graviditetsledigheten utan avbrott. Graviditeten upphör dock i förtid 12.5.2025, då den varat i 168 dagar. Graviditetspenningsperioden (graviditetsledigheten) börjar i enlighet med sjukförsäkringslagen den vardag som följer efter barnets födelse, dvs. 13.5.2025, och varar 40 vardagar, dvs. till 30.6.2025. Därefter, dvs. från 1.7.2025, har den anställda rätt till föräldrapenning och föräldraledighet.

Innan graviditeten upphörde hade den anställda inte ansökt om vare sig graviditetsledighet eller föräldraledighet. Den anställda ansöker om graviditetsledighet och föräldraledighet utan obefogat dröjsmål efter att graviditeten upphört.

Den anställda uppfyller förutsättningarna för föräldraledighet med lön enligt AKTA kap. V § 8 mom. 1 punkt 1 och 3–4.

Arbetsgivaren betalar därmed lön under föräldraledigheten enligt AKTA kap. V § 8 mom. 2. 

Exempel 3

En anställds barn har beräknat födelsedatum 15.10.2025. Den anställda, som inte föder barnet, vill ta ut 18 dagar föräldraledighet i samband med barnets födelse. 
Den gravida partnerns graviditet upphör i förtid 1.8.2025.

Om barnet hade fötts på den beräknade dagen, hade den anställda kunnat ansöka om föräldraledighet senast två månader innan föräldraledigheten var avsedd att börja (dvs. senast 15.8.2025, om man antar att barnet hade fötts på den beräknade dagen 15.10.2025).

Den anställda har inte ansökt om föräldraledighet när graviditeten upphör 1.8.2025, men ansöker efter det utan obefogat dröjsmål om 18 föräldraledighetsdagar.

Den anställda uppfyller förutsättningarna för föräldraledighet med lön enligt AKTA kap. V § 8 mom. 1 punkt 1 och 3–4.

Arbetsgivaren betalar därmed lön under föräldraledigheten för 18 föräldraledighetsdagar (2.8.2025–22.8.2025) enligt AKTA kap. V § 8 mom. 2.

Det tidigare mom. 2 i AKTA kap. V § 8 har flyttats till mom. 3. Det tidigare mom. 3 i AKTA kap. V § 8 har flyttats till mom. 4.

7.4.3    Ändrade bestämmelser i AKTA kap. V / familjeledighet (tillfällig vårdledighet) 

AKTA kap. V § 9 mom. 2 har ändrats så att tillfällig vårdledighet med lön fortfarande förutsätter är att båda föräldrarna förvärvsarbetar, men förvärvsarbete utanför hemmet är inte längre en förutsättning. I övrigt är förutsättningarna för lön under tillfällig vårdledighet oförändrade.   

Exempel 4

En tjänsteinnehavare som är anställd hos kommunen har en partner som är företagare.

Tjänsteinnehavaren och företagaren bor i samma hushåll och har ett gemensamt barn som är 11 år.

Om barnet insjuknar plötsligt, kan tjänsteinnehavaren få tillfällig vårdledighet om förutsättningarna enligt avtalet uppfylls. Se AKTA kap. V § 9.

Kommunen betalar tjänsteinnehavaren ordinarie lön för tre på varandra följande arbetsdagar under den tillfälliga vårdledigheten, eftersom barnets andra förälder förvärvsarbetar (företagare) och förutsättningarna för lönebetalning under den tillfälliga vårdledigheten uppfylls.

7.4.4 Ändrade bestämmelser i AKTA kap. V / familjeledighet (amningspaus)  

AKTA kap. V har fått en ny § 7 a. Enligt paragrafens första stycke ska en anställd som ammar sitt barn som är yngre än 1 år ges en avlönad amningspaus på högst 15 minuter under arbetsdagen. Pausen kan hållas om det är möjligt med hänsyn till arbetets natur.

Enligt AKTA kap. V § 7 a andra stycket räknas amningspausen som arbetstid. Pausen börjar när arbetet avbryts och slutar när arbetet återupptas. Den anställda får inte lämna arbetsplatsen under pausen. För att rätten till avlönad amningspaus ska gälla, ska den anställdas arbetsskift vara minst 6 timmar.

Enligt AKTA kap. V § 7 a tredje stycket är utgångspunkten att arbetsgivaren och den anställda kommer överens om de praktiska arrangemangen kring amningspausen. Pausen ska ordnas så att arbetets gång, verksamheten eller de tjänster som ska tillhandahållas inte störs av pausen. Arrangemanget får inte äventyra kundernas eller patienternas säkerhet och inte orsaka störningar på arbetsplatsen. Chefen har med beaktande av de ovan nämnda omständigheterna rätt att bestämma när amningspausen hålls.

Enligt tillämpningsanvisningen för AKTA kap. V § 7 a har den anställda rätt till amningspaus för att amma sitt barn och/eller pumpa mjölk. Till amningspausen anses höra hela den tid som går åt till amningen eller mjölkpumpningen, inklusive den tid som eventuellt åtgår till att förflytta sig, byta kläder, tvätta sig och motsvarande åtgärder. Det är inte nödvändigt att bestämma att amningspausen ska hållas ett visst klockslag, utan man kan till exempel bestämma att pausen hålls mellan vissa klockslag när det är mest ändamålsenligt med tanke på tjänste- eller arbetsuppgifterna.

När chefen bestämmer tidpunkten för amningspausen bör moderns och barnets behov beaktas i första hand. Pausen kan hållas i en eller flera delar under arbetsdagen. Pausen ska i mån av möjlighet förläggas i anslutning till någon annan paus. Amningspausen kan inte bestämmas till början eller slutet av arbetsdagen.

7.4.5    Ändrade bestämmelser i AKTA kap. V / studieledighet      

AKTA kap. V § 10 mom. 1 har ändrats enligt följande:
”Vid tillämpning av lagen om studieledighet betraktas anställningen som huvudsyssla om den ordinarie arbetstiden i genomsnitt är minst 19 timmar i veckan.”

I AKTA kap. V § 10 har det lagts till ett nytt mom. 3. Enligt momentet har en anställd som är gravid eller som genomgått en förlossning rätt att avbryta en beviljad studieledighet för högst 105 vardagar på grund av graviditetsledighet och/eller föräldraledighet. Huruvida lön betalas under ledigheterna bestäms enligt kap. V § 7–8. Den arbets-/tjänstledighet som beviljats för studieledigheten fortsätter omedelbart efter graviditets- och/eller föräldraledigheten, om något av studieledigheten kvarstår. Den anställda har rätt att på ansökan i ett senare skede ta ut den del av studieledigheten som infallit under avbrottet (högst 105 vardagar).

Exempel 5

En anställd har beviljats studieledighet för perioden 1.1.2026–31.5.2027. Den anställda är gravid, och den beräknade dagen är 1.9.2026.

Den anställda meddelar arbetsgivaren 15.5.2026 att studieledigheten kommer att avbrytas för graviditetsledighet och föräldraledighet och ansöker samma dag (15.5.2026) om graviditetsledighet för tiden 28.7.2026–11.9.2026 (40 vardagar) och föräldraledighet för tiden 12.9.2026–27.11.2026 (65 vardagar).

Den anställda uppfyller förutsättningarna för lön enligt AKTA kap. V § 7–8.

Arbetsgivaren avbryter studieledigheten med stöd av AKTA kap. V § 10 mom. 3 för tiden 28.7–27.11.2026 och betalar den anställda lön under graviditetsledigheten 28.7–11.9.2026 i enlighet med AKTA kap. V § 7 §.

Dessutom betalar arbetsgivaren lön under föräldraledigheten 12.9.2026–19.10.2026.

Under tiden 20.10.2026–27.11.2026 är den anställda föräldraledig utan lön.

Den anställda återupptar studieledigheten 28.11.2026, och den fortsätter ända till 31.5.2027.

Den anställda har rätt att på ansökan i ett senare skede ta ut den del av studieledigheten som infallit under avbrottet (105 vardagar). 

7.4.6    Ändrade bestämmelser i AKTA kap. V / Vissa tjänst- och arbetsledigheter  

I AKTA kap. V § 11 mom. 2 har dag för registrering av partnerskap slopats för att lagen ändrats.

Sambos begravningsdag (jordfästningsdag) som infaller på en arbetsdag har däremot lagts till som ledig dag med lön i AKTA kap. V § 11 mom. 2. Enligt tillämpningsanvisningen för momentet avser sambor sådana partner i ett parförhållande som bor i gemensamt hushåll. 

7.5 Kap. VII Fackombud  

Termen förtroendeman har ersatts med det könsneutrala fackombud. Därmed har också till exempel huvudförtroendeman ersatts med huvudfackombud och förtroendemannaersättning med fackombudsersättning.

I tillämpningsanvisningen för § 2 mom. 1 sägs att fackombud avser förtroendeman enligt arbetslagstiftningen.

I § 3 mom. 3 i kapitlet har det införts en bestämmelse om att kommunen/samkommunen och bolag som den äger under vissa förutsättningar kan ha gemensamma huvudfackombud och fackombud.

Enligt § 3 mom. 2 ingås en överenskommelse om antalet fackombud, om deras verksamhetsområde och om uppgiftsfördelningen mellan dem genom ett lokalt avtal enligt § 13 i kapitlet om fackombud. Enligt § 8 mom. 1 ingås ett lokalt avtal enligt § 13 också om fackombudets tidsanvändning under ordinarie arbetstid. I momenten ströks ordet ”vid behov”, vilket innebär att det är förpliktande att ingå ett avtal enligt § 13.  

I § 8 mom. 4 har det för tydlighetens skull lagts till en hänvisning till 20 § i lagen om samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare i kommuner och välfärdsområden (samarbetslagen). Personalens representant ska ges arbetsbefrielse enligt 20 § i samarbetslagen för skötseln av de uppgifter som avses i lagen.

Den tidsbegränsade protokollsanteckningen om regelbunden arbetsbefrielse i § 8 mom. 6 har förlängts till slutet av avtalsperioden 2025–2028. Enligt protokollsanteckningen är, om inget annat avtalas lokalt, den regelbundna befrielsen för huvudfackombudet (eller om inget huvudfackombud har utsetts, det fackombud som har motsvarande ställning) i genomsnitt minst en arbetsdag i veckan per 105 anställda som huvudfackombudet representerar. 

För ett fackombud som helt befriats från sina arbetsuppgifter är den uppgiftsrelaterade lönen från 1.5.2025 minst 2 350,00 euro i månaden (§ 9). Minimilönen höjs under avtalsperioden på det sätt som anges i bestämmelsen.

Fackombudsersättningarna höjs 1.10.2025 (§ 10 mom. 1).

Till ett huvudfackombud (eller om inget huvudfackombud har utsetts, till ett fackombud i motsvarande ställning) betalas, utöver den lön som anges i § 9, en i den ordinarie lönen ingående ersättning för arbetet som fackombud enligt följande:

Bestämmelserna om lön i deltidsarbete enligt § 4 mom. 1 i lönekapitlet tillämpas från 1.5.2025 inte på fackombudsersättning. Ett huvudfackombud med deltidsanställning betalas fackombudsersättning till fullt belopp enligt antalet anställda som fackombudet representerar.  

7.6 Kapitel VIII Permittering, ombildning till deltidsanställning och anställningens upphörande  

I kap. VIII § 2 har tiden för meddelande om permittering förkortats från en månad till tre veckor.

I tillämpningsanvisningarna för § 3 mom. 1 och 2 har ordet arbetskraftsbyrå ändrats till arbetskraftsmyndighet. Ändringen påverkar inte tolkningen av bestämmelsen.

7.7 Kapitel IX Uppsägningsskydd för och ersättning till en arbetarskyddsfullmäktig 

En månadsavlönad ordinarie arbetarskyddsfullmäktig betalas i ersättning 104 euro från 1.10.2025.

I kapitlet om arbetarskyddsfullmäktigens ställning har det införts en bestämmelse enligt vilken lön i deltidsarbete enligt § 4 mom. 1 i lönekapitlet inte tillämpas på ersättningen till en arbetarskyddsfullmäktig från 1.5.2025. En arbetarskyddsfullmäktig med deltidsanställning betalas ersättning till fullt belopp. Om arbetarskyddsfullmäktigen representerar färre än 700 anställda, betalas ersättning enligt kap. IX § 2 mom. 1. Om arbetarskyddsfullmäktigen representerar 700 eller fler anställda, betalas ersättning enligt protokollsanteckningen i kap. IX § 2 mom. 1.

Den tidsbegränsade protokollsanteckningen om ersättningen till en arbetarskyddsfullmäktig förlängdes till slutet av avtalsperioden, och ersättningens belopp höjdes till 286 euro från 1.10.2025 (minst 700 representerade anställda) (§ 2). 

7.8 AKTA bilaga 12 Familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem 

I bilaga 12 har lönebestämmelserna slopats. På familjedagvårdare tillämpas lönebestämmelserna i AKTA som sådana. Från 1.5.2025 finns familjedagvårdarnas lönegrupp i bilaga 5, där familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem har en enda lönegrupp (5PPH66) i stället för de tidigare två lönepunkterna.  

I bilaga 12 finns arbetstidsbestämmelser och vissa särskilda bestämmelser. På grund av ändringen har också paragraferna i bilaga 12 ändrats och bestämmelser har bytt plats.   I tillämpningsanvisningen för § 11 har punkten om tillfällig vårdledighet strukits som obehövlig. För familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem bestäms rätten till tillfällig vårdledighet och lön under ledigheten enligt AKTA kap. V § 9. Inga innehållsmässiga ändringar har dock gjorts i bestämmelserna. Bestämmelserna i AKTA och bilaga 12 tillämpas så att en särskild bestämmelse i bilaga 12 åsidosätter motsvarande bestämmelse i AKTA på det sätt som anges närmare i bilaga 12. 

7.9 AKTA bilaga 13 Lantbruksavbytare

AKTA bilaga 13 har fått en ny § 14 om en arbetsgrupp som ska bedöma arbetstidsbestämmelserna. För avtalsperioden har det tillsatts en arbetsgrupp som ska bedöma om arbetstidsbestämmelserna i AKTA bilaga 13 behöver ses över och ge förslag till eventuella avtalsändringar. Bedömningen syftar till att utveckla arbetstidsbestämmelserna i AKTA bilaga 13 så att de stöder en resultatrik verksamhet och service samt personalens hälsa och välbefinnande inom bilagans tillämpningsområde. Gruppen följer och beaktar arbetet i den arbetstidsgrupp som nämns i underteckningsprotokollet. 

7.10 AKTA bilaga 15 Veterinärer 

AKTA bilaga 15 som gäller veterinärer behandlas närmare i cirkulärbilaga 4.  

Bestämmelserna i AKTA bilaga 15 finns i cirkulärbilaga 5. Veterinärtaxan 1.5.2025 finns i cirkulärbilaga 6.

7.11 Bilaga 16 Ersättningar för resekostnader  

I bilaga 16 § 5 har gränsen för sänkt kilometerersättning (cent/km) permanent höjts från 5 000 till 8 000 kilometer. För avtalsperioden 1.3.2023–30.4.2025 hade gränsen höjts från 5 000 till 7 000 kilometer.  
 
Exempel:  
 
En anställd har 15.4.2022 uppnått gränsen på 7 000 kilometer vid användning av egen bil, varefter kilometerersättningen har sänkts. Från och med 1.5.2025 betalas den högre kilometerersättningen (59 cent/km) för 1 000 kilometer, varefter kilometerersättningen sänks (52 cent/km).  

I bilagan om resekostnadsersättningar har § 16, som gällt ersättningar till kursdeltagare, strukits som obehövlig.    

Den redan tidigare slopade § 13 har strukits. Därmed ändras paragrafnumreringen i bilaga 16 från § 14 framåt. 

7.12 Arbetsgrupper enligt underteckningsprotokollet till AKTA  

Följande arbetsgrupper på central nivå tillsätts för avtalsperioden:

Arbetsgrupp för lönesystemet
Arbetsgruppens primära uppgift är att följa upp och styra införandet av det nivålönesystem som parterna kom överens om under föregående avtalsperiod och vid behov utvärdera behovet av att utveckla systemet. Arbetsgruppen ska utarbeta en handbok om nivålönesystemet. Förhandlingar kan också föras om andra delar av lönesystemet (t.ex. individuellt tillägg, arbetserfarenhetstillägg, resultatbonus). 

Arbetstidsgrupp
Arbetsgruppen har i uppgift att bedöma behovet av att se över arbetstidsbestämmelserna i AKTA och lägga fram förslag till nödvändiga avtalsändringar. Målet med bedömningen är att utveckla arbetstidsbestämmelserna så att de stöder verksamheterna och servicen inom tillämpningsområdet samt personalens hälsa, välbefinnande i arbetet och resultat. Målet är att avtalsbestämmelserna ska utvecklas så att man med hjälp av dem kan minska alltför stor belastning som hänför sig till resande utanför arbetstiden.

Arbetsgruppen kan genom simuleringar och pilottest ta fram olika arbetstidsmodeller och arbetstidsbestämmelser.

Arbetsgrupp som har i uppgift att bedöma och utveckla avtalsbestämmelserna så att det blir lättare för anställda att stanna kvar i arbetslivet och återgå till arbetet
Arbetsgruppen ska i synnerhet gå igenom bestämmelserna om partiell sjukdagpenning och utreda hur man kan stödja, främja och möjliggöra återgången till arbetet efter längre sjukfrånvaroperioder. Fokus läggs åtminstone på avtalsbestämmelserna om lön och rätten till semester. Arbetsgruppen granskar också olika modeller för ersättande arbete och bedömer om en modell för ersättande arbete ska införas i tjänste- och arbetskollektivavtalen.

Arbetsgrupp som granskar personalrepresentanternas ställning 
Arbetsgruppen har i uppgift att bedöma utvecklings- och ändringsbehoven i kollektivavtalsbestämmelser som gäller personalrepresentanternas ställning. Arbetsgruppen ska granska och bedöma personalrepresentanternas ställning. Vid bedömningen beaktas ändringsbehoven i tillhandahållandet av tjänster och avtalsstrukturen.

Som en del av arbetsgruppens arbete görs också en representationsutredning och andra utredningar som behövs för arbetsgruppens arbete. Fokus läggs på bestämmelserna om fackombud inom kommun- och välfärdssektorn samt bestämmelserna om uppsägningsskydd för och ersättning till en arbetarskyddsfullmäktig, avtalet om arbetarskyddssamarbete och avtalet om tidsanvändning för en arbetarskyddsfullmäktig.

7.13 Andra arbetsgrupper under avtalsperioden

Tidsbegränsad arbetsgrupp (1.8.2025–31.12.2026) för att bereda bestämmelser för undantagsförhållanden

Arbetsgruppen har till uppgift att bereda särskilda bestämmelser som avviker från arbets- och tjänstekollektivavtalet i en situation där statsrådet konstaterar att det råder undantagsförhållanden och beredskapslagen börjar tillämpas.

Bestämmelserna kan gälla till exempel ersättningar för semester, arbetstider och förlängd uppsägningstid samt lokala avtal. Arbetsgruppen kommer att beakta eventuella ändringar i beredskapslagen. De nya bestämmelserna träder i kraft i slutet av 2026 när den nya beredskapslagen blivit klar.

Tidsbegränsad arbetsgrupp för att utreda praxis i fråga om arbetskläder och skydd inom småbarnspedagogiken samt för att utarbeta en eventuell rekommendation (1.8.2025–30.9.2026)

Arbetsgruppen har till uppgift att utreda praxis i fråga om arbetskläder och skydd inom småbarnspedagogiken samt att ge anvisningar om principerna för ersättning för vård i situationer där en anställd har exponerats för biologiska agenser i arbetet (t.ex. skabb).

Arbetsgruppen har också till uppgift att samla och sprida god praxis i fråga om arbetskläder och skydd i arbetet inom småbarnspedagogiken. I anslutning till detta ska arbetsgruppen genomföra en enkät bland annat om användningen av klädpenning inom småbarnspedagogiken.

8 Arbets- och tjänstekollektivavtal om lön för skyddsarbete och nödarbete under en arbetskonflikt i kommun- och välfärdssektorn

Som en del av förhandlingsresultatet avtalade avtalsparterna om en ersättningsnivå för skyddsarbete och nödarbete under en arbetskonflikt inom kommun- och välfärdssektorn. För skyddsarbete och nödarbete betalas en timlön som är minst 1,3 gånger så stor som en timlön beräknad på den ordinarie lönen. Dessutom betalas ersättningar för obekväm arbetstid samt mertids- och övertidsersättningar i enlighet med arbets- och tjänstekollektivavtalen. Arbetstidsersättningarna beräknas på den 1,3-faldiga timlönen. Ersättningsnivån motsvarar nivån i den s.k. patientsäkerhetslagen från 2022.

Arbets- och tjänstekollektivavtalet om lön för skyddsarbete och nödarbete under en arbetskonflikt i kommun- och välfärdssektorn finns i cirkulärbilaga 8. (Riksdagen har godkänt lagändringar som gäller skyddsarbete vid arbetskonflikter.)

KOMMUN- OCH VÄLFÄRDSOMRÅDESARBETSGIVARNA KT

Verkställande direktör Henrika Nybondas-Kangas

Förhandlingsdirektör Anne Kiiski

Bilagor

Bilaga 1 Underteckningsprotokoll till det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorn 2025–2028
Bilaga 2 Program för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem 2026–2028
Bilaga 3 Ändrade kapitel i AKTA: I, II, III, IV, V, VII, VIII och XI samt bilaga 5, bilaga 12, bilaga 13 och bilaga 16 
Bilaga 4 Redogörelse för bestämmelserna i AKTA bilaga 15 (Veterinärer) Publiceras i augusti/september
Bilaga 5 Bestämmelser i AKTA bilaga 15 (Veterinärer) Publiceras i augusti/september
Bilaga 6 Veterinärtaxan i AKTA 1.5.2025 Publiceras i augusti/september
Bilaga 7 Nivålöner i lönegrupperna i AKTA (Excel) 
Bilaga 8 Arbets- och tjänstekollektivavtal om lön för skyddsarbete och nödarbete under en arbetskonflikt i kommun- och välfärdssektorn