III Arbetstid och arbetstidsersättningar

§ 11 Tillämpliga bestämmelser i arbetstidskapitlet i AKTA

Förutom detta avtal tillämpas även följande bestämmelser i arbetstids-kapitlet (kap. III) i AKTA:

AKTA
paragraf

AKTA
sakfråga

Undantag från tillämpningen av AKTA

1 §

Principen om effektiv användning av arbetstiden

 

3 §

Avvikelser från arbetstidsbestämmelserna

 

4 §:n
2 mom.

Vissa specialsituationer

 

13 §

Dygnets början m.m.

 

19 § ja
20 §:n 1 ja
2 mom.

Ersättningar för obekväm arbetstid 

Till den som beordrats jour eller utför sådant kliniskt mertidsarbete som avses i bilagorna betalas inte ersättningar enligt AKTA. Se bestämmelserna i bilagorna.

21 ja 22 §

Allmänna förutsättningar och begränsningar för arbetstidsersättning

 

23 §

Arbetstidsersättningar till dem som är i ledande eller självständig ställning

Till personer i ledande eller självständig ställning betalas ersättningar för jour och kliniskt mertidsarbete enligt bilagorna. Se § 14 nedan.

29 §

Utjämningsschema för arbetstiden

Se även bestämmelsen om arbetstidshand-lingar i § 18 nedan.

32 §

Arbetstidsbank

 

§ 12 Ordinarie arbetstid

mom. 1 Begränsningar som gäller tillämpningen av bestämmelsen

Denna paragraf tillämpas inte på praktiserande veterinärer i bilaga 5.

mom. 2 Ordinarie arbetstid

Den ordinarie arbetstiden för dem som omfattas av avtalet är 38 timmar 15 minuter per vecka eller i genomsnitt detta timantal per vecka under en arbetsperiod där den ordinarie arbetstiden enligt en på förhand uppgjord arbetsskiftsförteckning utjämnas till detta timantal per vecka. Utjämningsperioden kan vara högst ett år.

mom. 3 Den ordinarie arbetstiden under en arbetsvecka eller arbetsperiod där det ingår en söckenhelg

Under de veckor eller arbetsperioder i vilka det ingår långfredag, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag eller midsommarafton samt under de veckor eller arbetsperioder då nyårsdagen, trettondagen, första maj, självständighetsdagen, julafton, juldagen eller annandag jul infaller på en annan dag än en lördag eller söndag, är den ordinarie arbetstiden per vecka eller arbetsperiod 7 timmar 15 minuter kortare. Om det under samma vecka eller arbetsperiod infaller två eller flera ovan avsedda söckenhelger görs arbetstidsförkortningen för var och en av dessa söckenhelger.

I deltidsarbete minskas arbetstiden under en sådan arbetsvecka eller arbetsperiod så att den för varje arbetstidsförkortande söckenhelg nedsätts med den andel av 7 timmar 15 minuter som tjänsteinnehavarens deltidsarbetstid utgör av full arbetstid enligt mom. 2.

Detta moment tillämpas inte om anställningen inte varar en enda sådan full arbetsvecka eller arbetsperiod som avses i mom. 2.

mom. 4 Den ordinarie arbetstiden för läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhus under en avbruten arbetsvecka/arbetsperiod

Om en läkares eller tandläkares arbetsvecka eller arbetsperiod avbryts för att tjänsteförhållandet börjar eller slutar eller på grund av semester, tjänstledighet, deltagande i kurser (tjänstledighet eller tjänstereseförordnande) eller jourledighet, bestäms den ordinarie arbetstiden enligt följande:

  1. Om avbrottet inte var känt när arbetsskiftsförteckningen gjordes upp, förkortas den ordinarie arbetstiden med det timantal som har antecknats för avbrottsdagarna i arbetsskiftsförteckningen.
  2. Om avbrottet var känt när arbetsskiftsförteckningen gjordes upp, förkortas den ordinarie arbetstiden med 7 timmar 15 minuter för den första avbrottsdagen under veckan och med 7 timmar 45 minuter för de följande avbrottsdagarna, förutsatt att avbrottsdagen annars hade varit en arbetsdag under veckan.

Exempel

Arbetsskiftsförteckningen för en läkare eller tandläkare vid en hälsocentral görs upp för en treveckorsperiod. Under den första veckan infaller långfredagen. Läkaren/tandläkaren har semester eller tjänstledighet hela den första veckan och jourledighet under tisdag och onsdag den vecka då annandag påsk infaller. Den ordinarie arbetstiden under treveckorsperioden är 114 timmar 45 minuter - 38 timmar 15 minuter (semesterveckan) - 7 timmar 15 minuter (annandag påsk) -15 timmar (7 timmar 15 minuter + 7 timmar 45 minuter, jourledighet som annars hade varit arbetsdagar) = 54 timmar 15 minuter.


Tillämpningsanvisning

Arbetstiden för en deltidsanställd under en avbruten arbetsvecka/arbetsperiod

För deltidsanställda finns inga bestämmelser om avbrutna arbetsveckor eller avbrutna arbetsperioder som är relaterade till deltidsarbetstiden, utan på dem tillämpas samma bestämmelser som gäller dem som har full arbetstid så att arbetstiden för en deltidsanställd under en avbruten period kan vara högst densamma som den anställdes deltidsarbetstid och högst densamma som arbetstiden för en anställd med full arbetstid enligt ovan nämnda bestämmelser för en avbruten period. Med tanke på likabehandling och av praktiska skäl minskas ändå arbetstiden när arbetsskiftsförteckningen görs upp i samma proportion som arbetstiden är kortare än full arbetstid. Se dessutom punkt 4 i tillämpningsbilaga 1 till allmänna delen angående planeringen av arbetsskiftsförteckningen för en deltidsanställd.


Exempel 

  • En deltidsanställd (arbetstid 90 tim./3 veckor) är under en treveckors arbetsperiod tjänstledig en vecka. Arbetstiden under perioden förkortas med en tid som motsvarar tjänstledigheten, dvs. till 60 timmar.
  • En deltidsanställd har semester under en del av veckan. Arbetstiden under perioden förkortas med en tid som motsvarar semestern. Om en deltidsanställd t.ex. arbetar bara 2–3 dagar i veckan, beviljas semestern om möjligt i hela veckor.
  • En deltidsanställd insjuknar plötsligt. Arbetstiden under perioden förkortas med det timantal som antecknats för sjukdagarna.
  • Under en avbruten arbetsperiod för en deltidsanställd infaller en söckenhelg. Arbetstiden under perioden förkortas med en tid som motsvarar avbrottet och med en proportionell söckenhelgsförkortning.

§ 13 Grundläggande jourbegrepp i läkaravtalet

mom. 1 Allmän definition på jour

Med jour avses i läkaravtalet att en läkare eller tandläkare på arbetsgivarens beordran vistas på arbetsplatsen eller någon annanstans, redo att vid behov arbeta utom sin ordinarie arbetstid.

Hälso- och sjukvårdsjour innebär brådskande vård och vårdbedömning, som inte kan skjutas upp utan livsfara eller betydande olägenhet för hälsan. (Se 50 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) samt jourförordningen (652/2013) (hänvisningsbestämmelse).)

Arbetsgivaren beslutar om jourformerna och när jourerna ska börja och sluta.


Tillämpningsanvisning

Jour utöver ordinarie arbetstid hör till varje läkares och tandläkares tjänsteplikter.

Kommunen eller samkommunen måste se till att det finns tillgång till brådskande vård under alla tider på dygnet. Arbetsgivaren ska årligen bedöma vilka resurser jouren kräver och se till att det finns tillräckligt med läkare för jouren. Arbetsgivaren följer upp de läkarresurser som jouren förutsätter och antalet jourtimmar under veckan och olika tider på dygnet.

Bland annat med tanke på patientsäkerheten och läkarens eller tandläkarens ansvar är det nödvändigt att jourformen (se mom. 2) och den beredskap som den förutsätter fastställs exakt.

Fri jour kan ändras till arbetsplatsjour eller arbetsplatsjour till fri jour också mitt under kalenderåret, om det sker väsentliga förändringar i jourbehovet. Likaså kan avvikande jour ändras till fri jour eller arbetsplatsjour.

En läkare borde inte utan sitt samtycke åläggas arbetsplatsjour i över 85 timmar eller mer än fem gånger per månad och inte heller fri jour mer än sex gånger per månad. Om jouren består enbart av fri jour räknas bara antalet jourtillfällen. Vid fri jour räknas en högst 24 timmar lång period som ett jourtillfälle.

Jourgränsen nås när någon av begränsningarna uppfylls (antingen jourtimmarna eller antalet jourtillfällen).  Med den förtroendeman som företräder läkarna kan också lokalt avtalas att läkarnas jourbundenhet begränsas på något annat sätt. Om en läkare regelbundet åläggs jour oftare än vad som sägs ovan, ska förhandlingar föras med förtroendemannen om hur en oskälig jourbelastning ska kunna undvikas.

Efter 28:e graviditetsveckan rekommenderas med beaktande av tjänsteinnehavarens arbetsförmåga att tjänsteinnehavaren helt befrias från jourskyldighet. Om det av verksamhetsbetingade skäl inte är möjligt att befria tjänsteinnehavaren från jour ska tjänsteinnehavarens jourskift minskas eller förkortas.

För deltidsanställda tjänsteinnehavare minskas jourskyldigheten om det är möjligt med tanke på verksamheten.

Angående akutläkare, se punkt 7 i tillämpningsbilaga 1.


mom. 2 Jourformer

Arbetsplatsjour

Med arbetsplatsjour avses sådan dygnetruntjour (jour t.ex. från kväll till morgon) eller deldygnsjour (jour t.ex. från kväll till natt) som en läkare har beordrats utföra på arbetsplatsen.

Angående ledig dag efter arbetsplatsjour, se § 21.

Fri jour

Med fri jour avses jour som en läkare har beordrats utföra någon annanstans än på arbetsplatsen.

Arbetsgivaren fastställer årligen beredskapstiden vid fri jour.


Tillämpningsanvisning

En läkare som beordrats fri jour är skyldig att vara anträffbar per telefon eller på något annat motsvarande sätt och efter kallelse vid behov omedelbart bege sig till arbetsplatsen.


Avvikande arbetsplatsjour

Med avvikande arbetsplatsjour avses jour som en läkare har beordrats utföra på arbetsplatsen och som inte är ovan avsedd arbetsplatsjour. Vid avvikande arbetsplatsjour är andelen arbetad tid liten (cirka 20–40 %), men patientsäkerheten och/eller lagstiftningen (t.ex. mentalvårdslagen, 1116/1990) kräver undantagsvis närvaro på arbetsplatsen.

mom. 3 Jourskift

Längden på de jourskift som en läkare beordras kan enligt behov variera mellan några timmar (t.ex. 6–10 timmar) och ett helt dygn (24 timmar). Vid fri jour kan ett jourskift också vara längre. Utgångspunkten är att samma läkare får ha jour i högst 24 timmar i följd (se t.ex. tillämpningsanvisningen för § 20 i allmänna delen).


Exempel

Ett långt jourskift kan pågå från lördag kl. 8.00 till söndag kl. 8.00. Ett jourskift kan också pågå en del av dygnet, t.ex. onsdag kl. 16.00–21.00.


Tillämpningsanvisning

Se § 12 i allmänna delen angående bestämning av den ordinarie arbetstiden.


mom. 4 Veterinärjour

För jour som beordrats en veterinär betalas ersättningar enligt bilaga 5, men inga andra arbetstidsersättningar.

mom. 5 Tandläkarjour

För tandläkare kan jouren vara antingen arbetsplatsjour som beordrats av arbetsgivaren (bland annat värk- och olycksfallsjour) eller fri jour, dvs. telefonjour. Jouren kan fortsätta längre än vad som bestämts på förhand, om en del av patienterna annars skulle bli utan vård.

§ 14 Jourersättningar

mom. 1 Jourersättningar för arbetsplatsjour

Till läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhus betalas för varje timme arbetsplatsjour som utförts på beordran av arbetsgivaren utöver den ordinarie arbetstiden och för varje timme arbetad tid under fri jour och avvikande arbetsplatsjour en timlön som höjts med koefficienten enligt tabellen och som beräknats på den ordinarie lönen. Alternativt ges motsvarande ledighet.

Inga andra arbetstidsersättningar betalas för jouren.

 

kl. 0–8

kl. 8–15

kl. 15–18

kl. 18–22

kl. 22–24

måndag

3

1,75

1,75

2,5

tisdag–torsdag

2,5

1,75

1,75

2,5

fredag

2,5

1,75

2,25

3

lördag–söndag*

3

2,25

2,25

2,25

3

* samt helgdagar, helgdagsaftnar fr.o.m. kl. 18, midsommarafton och julafton som infaller på någon annan dag än söndag


Protokollsanteckning

LÄKTA 2014–2016 bilaga 2 § 5, som gäller ersättningar för arbetsplatsjour, är i kraft till 31.12.2015.


Tillämpningsanvisning

Avsikten med ändringarna i ersättningsgrunderna är inte att ändra lokalt tillämpade inledningstidpunkter för jouren. Ersättningarna betalas från den tidpunkt då jouren inleds. Om jouren på vardagar börjar till exempel kl. 14.30, höjs timlönen då med koefficienten 1,75.

Med beaktande av läkarnas och tandläkarnas jourbundenhet är det motiverat att en del av jourersättningarna ges i form av ledighet.


Exempel

En läkare har jour från tisdag kl. 15.00 till onsdag kl. 8.00. Arbetsgivaren ersätter en del av jouren i form av ledighet och resten i pengar. Läkarens timlön är 33 euro. Antalet faktiska jourtimmar är 17, varav 7 ersätts med en timlön som höjts med 1,75 och 10 med en timlön som höjts med 2,5. Med förhöjningarna uppgår antalet timmar till sammanlagt 37,25, varav arbetsgivaren ersätter 5 timmar i form av ledighet dagen efter jouren och senare sammanlagt 15 timmar. Därefter återstår 17,25 timmar att ersätta i pengar, vilket blir 569,25 euro.


Exempel på jourersättning under söckenhelger

Söckenhelgsersättningarna ges på samma sätt som söndagsersättningarna.

En läkare har jour på trettondagen. Trettondagen den 6 januari infaller på en tisdag.

Läkarens jourpass börjar på tisdag kl. 9 och slutar onsdag morgon kl. 8.

Läkaren får samma ersättningar som på veckoslut, dvs. fram till kl. 22 enligt koefficienten 2,25 och från kl. 22 till kl. 8 på onsdag morgon enligt koefficienten 3.


mom. 2 Ersättningar för fri jour och avvikande arbetsplatsjour

För varje timme fri jour och avvikande arbetsplatsjour betalas minst en grundersättning enligt tabellen nedan. Ersättningen beräknas på läkarens/tandläkarens oförhöjda timlön eller alternativt ges motsvarande ledighet.

Veckoslutsersättning betalas för tiden från fredag eller från vardag före söckenhelg/julafton/midsommarafton kl. 18.00 till måndag/nästa vardag kl. 8.00.

Tidpunkt

Beredskapstid som fastställts för tjänsteinnehavaren

 

Högst 30 minuter

Över 30 minuter

Vardag

25 %

19 %

Veckoslut

36 %

26 %

För arbetad tid betalas en ersättning enligt mom. 1 eller ges motsvarande ledighet. Dessutom betalas åtgärdsarvoden och arvoden för utlåtanden och intyg enligt bilaga 1–3.

I avvikande arbetsplatsjour är den fastställda beredskapstiden alltid klart kortare än 30 minuter, vilket beaktas vid bestämningen av grundersättningsprocenten.


Tillämpningsanvisning

Med beredskapstid avses den tid inom vilken den jourhavande efter kallelse ska infinna sig på arbetsplatsen klar att börja arbeta.

När procenten för grundersättningen för fri jour och avvikande arbetsplatsjour bestäms lokalt, höjs procenttalen i tabellen ovan beroende på bland annat

  • hur bindande jouren är (den beredskapstid som fastställts för läkaren),
  • jourens belastningsgrad (andelen arbetad tid och upprepningen av perioder med arbetad tid och vilotidens längd mellan perioderna) och
  • hur ofta läkarna har jour (det genomsnittliga antalet jourtillfällen i månaden per läkare som deltar i jouren).

Vid fri jour anses den arbetade tiden börja löpa när den jourhavande efter kallelse har infunnit sig på arbetsplatsen klar att genast börja arbeta. Vid avvikande arbetsplatsjour anses den arbetade tiden börja löpa när den jourhavande efter kallelse omedelbart beger sig iväg till arbetet. Den arbetade tiden upphör när arbetet är slutfört.


Betalning av grundersättning

Grundersättning betalas för varje timme som läkaren eller tandläkaren har haft jour enligt den fastställda jourplanen. Jouren kan fortsätta längre än vad som bestämts på förhand, om en del av patienterna annars skulle bli utan vård. Arbetsgivaren fastställer i efterskott de timmar som överstiger jourplanen.

Ovan nämnda grundersättningar betalas också till deltidsanställda läkare, till legitimerade läkare som saknar särskild allmänläkarutbildning, till tandläkare med begränsad legitimation och till medicine och odontologie studerande.

Vid fri jour kan arbetsgivaren ge läkaren möjlighet att vistas på arbetsplatsen eller i dess omedelbara närhet om läkaren inte hinner ta sig från sin normala bostad till arbetsplatsen inom den förutsatta tiden. Det innebär dock inte att den fria jouren därmed blir arbetsplatsjour, utan ersättningarna betalas enligt ersättningarna för fri jour.


Protokollsanteckning (bilaga 1)

Om den grundersättning för jour som betalas till tjänsteinnehavaren enligt det kommunala tjänstekollektivavtalet för läkare 2007–2009 har varit större än den grundersättning för jour som anges i mom. 2, ska till tjänsteinnehavaren betalas minst en grundersättning enligt ovan nämnda avtal så länge som tjänsteinnehavarens anställning fortsätter utan avbrott i samma eller motsvarande tjänst och tjänsteinnehavaren har jour i samma eller motsvarande jourenhet.


Protokollsanteckning (bilaga 2)

Arbetsgivaren ska följa vilken andel det aktiva arbetet utgör av jourtjänstgöring på arbetsplatsen för en tandläkare vid hälsocentral. Om den ersättning för hälsocentralsjour (inkl. grundersättningar, åtgärds- och besöksarvoden och garantilön) som betalats till en tandläkare enligt LÄKTA 2007–2009 överstiger det sammanlagda beloppet av ersättningen för aktiv jour enligt § 5 i bilaga 2 och åtgärds- och besöksarvodena för tiden i fråga, tillämpas under den innevarande avtalsperioden en garantilön enligt § 5 mom. 2 i bilaga 2 till det nämnda avtalet, förutsatt att tandläkarens anställning fortsätter utan avbrott i samma eller motsvarande tjänst.


mom. 3 Arbetad tid som underskrider en timme

Om den arbetade tiden under fri jour underskrider en timme betalas ersättningen för arbetad tid enligt mom. 1 ändå för en timme. Om det i en och samma timme ingår flera pass arbetad tid som är kortare än en timme eller utöver arbetad tid också telefonkonsultation, betalas för dessa sammanlagt ersättning för högst en timme. Samma timme innebär tiden från den arbetade tidens början och framåt i kronologisk ordning.

mom. 4 Telefonkonsultation eller annan distanskonsultation i samband med jour

Tid som använts för telefonkonsultation eller annan distanskonsultation i samband med jour betraktas som arbetad tid. För telefon- eller distanskonsultation under fri jour och avvikande arbetsplatsjour ges en ersättning som motsvarar den tid som använts för konsultationen, såvida inte läkaren för samma timme får högst en timmes ersättning enligt ovan.

Med telefonkonsultation och annan distanskonsultation i samband med jour avses överläggningar och anvisningar om vården av en patient, antingen mellan den jourhavande läkaren och en annan jourhavande läkare vid samma sjukhus (i allmänhet s.k. primär- eller bakjourhavande) eller med den person bland vårdpersonalen som närmast är ansvarig för vården av patienten när läkaren inte är på plats, eller med en jourhavande läkare vid ett annat sjukhus eller en hälsocentral.

Ersättning för telefonkonsultation eller annan distanskonsultation betalas inte om läkaren enbart kallas till sjukhuset eller om läkaren, efter att eventuellt ha gett vårdföreskrifter, med anledning av telefonsamtalet beger sig till sjukhuset.


Tillämpningsanvisning

Det bör finnas en tillförlitlig utredning om telefonkonsultationen eller distanskonsultationen (datum, klockslag, namnet på den som begärde konsultation samt konsultationens orsak och längd). För telefon- och annan distanskonsultation ges ersättning för den tid som läkaren använt till att studera journalhandlingarna och till att skriva ner och/eller ge vårdanvisningar (om det tagit t.ex. 16 minuter antecknas denna tid som konsultationens längd och ersättning ges för 16 minuter).


mom. 5 Resekostnadsersättning till jourhavande läkare

Till en jourhavande läkare som har arbetsplatsjour betalas inte ersättning för resekostnader som föranleds av resor mellan jourplatsen och bostaden (är arbetsresa). Om en sådan arbetsresa är längre än läkarens normala arbetsresa till den plats där läkaren arbetar permanent, betalas ersättning för de extra kostnaderna (AKTA bilaga 16 § 2 mom. 2). Hembesök och andra besök av den som har arbetsplatsjour är tjänsteförrättningsresor, som ersätts enligt bilaga 16 i AKTA.

Om en jourhavande läkare under fri jour blir tvungen att till följd av sina tjänsteuppgifter bege sig till hälsocentralen/sjukhuset, ersätts resekostnaderna i den mån de är rimliga (gäller vanligen egen bil eller eventuellt taxi). För resa under jour från en fritidsbostad till arbetsplatsen och tillbaka betalas ersättning högst som från den egentliga bostaden eller hemmet.

På basis av AKTA bilaga 16 § 6 mom. 2 betalas till jourhavande läkare vid en hälsocentral dagtraktamente för tjänsteförrättningsresa i anslutning till jourtjänstgöring, om

  • läkaren under ett jourskift som en myndighet beordrat måste övernatta någon annanstans än i sin bostad
  • tjänsteförrättningsresan sträcker sig längre än 15 km från läkarens bostad och tjänsteställe
  • förutsättningarna för betalning av dagtraktamente uppfylls i övrigt.

Om jourplatsen för en hälsocentralsläkare samtidigt är den plats där läkaren huvudsakligen utövar sin tjänst (huvudsakligt tjänsteställe), betalas inget dagtraktamente. Som ett här avsett huvudsakligt tjänsteställe betraktas också en jourplats där läkaren i medeltal arbetar över 15 % (ca en arbetsdag) av sin ordinarie arbetstid.

§ 15 Mertids- och övertidsarbete

mom. 1 Definition av och ersättning för kliniskt mertidsarbete

Med kliniskt mertidsarbete avses sådant kliniskt mottagningsarbete för en läkare eller tandläkare vid en hälsocentral och sådant kliniskt arbete för en heltidsarbetande sjukhustandläkare i huvudtjänst med specialtandläkarkompetens som utförs på arbetsgivarens initiativ utöver den ordinarie arbetstiden och som inte utförs under den ordinarie arbetstid som antecknats i läkarens/tandläkarens arbetsskiftsförteckning eller under jourtid. Till läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhustandläkare betalas ersättning för kliniskt mertidsarbete enligt respektive bilaga. För ovan avsett mertidsarbete betalas inga andra arbetstidsersättningar.

mom. 2 Definition av och ersättning för annat mertidsarbete

Annat mertidsarbete som ska ersättas är sådant arbete som på arbetsgivarens initiativ utförs utöver tjänsteinnehavarens ordinarie arbetstid och som inte är övertidsarbete eller sådant kliniskt mertidsarbete som avses ovan i mom. 1 eller sådan jour som avses i § 13. I mertidsersättning betalas för varje timme av mertidsarbete en oförhöjd timlön eller ges motsvarande ledighet.

mom. 3 Definition av och ersättning för annat övertidsarbete

Annat övertidsarbete som ska ersättas är sådant arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider följande antal timmar och som inte är sådant kliniskt mertidsarbete som avses i mom. 1 ovan eller sådan jour som avses i § 13: 38 timmar 15 minuter x antalet veckor i den arbetsperiod som tillämpas på tjänsteinnehavaren. Som övertidsersättning betalas per övertidstimme en med 50 % förhöjd timlön eller ges ledighet med motsvarande förhöjning.


Tillämpningsanvisning

När det gäller sådant kliniskt mertidsarbete som det finns särskilda bestämmelser om i bilagorna, bestäms ersättningarna för mertidsarbete och övertidsarbete uteslutande utgående från dessa bestämmelser i bilagorna. Det har ingen betydelse att arbetstiden då eventuellt överskrider den i mom. 3 angivna övertidströskeln. På motsvarande sätt betalas till den som beordrats jour enbart de jourersättningar som anges i tabellen i § 14 mom. 1 oberoende av om den arbetade tiden under jouren blir sådant mertids- eller övertidsarbete som avses i denna paragraf. Vid betalning av arbetstidsersättningar behandlas alltså mertidsarbete och jour som avses i bilagorna separat från s.k. annat mertids- och övertidsarbete som avses i denna paragraf.

I läkaravtalet finns inga bestämmelser om sjukhusläkarnas s.k. kliniska mertidsarbete. Också för sjukhusläkare med full arbetstid kan arbetstidsersättningar för s.k. kliniskt mertidsarbete avtalas lokalt i avvikelse från arbetstidsbestämmelserna i läkaravtalet, t.ex. när en läkare utöver sin ordinarie arbetstid utför sådant patientarbete vid sjukhus eller på någon annan plats som arbetsgivaren bestämt (t.ex. vid en hälsocentral) och på förhand har planerats i den arbetsskiftsförteckning som arbetsgivaren godkänt.

Den lokala arbetsgivaren beslutar om behovet och ordnandet av kliniskt mertidsarbete och för det kliniska arbetet utarbetas en plan, av vilken bl.a. ska framgå vilka undersökningar och behandlingar som ska utföras som kliniskt arbete, mängden åtgärder och en kostnadsberäkning. Respektive läkare som deltar i detta arbete ska godkänna planen och förbinda sig att genomföra den. Ersättningarna bestäms efter lokala förhållanden och vid behov för enskilda läkare, t.ex. som åtgärdsarvoden eller som helhetsarvoden för ett visst antal åtgärder. I lokalt avtalade ersättningar ingår alla arbetstidsersättningar som betalas till läkare för arbetet och utöver detta betalas inte sådana arbetstidsersättningar som bestämts i läkaravtalet.


§ 16 Ersättning till läkare som inkallas till arbete under sin lediga tid

Till läkare och tandläkare som inkallas till arbete under sin lediga tid kan ersättning för arbetet betalas med iakttagande av § 11 och § 15 mom. 2 och 3 i allmänna delen i detta avtal eller i tillämpliga delar bestämmelserna i respektive bilaga, så som närmare bestäms lokalt.

§ 17 Granskningsperiod för det maximala antalet övertidstimmar

Kalenderåret används som en sådan period för det maximala antalet övertidstimmar som avses i 19 § 1 mom. i arbetstidslagen. Till övriga delar tillämpas bestämmelsen i 19 § i arbetstidslagen.


Tillämpningsanvisning

Till det maximala antalet övertidstimmar enligt 19 § i arbetstidslagen räknas arbete som utförts på arbetsgivarens initiativ och som överskrider följande antal timmar:

40 timmar x antalet veckor i den arbetsperiod som tillämpas på tjänsteinnehavaren. När man räknar ut den tid som ska hänföras till det maximala antalet övertidstimmar beaktas den tid som uttryckligen använts för arbete. Exempelvis vilotider eller arbetstidsersättningar i ledig tid (t.ex. jourledighet) räknas inte här som sådan arbetstid, inte heller t.ex. tid som åtgått till utbildning eller förtroendemannauppdrag, inte ens om de sköts under ordinarie arbetstid. Av jourtid beaktas som här avsedd arbetstid den arbetade tiden.


§ 18 Arbetstidshandlingar

Arbetsgivaren är skyldig att på förhand göra upp en arbetsskiftsförteckning av vilken det framgår hur arbetstiden ska användas under arbetsperioden. Arbetsskiftsförteckningen ska skriftligt delges tjänsteinnehavaren i god tid och senast en vecka innan arbetsperioden börjar. Därefter får arbetsskiftsförteckningen ändras endast med tjänsteinnehavarens samtycke eller av grundad anledning.

Beträffande utjämningsschemat för arbetstiden iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i § 29 i arbetstidskapitlet i AKTA.


Tillämpningsanvisning

Se tillämpningsbilaga 1 till allmänna delen om hur arbetsskiftsförteckningen görs upp och ändras m.m.