Suomeksi

LÄKTA 2020– 2021

2020–2021

Kommunalt tjänstekollektivavtal för läkare
  • Bläddra i avtalets kapitel ÖppenStäng
    III Arbetstid

    Vilotider och begränsningar av nattarbete

    § 3 Daglig vilotid (måltidsrast och måltidsuppehåll)

    mom. 1 Läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhus samt andra än praktiserande veterinärer

    Tjänsteinnehavarna ska ges en måltidsrast på minst en halv timme som inte räknas in i arbetstiden eller, om de så önskar, ett måltidsuppehåll då de har möjlighet att inta en måltid under arbetstid på arbetsplatsen eller i en av arbetsgivaren anvisad matsal eller motsvarande vid inrättningen, förutsatt att arrangemanget inte stör arbetets gång eller de tjänster som ska utföras och att måltiden inte medför mer än högst 15–20 minuters frånvaro från arbetet.

    Om längden på ett arbetspass överstiger 10 timmar, ska tjänsteinnehavaren utöver nämnda rast ges möjlighet till ett måltidsuppehåll på 15–20 minuter under arbetstid efter att ha arbetat i åtta timmar.


    Tillämpningsanvisning

    Under en måltidsrast som inte räknas in i arbetstiden får en tjänsteinnehavare fritt avlägsna sig från arbetsplatsen, t.ex. från hälsocentralen eller sjukhuset. Tjänsteinnehavaren får däremot inte avlägsna sig från arbetsplatsen under arbetstid – således inte heller under ett måltidsuppehåll som ingår i arbetstiden – utom i ärenden som hör till tjänsteutövningen eller undantagsvis med sin överordnades tillstånd.

    Det är inte nödvändigt att bestämma att rasterna (måltidsrasten) ska hållas ett visst klockslag, utan man kan ha till exempel ett sådant arrangemang att rasten hålls mellan vissa klockslag när det är mest ändamålsenligt med tanke på tjänsteuppgifterna, varvid den exakta tidpunkten bestäms av chefen eller tjänsteinnehavaren själv.


    mom. 2 Andra som omfattas av avtalet

    Den dagliga vilotiden för andra än de tjänsteinnehavare som nämns i mom. 1 ovan och vilkas ordinarie arbetstid anges i avtalet, bestäms enligt § 25 mom. 1 i arbetstidskapitlet i AKTA.

    § 4 Återhämtningspaus

    Tjänsteinnehavarna ska dagligen ges en 10 minuter lång paus (till exempel kafferast) som räknas in i arbetstiden och under vilken de inte får avlägsna sig från arbetsplatsen. Arrangemanget får dock inte medföra störningar i arbetet eller de tjänster som ska utföras. Pausen får inte förläggas till början eller slutet av arbetsskiftet eller arbetsdagen och inte heller i anslutning till den dagliga vilotiden.

    § 5 Dygnsvila

    mom. 1

    Under de 24 timmar som följer efter att respektive arbetsskift inletts ska en tjänsteinnehavare ges en oavbruten vilotid på minst 11 timmar.


    Tillämpningsanvisning

    Dygnsvilan ska i regel ges i enlighet med mom. 1.

    I jourförordningen (583/2017) föreskrivs om brådskande vård och jour. Uppfyllandet av dessa förpliktelser kan kräva att dygnsvilan förkortas med beaktande av de tillgängliga resurserna och förutsättningarna i mom. 2 i denna paragraf.


    Se § 17 om ledig dag efter arbetsplatsjour.

    mom. 2

    Dygnsvilan kan i undantagsfall planeras att vara kortare än 11 timmar under följande förutsättningar:

    1. tjänsteinnehavaren har under arbetspasset möjlighet till oavbruten vila i minst 3 timmar mellan kl. 23 och 8 eller
    2. det är fråga om arbetsplatsjour vid en samjour eller en delad arbetsplatsjour till senast kl. 23

    och jourarrangemangen och den övriga verksamheten inte annars går att ordna på ett ändamålsenligt sätt.

    Arbetsgivarens representant och förtroendemannen ska tillsammans gå genom enhetens/klinikens resurser, arbetsarrangemangen och övriga relevanta omständigheter, varvid förtroendemannen ska ges tillfälle att framföra sin åsikt. En översyn görs, om det sker en väsentlig förändring i tillhandahållandet av tjänsterna och detta påverkar arbetsskiftsarrangemangen.


    Tillämpningsanvisning

    Den oavbrutna vila på 3 timmar som avses i punkt a i detta moment får avbrytas endast om vården av en patient eller bedömningen av en patients vårdbehov ovillkorligen kräver närvaro av läkare och det inte finns någon annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som kan utföra vården eller bedöma vårdbehovet.


    mom. 3

    En tjänsteinnehavare ska ges utebliven dygnsvila som ersättande vilotid i samband med följande dygnsvila. Om det inte är möjligt av vägande skäl som hänför sig till arbetsarrangemangen, ska den ersättande vilotiden ges så snart som möjligt, dock inom 14 dygn. Den ersättande vilotiden ska vara oavbruten och får inte förläggas till tiden för fri jour, veckovila eller den dagliga vilotiden.


    Exempel (mom. 1)

    En läkare arbetar först ordinarie arbetstid på måndag kl. 8.00–15.30 och har sedan kvällsjour kl. 15.30–21.00. Nästa arbetsdag börjar som vanligt på tisdag kl. 8.00. Läkaren har då fått en dygnsvila på 11 timmar mellan klockan 8.00 och 8.00.


    Exempel (mom. 1)

    En läkare arbetar först ordinarie arbetstid tisdag kl. 8.30–16.00, har sedan fri jour från kl. 16.00 till onsdag kl. 8.30 och arbetar sedan igen ordinarie arbetstid onsdag kl. 8.30–16.00. Den arbetade tiden under den fria jouren ärkl. 16.00–19.00, kl. 21.00–0.00, kl. 1.00–2.00. Dygnsvilan ska uppfyllas mellan kl. 8.30 och 8.30. Under denna tid uppgår vilan till sammanlagt 9,5 timmar, dvs. 1,5 timmar ska ges som ersättande vilotid. Den ges i samband med följande dygnsvila (11 + 1,5 timmar) onsdag kl. 16.00– torsdag kl. 8.30 (16,5 timmar).


    Exempel (mom. 2 punkt a)

    En förutsättning för att den brådskande vården ska kunna tryggas är att en läkare har arbetsplatsjour. Vid arbetsplatsjour infaller den arbetade tiden i regel i början av jourtjänstgöringen. Efternatten är oftast lugnare och därför förläggs vilotiden på minst 3 timmar dit. Arbetsplatsjouren betraktas dock för alla jourtimmars del som arbetstid. Läkaren arbetar först ordinarie arbetstid måndag kl. 8.00–15.30, har sedan jour från kl. 15.30 till tisdagsmorgonen och slutar arbeta kl. 10.00 efter att ha skrivit rapporter.

    Dygnsvilan (11 timmar) måndag–tisdag kl. 8.00–8.00 uteblir helt, trots att läkaren får oavbruten vila i 3 timmar kl. 3.00–6.00. Nästa arbetsdag börjar på onsdag kl. 8.00. Dygnsvilan (11 timmar) efter arbetet på tisdagen och den ersättande vilotiden (11 timmar) för måndagen ges från tisdag kl. 10.00 till onsdag kl. 8.00 (22 timmar).


    Exempel (mom. 2 punkt b)

    En läkare arbetar först ordinarie arbetstid på måndag kl. 9.00–15.30 och har sedan kvällsjour vid samjouren kl. 15.30–23.00. Nästa arbetsdag börjar på tisdag kl. 8.00. Av dygnsvilan på 11 timmar uteblir 2 timmar. De ges omedelbart i samband med följande dygnsvila (11 timmar + 2 timmar) som börjar tisdag kl. 17.00 och slutar onsdag kl. 7.30 (14,5 timmar).


    § 6 Veckovila

    Bestämmelserna i § 24 mom. 1 och 5 i arbetstidskapitlet i AKTA iakttas, om det är möjligt med hänsyn till att verksamheten inom primärvården eller den specialiserade sjukvården ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt.

    Utöver vad som bestäms i § 24 mom. 3 i arbetstidskapitlet i AKTA kan de som omfattas av avtalet beordras jour eller kallas till arbete under sin veckovila eller under någon annan ledig dag, om detta är motiverat med tanke på en effektiv verksamhet och patientsäkerheten. Till den del veckovilan inte uppfylls har läkarna och tandläkarna dock rätt till ersättning enligt § 24 mom. 4 i arbetstidskapitlet i AKTA. Med läkarens/tandläkarens samtycke kan ersättningen också betalas i pengar.


    Tillämpningsanvisning

    1 Planering av veckovila

    Avtalsbestämmelserna utgår från principen om femdagars arbetsvecka. För att de lediga dagarna ska kunna ges på ett ändamålsenligt sätt ska arrangemangen med lediga dagar beaktas redan när arbetsskiftsförteckningen görs upp. Lediga dagar är också t.ex. söckenhelger och de ledigheter som beviljats som jourersättning. Man ska t.ex. försöka garantera veckovilan på ett sådant sätt att inte samma läkare åläggs jour under ett helt veckoslut. När arbetsperiodens arbets- och jourarrangemang planeras bör man också i övrigt se till att det i perioden ingår sådana lediga dagar under vilka tjänsteinnehavaren är fri från sina tjänsteåligganden och sin jourplikt.

    Med veckovila avses att tjänsteinnehavaren under en kalendervecka ska få en oavbruten ledighet på 35 timmar eller i genomsnitt 35 timmar, under vilken tjänsteinnehavaren inte utför arbete (t.ex. ordinarie arbetstid, arbetad tid under fri jour eller telefonkonsultation eller annan distanskonsultation). Veckovila kan alltså ordnas antingen så att det i varje kalendervecka ingår en oavbruten ledighet på minst 35 timmar eller så att veckovilan är i genomsnitt 35 timmar under en period på 14 dygn, varvid den lediga tiden ska vara minst 24 timmar i en följd under vardera veckan. I så fall är ledigheten under den andra veckan skillnaden mellan antalet lediga timmar den första veckan och de totalt 70 timmar som krävs, t.ex. 24 timmar vecka 1 och 46 timmar vecka 2 eller 30 timmar vecka 1 och 40 timmar vecka 2 (totalt alltså 70 timmar veckovila). Veckovilan på 35 timmar kan bestå av en dygnsvila på 11 timmar och en separat veckovila på minst 24 timmar.

    I arbetsgivarens rätt att leda och övervaka arbetet ingår att bestämma vilketdera veckovilosystem som iakttas. Genomsnittlig veckovila behöver inte vara regel eller fortlöpande praxis, utan veckovilan kan också tillfälligt ges som genomsnittlig. För klarhetens skull rekommenderas ändå att de allmänna principerna för veckovila, bland annat vilket system som i regel tillämpas, skrivs in i de allmänna anvisningarna om uppgörande av arbetsskiftsförteckningarna.

    Tjänsteinnehavaren bör på förhand få veta när veckovilan infaller, men den behöver inte märkas ut i arbetsskiftsförteckningen, eftersom den indirekt framgår av tiderna för när arbetsskiften börjar och slutar. Veckovilan kan infalla delvis under föregående och delvis under följande kalendervecka, och den räknas då som veckovila under den kalendervecka då största delen av veckovilan infaller.

    Arbetsgivaren har rätt att vid behov ensidigt ändra tidpunkten för en planerad veckovila. Detta kan komma i fråga till exempel då en tjänsteinnehavare måste inkallas till arbete under en planerad veckovila eller jour. Då räknas den längsta sammanhängande erhållna ledigheten som veckovila eller som en del av veckovilan.

    Om en tjänsteinnehavare inte har arbetat hela veckan till exempel på grund av semester, sjukledighet, någon annan tjänstledighet eller arbetstidsersättning i form av ledig tid, och frånvaron har varat minst 35 timmar eller i genomsnitt 35 timmar i en följd, anses veckovilan ha uppfyllts. Sjukledighet och tillfällig vårdledighet utgör inte sådan veckovila som avses här.

    2 Ersättning när veckovilan inte uppfylls

    Om en tjänsteinnehavare (som omfattas av arbetstidslagen) blir tvungen att arbeta under sin veckovila betraktas den längsta sammanhängande ledighet som tjänsteinnehavaren fått som veckovila eller som en del av veckovilan, och för den del av veckovilan som inte uppfyllts, dvs. den arbetade tiden under veckovilan, betalas en ersättning enligt AKTA § 24 mom. 4. Om till exempel en ledighet på 24 timmar har planerats och tjänsteinnehavaren under denna ledighet har arbetat först 2 timmar och sedan 1 timme, dvs. sammanlagt 3 timmar, betalas en ersättning för 3 timmar (den tid som använts för arbetet avrundas varken uppåt eller neråt när ersättning betalas). Om en del av den planerade veckovilan återstår efter avbrottet, dvs. efter att arbetet upphört, fortsätter veckovilan (ett avbrott i veckovilan innebär inte att ersättning ska betalas också för den tid som följer efter avbrottet).


    § 7 Nattarbete vid graviditet

    Arbetsgivaren ska befria gravida tjänsteinnehavare från nattarbete enligt arbetstidslagen kl. 23.00–6.00 och anvisa tjänsteinnehavaren arbete under annan tid än kl. 23.00–6.00, om nattarbetet enligt ett läkarutlåtande är skadligt för den gravida tjänsteinnehavarens hälsa eller fostrets hälsa och utveckling.


    Tillämpningsanvisning

    Arbetsgivaren är skyldig att befria en gravid tjänsteinnehavare från nattarbete.

    Efter 28:e graviditetsveckan rekommenderas, med beaktande av tjänsteinnehavarens arbetsförmåga, att tjänsteinnehavaren helt befrias från jourskyldighet. Om det av verksamhetsbetingade skäl inte är möjligt att befria tjänsteinnehavaren från jour ska hennes jourskift minskas eller förkortas.

    Arbetsgivaren kan alltid befria en tjänsteinnehavare från jourskyldigheten eller minska/förkorta jourskiften oberoende av antalet graviditetsveckor, om det är befogat med hänsyn till tjänsteinnehavarens arbetsförmåga och övriga omständigheter.