Anvisning
AKTA
UKTA
LÄKTA
TS
TIM-AKA

Arbetsgivaråtgärder i anslutning till beredskapslagen

Regeringen överlämnade 17.3.2020 en förordning om ibruktagning av beredskapslagen till riksdagen. I 13 kap. föreskrivs om offentligrättsliga och privaträttsliga anställningsförhållanden, till exempel om avvikelser från anställningsvillkoren i vissa situationer.

I enlighet med statsrådets beslut 15.6.2020 råder det inte längre undantagstillstånd i landet enligt 3 § i beredskapslagen. Tillämpningen av beredskapslagen och de förordningar som utfärdats med stöd av lagen har upphört. Arbetsgivare kan inte längre i sina åtgärder från 16.6.2020 åberopa beredskapslagen eller förordningar som utfärdats med stöd av den.

Regeringen överlämnade 17.3.2020 en förordning om ibruktagning av beredskapslagen till riksdagen. KT publicerade anvisningar om åtgärder i anslutning till beredskapslagen 17.3.2020 kl. 16 och preciserade anvisningarna 18.3.2020 genom att uppdatera punkten Avvikelser från arbetstids- och semesterbestämmelserna. Anvisningarna preciserades också 19.3.2020 med en uppdatering av avsnittet om undervisningssektorn i fråga om distansundervisning inom fritt bildningsarbete och grundläggande konstundervisning. Regeringen preciserade 20.3.2020 sina riktlinjer för anordnandet av småbarnspedagogik och grundläggande utbildning. Avsnittet om undervisningssektorn är uppdaterat efter detta. Anvisningarna har uppdaterats 14.4.2020 till att motsvara läget där förordningen är i kraft och det inte längre är fråga om ett utkast till förordning. Ändringar har gjorts i synnerhet i avsnittet om avvikelser från arbetstids- och semesterbestämmelserna. Anvisningarna preciseras ytterligare enligt behov.

Statsrådet och de behöriga myndigheterna sätter besluten och rekommendationerna i kraft i enlighet med beredskapslagen, lagen om smittsamma sjukdomar och annan lagstiftning. Myndigheterna ger närmare anvisningar inom sina ansvarsområden.

Syftet med Beredskapslagen (1552/2011) är att under undantagsförhållanden skydda befolkningen samt trygga befolkningens försörjning och landets näringsliv, upprätthålla rättsordningen, de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna samt trygga rikets territoriella integritet och självständighet. I lagen definieras vad som enligt beredskapslagen avses med undantagsförhållanden, till exempel en pandemi som till sina verkningar kan jämföras med en synnerligen allvarlig storolycka.

I 13 kap. föreskrivs om offentligrättsliga och privaträttsliga anställningsförhållanden, till exempel om avvikelser från anställningsvillkoren i vissa situationer.

Enligt regeringens riktlinjer gäller en del åtgärder till och med 13.5.2020 och en del till och med 15.6.2020.

Riktlinjer för sektorerna

KT:s bedömning baserar sig på regeringens riktlinjer och tolkning av beredskapslagen. Det är klart att olika kommunala sektorer befinner sig i olika situationer. En del funktioner stängs tillfälligt medan arbetet snarare ökar i andra funktioner.

Småbarnspedagogik

Regeringens riktlinjer: Verksamhetsenheterna inom småbarnspedagogiken hålls i drift och den förskoleundervisning som ordnas i anslutning till dem fortsätter. På detta sätt tryggas tillgången till småbarnspedagogik för barn till föräldrar som arbetar i branscher som är kritiska med tanke på samhällets funktion så att föräldrarna kan fortsätta arbeta. Statsrådet beslutade att de föräldrar och vårdnadshavare som har möjlighet att ordna vården av barnet hemma ska göra det. Riktlinjerna gäller till och med 13.5.2020. Eleverna inom småbarnspedagogiken återvänder till närundervisningen 14.5.2020.

KT: Om ett daghem stängs på grund av att tjänsterna koncentreras och en löntagare inte kan placeras i ett annat daghem eller i ett annat arbete, ska möjligheten till distansarbete utredas. Om detta inte är möjligt, se anvisningarna under Alternativ för organisering av arbets- och tjänsteuppgifter.

Undervisningssektorn

Regeringens riktlinjer:

Enligt statsrådets riktlinjer av 17.3.2020 ska skolornas, läroanstalternas, universitetens och yrkeshögskolornas samt medborgarinstitutens och det övriga fria bildningsarbetets lokaler stängas och närundervisningen vid dessa inrättningar avbrytas från och med 18.3.2020. Riktlinjerna gäller till och med 13.5.2020. Undantagsvis ordnas dock sådan förskoleundervisning som arrangeras i skolan samt närundervisning i årskurs 1–3 inom den grundläggande utbildningen för barn som behöver det.
Dessutom ordnas undantagsvis närundervisning för elever som fått beslut om särskilt stöd, dock så att de föräldrar och vårdnadshavare som har möjlighet att ordna vården av barnet hemma gör det.

Regeringen preciserade sina riktlinjer för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen 20.3.2020. Riktlinjerna trädde i kraft 23.3.2020 och gäller till och med 13.5.2020. Den som ordnar grundläggande utbildning är inte skyldig att ordna grundläggande utbildning som närundervisning i skolan eller på något annat ställe där undervisningen ordnas. Bestämmelsen gäller inte elever inom förskoleundervisningen och elever i årskurs 1–3 inom den grundläggande utbildningen.

Under undantagsförhållandena på grund av coronaviruset begränsade man först närundervisningen till de elever i årskurs 1–3 vars vårdnadshavare arbetar inom branscher som är kritiska med tanke på samhällets funktion. Man beslöt att precisera riktlinjerna, eftersom definitionen av vilka branscher som är kritiska har förorsakat förvirring och varierande tolkningar bland utbildningsanordnarna. Alla elever i årskurs 1–3 i grundskolan kan vid behov få undervisning också i form av närundervisning. Den precisering som gjordes i riktlinjerna 20.3.2020 innebär dock inget tvång att gå till skolan. Elever i årskurs 1–3 rekommenderades fortfarande delta i undervisningen på distans till och med 13.5.2020.

I stället för närundervisning ordnas undervisning och handledning vid alla anordnare av yrkesutbildning, gymnasieutbildning och grundläggande utbildning i så stor utsträckning som möjligt på alternativa sätt till och med 13.5.2020. Sådana är bland annat distansstudier, digitala lärandemiljöer och lärandelösningar samt vid behov självständiga studier.

Enligt statsrådets riktlinjer av 6.5.2020 gäller begränsningarna för gymnasier, yrkesläroanstalter och fritt bildningsarbete till och med 13.5.2020. Användningen av lokaler för gymnasier, yrkesläroanstalter och fritt bildningsarbete för undervisning hanteras från och med 14.5.2020 genom åtgärder enligt lagen om smittsamma sjukdomar. Statsrådet rekommenderar att distansundervisningen fortsätter till slutet av terminen. Utbildningsanordnarna beslutar själva i vilken utsträckning de vid behov ordnar närundervisning.

Begränsningarna i fråga om ordnandet av grundläggande konstundervisning gäller till och med 13.5.2020, varefter lokalerna vid läroanstalterna för grundläggande konstundervisning öppnas för närundervisning på motsvarande sätt. Anordnarna av grundläggande konstundervisning kommer inom ramen för den lagstiftning som gäller dem att själva besluta om den fortsatta distansundervisningen och övergången till närundervisning.

KT: Eleverna inom den grundläggande utbildningen återgår till närundervisning 14.5.2020 i enlighet med statsrådets beslut.

Inom utbildningen på andra stadiet (gymnasieutbildning och yrkesutbildning) samt vid läroanstalterna för fritt bildningsarbete och grundläggande konstundervisning har statsrådet rekommenderat att distansundervisningen fortsätter till utgången av läsåret.

Social- och hälsovård

Regeringens riktlinjer: Social- och hälsovårdens kapacitet utökas inom den offentliga och den privata sektorn. Kommunen kan avstå från att iaktta tidsfristerna för icke brådskande vård, om det är nödvändigt för att ordna brådskande vård. Den privata sektorns kapacitet tas i gemensam användning vid behov. Samtidigt tillämpas det flexibilitet i fråga om de lagstadgade tidsfristerna och skyldigheterna.

KT: Myndigheternas föreskrifter följs upp. Mer information finns också under Avvikelser från arbetstids- och semesterbestämmelserna.

Enheter där verksamheten har avbrutits

Regeringens riktlinjer: Enligt riktlinjerna av 17.3.2020 stängdes statliga och kommunala museer, teatrar, Nationaloperan, kulturhus, bibliotek, bokbussar, Riksarkivets kund- och forskarsalar, fritidslokaler och fritidsanläggningar, simhallar och andra idrottsanläggningar, ungdomslokaler, klubbrum, organisationers samlingslokaler, dagverksamhet för äldre, arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och arbetscentraler.

Enligt statsrådets riktlinjer av 6.5.2020 öppnas följande offentliga lokaler som för närvarande är stängda stegvis och på ett kontrollerat sätt från 1.6.2020: statliga och kommunala museer, teatrar, Nationaloperan, kulturhus, bibliotek, bokbussar, Riksarkivets kund- och forskarsalar, fritidslokaler och fritidsanläggningar, simhallar och andra idrottsanläggningar, ungdomsgårdar, klubbrum, organisationers samlingslokaler, lokaler för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och arbetscentraler.

Regionförvaltningsverken ger anvisningar om hygienkrav och andra krav som behövs för att förhindra spridningen av den smittsamma sjukdomen samt om begränsningar av antalet kunder i lokalerna. Biblioteken tillåts omgående låna ut böcker och annat material.

Fritidsanläggningar utomhus öppnas från och med 14.5.2020 med iakttagande av begränsningarna av sammankomster. När det gäller inomhuslokaler samt avgränsade platser utomhus, till exempel nöjesparker, djurparker och sommarteatrar, tryggas säkerheten genom begränsning av antalet besökare, trygga avstånd och hygienanvisningar.

KT: DStatsrådets allmänna riktlinjer för att främja distansarbete gäller också dessa funktioner. Se också Alternativ för organisering av arbets- och tjänsteuppgifter.

Statsrådets riktlinjer för distansarbete

Regeringens riktlinjer: Arbetsgivarna inom den offentliga sektorn ska beordra distansarbete för sådana arbetstagare inom den offentliga sektorn som med tanke på arbetsuppgifterna har möjlighet till det. Social- och hälsovårdsministeriet gav en rekommendation om detta 11.3.2020.

Statsrådets principbeslut 6.5.2020 förlänger rekommendationen om distansarbete tills vidare. I syfte att minimera närkontakt och smittorisk är det motiverat att rekommendationen fortsatt gäller. Rekommendationen bedöms på nytt efter sommaren.

KT: Enligt riktlinjerna ska distansarbete prioriteras i den mån det är möjligt. Detta innebär i alla verksamheter inom kommunsektorn att möjligheten till distansarbete ska utredas innan beslut om andra åtgärder kan fattas.

Alternativ för organisering av arbets- och tjänsteuppgifter

Ändring av arbetsplats, arbetsuppgifter och tjänsteutövningsskyldighet

Utgångspunkten är att arbetsgivaren leder arbetet och är den som bestämmer vilket arbete som utförs samt var, när och hur det sker.

Arbetsgivaren bestämmer på basis av sin rätt att leda och övervaka arbetet var arbets- och tjänsteuppgifterna utförs, om inte denna rätt har begränsats för arbetsgivaren i arbetsavtalet. Arbetsgivaren kan också ensidigt göra sådana ändringar i uppgifterna som är nödvändiga för att arbetet ska kunna organiseras på ett ändamålsenligt sätt samt ordna arbetsuppgifterna och arbetstiderna så att arbetena blir utförda också då förhållandena förändras.

En arbetstagare kan också i enlighet med AKTA kap. I § 10 omplaceras för högst åtta veckor åt gången i andra uppgifter som kan anses lämpliga med hänsyn till arbetstagarens utbildning och arbetserfarenhet. En arbetstagare får omplaceras i uppgifter som väsentligt avviker från de arbetsavtalsenliga uppgifterna för en längre tid endast om arbetsgivaren kommer överens om det med arbetstagaren eller om arbetsgivaren kan åberopa en uppsägningsgrund.

Om en arbetsgivarenhet tar i bruk t.ex. hemleverans av mat för personer över 70 år eller stimulerande verksamhet via fjärranslutningar, ska möjligheten att personalen inom de avbrutna funktionerna sköter dessa uppgifter utredas. Detsamma gäller till exempel skolgångsassistenter och motsvarande personal.

Enligt 23 § i lagen om kommunala tjänsteinnehavare har arbetsgivaren rätt att ändra en tjänsteinnehavares tjänsteutövningsskyldighet i en större omfattning än vad som är möjligt på basis av normal arbetsledningsrätt, om en omorganisering av verksamheten eller någon annan grundad anledning så förutsätter. Utgångspunkten är att verksamheten och tjänsteuppgifterna ska kunna anpassas till föränderliga situationer, behov och förhållanden. Tjänsteinnehavaren ska ges tillfälle att bli hörd om ändringen av tjänsteutövningsskyldigheten innan beslutet fattas.

Under undantagsförhållanden kan hörandet också ske muntligt utan anmälningstider. Beslutet ska fattas skriftligt och anvisningar för sökande av ändring ska fogas till det.

Det kan också vara möjligt att förflytta en tjänsteinnehavare till ett annat tjänsteförhållande om förutsättningarna i 24 § i lagen om kommunala tjänsteinnehavare uppfylls.
Ändringarna kan påverka lönen. Om uppgifterna ändras väsentligt, justeras också lönen i enlighet med avtalsbestämmelserna (se AKTA kap II § 10).

Verksamheter som enligt regeringens riktlinjer har avbrutits

Skyldigheten att betala lön enligt 2 kap. 12 § i arbetsavtalslagen samt permittering

Bland annat inom de branscher där verksamheten enligt regeringens riktlinjer har avbrutits och distansarbete inte är möjligt att utföra ska lön betalas enligt 2 kap. 12 § i arbetsavtalslagen.

Rätt till lön vid hinder för arbete

Om en arbetstagare är förhindrad att utföra sitt arbete på grund av en eldsvåda eller en exceptionell naturtilldragelse som har drabbat arbetsplatsen eller av en annan av arbetstagaren och arbetsgivaren oberoende liknande orsak, har arbetstagaren enligt 2 kap. 12 § 2 mom. i arbetsavtalslagen rätt att få lön för den tid hindret varar, dock för högst 14 dagar.

Bestämmelsen gäller hinder för arbete av orsaker som inte beror på parterna i arbetsavtalet. Arbetsgivaren ska i och för sig förbereda sig på normala störningar som ingår i verksamheten, såsom vanlig frånvaro på grund av sjukdom.

Regeringens riktlinjer har förorsakat en exceptionell, oförutsebar situation. Vissa verksamhetsenheter (t.ex. museer, simhallar, idrottshallar osv.) måste stängas. Om det inte finns något ersättande arbete för löntagarna vid dessa verksamhetsenheter, upphör arbetsgivarens skyldighet att betala lön efter 14 dagar.

Tidsfristen på fjorton dagar räknas i första hand från det att hindret för arbete började (t.ex. 18.3).

Det rekommenderas att samma bestämmelse tillämpas också på tjänsteförhållanden. Vid tillämpningen av rekommendationen ska arbetsgivaren dock beakta att KT inte kan säga hur ärendet vid en eventuell tvist avgörs i domstol. Arbetsgivaren ansvarar i sista hand för sitt beslut.

Permittering

KT ger ytterligare anvisningar om permittering när uppgifterna preciseras.

När verksamheten är avbruten kan man också börja förbereda permittering. Enligt tillämpningsanvisningen för AKTA kap. VIII § 2 mom. 1 är arbetsgivaren inte skyldig att ge meddelande om permittering i de fall då arbetshindret beror på omständigheter som avses i arbetsavtalslagen (2 kap. 12 § i arbetsavtalslagen).

Det finns ingen motsvarande bestämmelse för tjänsteinnehavare, vilket betyder att tidsfristen på en månad enligt AKTA kap. VIII tillämpas också i dessa fall.

Ett meddelande om permittering ska dock sändas till löntagaren så att han eller hon vid behov kan vidarebefordra meddelandet till arbetslöshetskassan eller FPA.

I 15 § i lagen om samarbete mellan kommunala arbetsgivare och arbetstagare föreskrivs det om vilka situationer som utgör hinder för samarbetsförfarande. I sådana situationer kan beslut om permitteringar fattas utan samarbetsförfarande.  

Avvikelser från arbetstids- och semesterbestämmelserna

Regeringens riktlinjer: I fråga om kritisk personal avviker man från bestämmelserna i arbetstidslagen och semesterlagen både inom den privata och inom den offentliga sektorn.

KT: Enligt 93 § i beredskapslagen (1552/2011) kan avvikelser göras från anställningsvillkoren. Bestämmelsen lyder som följer:

När tryggandet av försvaret, befolkningens hälsovård, försörjning eller säkerhet eller landets näringsliv nödvändigt kräver en förlängning av arbetstiden eller avvikande förläggning av arbetstiden under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1 och 2 punkten är det tillåtet att tillfälligt avvika från:

1) arbetstidslagens (872/2019) bestämmelser om vilotider och övertidsarbete, (5.7.2019/884)

2) semesterlagens (162/2005) bestämmelser om givande av semester.

Inom hälsovården, socialväsendet, räddningsväsendet och nödcentralernas verksamhet samt inom polisväsendet kan avvikelser göras från anställningsvillkoren på det sätt som avses i 1 mom. på grund av befolkningens hälsovård, försörjning eller säkerhet också under undantagsförhållanden som avses i 3 § 4 och 5 punkten.

Bestämmelser om tillämpningen av 93 § i beredskapslagen har utfärdats genom statsrådets förordning om temporära undantag vid tillämpningen av vissa bestämmelser i semesterlagen, arbetstidslagen och arbetsavtalslagen. Statsrådets förordning 128/2020 om temporära undantag vid tillämpningen av vissa bestämmelser i semesterlagen, arbetstidslagen och arbetsavtalslagen gäller 18.3–13.4.2020. Statsrådets förordning 190/2020 om temporära undantag vid tillämpningen av vissa bestämmelser i semesterlagen, arbetstidslagen och arbetsavtalslagen gäller 14.4–13.5.2020. Förordningarna 128/2020 och 190/2020 fick tillämpas på personal som arbetar inom hälso- och sjukvården, socialvården, räddningsväsendet, nödcentralsverksamheten samt polisväsendet.

Bestämmelser om tillämpningen av 93 § i beredskapslagen har utfärdats på nytt genom statsrådets förordning 362/2020 om temporära undantag vid tillämpningen av vissa bestämmelser i semesterlagen, arbetstidslagen och arbetsavtalslagen. Förordningen är i kraft 14.5–15.6.2020. En förutsättning för tillämpning av förordningen är att man under en pandemi inte kan trygga att det finns tillräckligt med arbetskraft genom att tillämpa semesterlagen, arbetstidslagen och 6 kap. 3 § 2 mom. i arbetsavtalslagen.

Befogenhetsutövningen ska vara nödvändig för att trygga arbetsgivarens verksamhet och åtgärderna ska stå i rätt proportion till det mål som eftersträvas genom utövandet av befogenheterna.

Enligt 1 § i förordningen får förordningen tillämpas på personal som arbetar inom hälso- och sjukvården och personal som arbetar inom socialvården.

Enligt 2 § i förordningen får arbetsgivaren oberoende av semesterlagen och en kollektivavtalsbestämmelse som grundar sig på 30 § i semesterlagen avvika från bestämmelser och föreskrifter som gäller att meddela om semester samt flytta tidpunkten för en semester om vilken meddelande redan lämnats och avbryta en semester som redan inletts.

Förordningen gäller all semester som avses i semesterlagen (24 vardagar sommarsemester och 6 vardagar vintersemester) samt sparad ledighet. Förordningen tillämpas också på längre semester som baserar sig på kollektivavtal. Däremot gäller förordningen inte ledighet som enbart baserar sig på kollektivavtal såsom byte av semesterpenning mot ledighet.

Åtgärderna får inte äventyra personalens säkerhet eller arbetstagarens hälsa. Semestrarna ska ges personalen så snart som möjligt.

Arbetstidsbestämmelser

Beredskapslagen ger rätt att avvika från bestämmelserna om dygnsvila och veckovila inom social- och hälsovården samt inom räddningsväsendet när tryggandet av verksamhet nödvändigt kräver det. Inom räddningsväsendet kunde man med stöd av beredskapslagen avvika från bestämmelserna om vilotider till och med 13.5.2015. Detta innebär till exempel att man tillfälligt kan avvika från huvudregeln om dygnsvila (11 timmar) eller från veckovilans minimilängd. Avvikelser får även göras från bestämmelserna om maximiarbetstid i fråga om maximalt övertidsarbete och en arbetstagare kan beordras utföra övertidsarbete utan samtycke. Det är möjligt att avvika från föreskrifterna och bestämmelserna under förordningens giltighetstid. Avvikelsen får inte orsaka fara för säkerheten i arbetet eller arbetstagarens hälsa. Arbetsgivaren ska se till att arbetsbördan fördelas jämnt och att arbetstagarna har möjlighet att återhämta sig från arbetet.

Kollektivavtalsbestämmelserna om ersättning för obekväm arbetstid eller mertids- och övertidsarbete är i kraft.

Karantän

Regeringens riktlinjer: Den som anländer till landet ska under 14 dygn begränsa onödiga närkontakter och självmant hålla sig i karantän.

I karantänen på eget initiativ tillåts att man rör sig mellan arbetsplatsen och hemmet samt annan nödvändig rörlighet.

Den som kommer till arbetsuppgifterna inom social- och hälsovården ska avtala med arbetsgivaren om eventuella arbetsarrangemang. Arbetsgivaren ska bedöma risken för smitta och vid behov ändra arbetsuppgifterna i 14 dygn från ankomsten till landet för att säkerställa klient- och patientsäkerheten samt säkerheten på arbetsplatsen.

KT: Regeringens riktlinjer följs. Arbetsgivaren ska diskutera förfaringssätten med arbetstagaren/tjänsteinnehavaren och utreda bl.a. möjligheterna till distansarbete.

Övrig frånvaro

I fråga om sjukledighet och frågor i anslutning till lagen om smittsamma sjukdomar, se gäller KT:s anvisningar från 4.3.2020. >

Bestämmelserna om frånvaro och lön vid tillfällig vårdledighet gäller som normalt (AKTA kap. V § 9).

Som tillfällig vårdledighet betraktas dock inte fall där löntagaren stannar hemma för att övervaka ett barn som deltar i distansundervisning. Det är fråga om oavlönad frånvaro, om löntagaren inte arbetar på distans eller det är en sådan situation som avses i 2 kap. 12 § i arbetsavtalslagen. Det kan också vara fråga om oavlönad frånvaro av familjeskäl (4 kap. 7 § i arbetsavtalslagen).

Mer på webben


Anvisningarna publicerades första gången 17.3.2020.

Anvisningarna uppdaterades 18.3.2020 med avsnittet om avvikelser från arbetstids- och semesterbestämmelserna.

Anvisningarna har uppdaterats 19.3.2020 med preciseringar av avsnittet om fritt bildningsarbete och grundläggande konstundervisning och 21.3.2020 efter regeringens preciseringar av undervisningen i klasserna 1–3.

Anvisningarna har uppdaterats 14.4.2020.

Anvisningarna uppdaterades också 18.5.2020 till att motsvara nuläget.

Sidan har uppdaterats 30.6.2020 med information om att tillämpningen av beredskapslagen och de förordningar som utfärdats med stöd av lagen har upphört.