Suomeksi

LÄKTA 2020– 2021

2020–2021

Kommunalt tjänstekollektivavtal för läkare
  • Bläddra i avtalets kapitel ÖppenStäng
    III Arbetstid

    Planering av arbetstiderna

    § 15 Arbetstidshandlingar

    mom. 1 Arbetsskiftsförteckning

    Arbetsgivaren är skyldig att på förhand göra upp en arbetsskiftsförteckning av vilken det framgår hur arbetstiden ska användas under arbetsperioden. När arbetsskiftsförteckningen görs upp ska tjänsteinnehavarna själva eller den förtroendeman som representerar dem ges tillfälle att framföra sin åsikt, om tjänsteinnehavaren eller förtroendemannen begär det. Arbetsskiftsförteckningen ska skriftligt delges tjänsteinnehavaren i god tid och senast en vecka innan arbetsveckan eller arbetsperioden börjar. Därefter får arbetsskiftsförteckningen ändras endast med tjänsteinnehavarens samtycke eller av grundad anledning.


    Tillämpningsanvisning

    Av arbetsskiftsförteckningen ska framgå när den dagliga arbetstiden börjar och slutar samt tillräckligt specificerat hur arbetstiden ska användas för de uppgifter som ålagts tjänsteinnehavaren. I arbetsskiftsförteckningen antecknas, utöver den ordinarie arbetstiden, även jour som beordrats tjänsteinnehavaren (när jouren börjar och slutar och vilken jourform det är fråga om) och kliniskt mertidsarbete, för att man ska kunna följa bl.a. när den maximala arbetstiden uppnås och bundenheten till arbetet (bl.a. belastningsfaktorer och en rättvis och ändamålsenlig fördelning av arbetsbördan), samt hur lediga dagar förlagts och tagits ut.

    När arbetsskiftsförteckningen görs upp gäller samma skyldigheter och principer för deltidsanställda som för heltidsanställda.

    Huvudregeln är att en arbetsskiftsförteckning som fastställts och lagts fram ska följas. Om avvikelser från arbetsskiftsförteckningen måste göras, antecknas de eventuella ändringarna i arbetsskiftsförteckningen (därtill kan de dokumenteras separat).

    Huruvida det finns en grundad anledning att ändra arbetsskiftsförteckningen prövas från fall till fall. Sådana anledningar är bland annat verksamhetsbetingade skäl, t.ex. patienternas antal, kategori och vårdbehov eller oförutsedd frånvaro bland personalen. En grundad anledning är också att en tjänsteinnehavare till exempel på grund av sjukdom inte sköter ett arbetsskift eller en jour som tjänsteinnehavaren enligt arbetsskiftsförteckningen skulle få ersättning för i form av ledighet eller att arbetsskiftsförteckningen har gjorts upp på ett felaktigt sätt. En grundad anledning, och ett förfarande som rekommenderas, är att man, om mer arbete än planerat behöver utföras någon dag, i stället kortar av arbetstiden för de övriga arbetsdagarna under arbetsperioden i motsvarande mån om det är möjligt med tanke på verksamheten, så att den ordinarie arbetstiden i genomsnitt är det timantal per vecka som anges i § 2 ovan.

    Ändringar ska godkännas av den som fastställt arbetsskiftsförteckningen, i brådskande fall i efterskott. Om arbetsskiftsförteckningen nödvändigtvis måste ändras så att den ordinarie arbetstiden ändras till kliniskt mertidsarbete eller mertids-/övertidsarbete, ska tillstånd på förhand inhämtas hos den som fastställt arbetsskiftsförteckningen.

    Arbetsgivaren kan inte ersätta arbetsskiftsförteckningen med något annat dokument.


    mom. 2 Utjämningsschema för arbetstiden

    Om den ordinarie arbetstiden enligt § 2 i arbetstidskapitlet i detta avtal har ordnats som en arbetsperiod som är längre än en vecka, iakttas bestämmelserna om utjämningsschema för arbetstiden i § 27 i arbetstidskapitlet i AKTA.


    Tillämpningsanvisning

    Om den arbetsperiod som iakttas är så lång att det är svårt att på förhand göra upp en arbetsskiftsförteckning för hela perioden, ska man separat göra upp ett utjämningsschema för arbetstiden enligt § 27 i arbetstidskapitlet i AKTA och fastställa en separat arbetsskiftsförteckning för varje kortare period. Innan arbetsgivaren ändrar längden på arbetsperioden ska arbetsgivaren höra den förtroendeman som företräder tjänsteinnehavarna eller tjänsteinnehavarna själva.


    § 16 Maximal arbetstid

    mom. 1 Uppföljningsperiod för den maximala arbetstiden

    Den uppföljningsperiod för den maximala arbetstiden som avses i 18 § 1 mom. i arbetstidslagen (872/2019) är 12 månader.

    mom. 2 Överskridande av den maximala arbetstiden

    Arbetsgivaren och en tjänsteinnehavare som deltar i jourarbetet vid ett sjukhus kan avtala om överskridande av den maximala arbetstiden för högst ett år i taget. Avtalet ska ingås skriftligt. Den maximala arbetstiden för jourhavande tjänsteinnehavare vid sjukhus kan i enlighet med 34 § 5 mom. i arbetstidslagen överskridas i fråga om de timmar som inte utgör arbetad tid.

    Om arbetsgivaren planerar att ta i bruk ett arrangemang enligt denna bestämmelse för vissa verksamheter, ska arbetsgivaren ge förtroendemannen tillfälle att framföra sin åsikt om arrangemanget,
    behovet av det och villkoren för det avtal som erbjuds tjänsteinnehavarna innan arbetsgivaren ingår avtal med tjänsteinnehavarna.

    Förtroendemannen ska ges de uppgifter som behövs för att bedöma behovet av arrangemanget samt tillräckligt med tid att fördjupa sig i förslaget till arrangemanget. Arbetsgivaren och förtroendemannen ska årligen gå igenom det arrangemang som avses i bestämmelsen, varvid förtroendemannen ska ges tillfälle att framföra sin åsikt om ändamålsenligheten hos arrangemanget. Förtroendemannen har rätt att få reda på var skriftliga avtal har ingåtts, hur många avtalen är och vilka villkor de har.


    Tillämpningsanvisning

    Arbetsgivaren ska se till att jourfunktionerna är tryggade genom arbetstids- och jourarrangemangen. Arbetsgivaren ska också se till att personalen behandlas jämlikt i planeringen och fördelningen av jourskift. Den maximala arbetstiden kan överskridas endast om jouren inte kan tryggas på något annat sätt.

    Arbetsplatsjour på arbetsplatsen, inklusive avvikande arbetsplatsjour, räknas helt och hållet som arbetstid.

    Den maximala arbetstid som föreskrivs i 18 § i arbetstidslagen kan under en 12 månaders period uppgå till högst det antal timmar (48 timmar x 48 veckor) som anges i regeringens proposition (RP 158/2018 rd). Till den maximala arbetstiden räknas den tid som används till arbete och den tid under vilken tjänsteinnehavaren är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället. Exempelvis vilotider eller arbetstidsersättningar i form av ledighet (t.ex. jourledighet) räknas inte som sådan arbetstid som avses här.

    Se § 9 om ändring av jourform.


    § 17 Ledig dag efter arbetsplatsjour

    mom. 1

    Arbetsgivaren ska för tjänsteinnehavarna ordna en tillräcklig vilotid i enlighet med detta avtal efter att ett arbetspass slutat och följande börjar.

    mom. 2

    Om en tjänsteinnehavare har haft arbetsplatsjour efter kl. 23.00, ska följande arbetsdag (måndag–fredag) helt eller delvis planeras som ledig genom jourersättning i form av ledighet så att den ordinarie arbetstiden under arbetsdagen i fråga är högst den tid som eventuellt behövs för byte av arbetsuppgifter (0,5–2 timmar).

    mom. 3

    Vilotiden i föregående moment kan utgöra en del av den i § 5 i arbetstidskapitlet avsedda dygnsvilan (mom. 1) eller ersättande vilotid (mom. 3). Ledighet efter jour minskar dock inte dygnsvilan eller den ersättande vilotiden, utan den ska ges i enlighet med § 5 mom. 3.

    mom. 4

    Om det är fråga om ett jourskift vid en samjour för flera arbetsgivare, bör arbetsgivarna på motsvarande sätt se till att läkaren får en tillräcklig vilotid innan nästa arbetspass börjar.


    Tillämpningsanvisning

    Bestämmelsen baserar sig på arbetarskydds- och patientsäkerhetsskäl. Avsikten med bestämmelsen är att förkorta oavbrutna arbetspass. Vid planering och genomförande av arbets- och joursystemen bör man även i övrigt undvika att oavbrutna arbetspass blir oskäligt långa och medför oskälig bundenhet till arbetet med beaktande av den belastning som arbetsdagen och jourtiden medför. Den belastning som på varandra följande arbets- och jourskift orsakar kan minskas genom att man fördelar arbetspass, ledig tid och olika former av jour enligt en rytm som lokalt anses ändamålsenlig, varvid man kan använda jourersättning i form av ledighet, andra intjänade ledigheter och olika slags arbetsarrangemang som t.ex. arbets- och jourskift av olika längd, spridda arbetstider och kombinationer av alla dessa faktorer (se även tillämpningsanvisningarna för § 2, § 5, § 6, § 10 och § 13 mom. 2 i arbetstidskapitlet och tillämpningsbilagan till arbetstidskapitlet).