KT-lehti 2/2024 är ute – temat är ledningens välbefinnande i arbetet

Även chefen behöver professionellt stöd  
 

Niina Herttuala, rekryterings- och arbetshälsodirektör i Södra Österbottens välfärdsområde, undersökte i sin doktorsavhandling arbetshälsan hos direktörerna inom social- och hälsovårdssektorn och håller med om undersökningsresultaten även för egen del. Det professionella stöd som chefer får av sin egen chef är viktigt för orken i arbetet. Ledningens välbefinnande i arbetet påverkar medarbetarnas välbefinnande och resultat. Om chefen orkar och mår bra, fungerar det bättre i den egna enheten.
Även chefen behöver stöd, KT-lehti 2/2024>

Direktören behöver ta hand om sin ork

Johanna Mäkelä, kommundirektör i Savitaipale, höll på att bränna ut sig och uppmuntrar andra kommundirektörer att ta hand om sin ork. Direktörsarbetet är krävande och man måste medvetet ta hand om sitt välbefinnande i arbetet.
Det räcker med en åtta, KT-lehti 2/2024>

Vid förändringar bör man värna om den psykologiska tryggheten
 

AN-reformen medför förändringar i både arbetsuppgifter och arbetsplatser för flera tusen personer. KT:s sakkunniga, utvecklingschef Jaana Näsänen och Patrik Tötterman, sakkunnig inom sysselsättning och socialpolitik, diskuterar i debattspalten hur man skapar psykologisk trygghet för de anställda i samband med en organisationsreform. En klok chef betonar det som förblir oförändrat trots förändringarna.
Hur kan man förbereda sig inför en organisationsändring?, KT-lehti 2/2024>

Sjukvårdsdistriktets åtgärder var tillräckliga i svårt ekonomiskt läge

Högsta domstolen ansåg nyligen i sitt beslut att ett sjukvårdsdistrikt med hänsyn till sin ekonomiska situation hade vidtagit tillräckliga åtgärder för att eliminera löneskillnader efter en överlåtelse av rörelse. Vad som är en skälig tid för löneharmonisering avgörs alltid från fall till fall i rätten, skriver Hanne Ojanperä, arbetsmarknadsjurist vid KT, i artikeln om rättsfall.
Åtgärder för löneharmonisering var tillräckliga i svårt ekonomiskt läge, KT-lehti 2/2024>

Direktör blir man oftast vid fyrtio

Kommun- och välfärdssektorn har cirka 30 000 direktörer och chefer. De utgör cirka sju procent av alla anställda inom sektorn. Enligt statiken brukar man i allmänhet bli direktör vid fyrtio års ålder. Två tredjedelar av direktörerna och cheferna är kvinnor. Läs KT:s arbetsmarknadsutredare Piitu Parmannes statistikanalys om vilka som leder kommun- och välfärdssektorn.  
Ketkä kunta- ja hyvinvointialaa johtavat, KT-lehti 2/2024>

Vid sidan av belastningen är det viktigt att identifiera arbetsresurserna
 

De psykosociala belastningsfaktorerna i arbetet är kända, men det är svårare att hålla dem under kontroll. Minst lika viktigt som det är att identifiera belastning och minska belastningsfaktorerna är det att identifiera och stärka resurserna i arbetet. Det vi talar om förstärks nämligen. Därför bör man ägna allt större uppmärksamhet åt ett positivt sätt att tala om arbetslivet, skriver arbetsmarknadsjuristen Minna Salli i spalten Pointti.
Tukea kuormituksen hallintaan, KT-lehti 2/2024>

Störst brist på läkare och socialarbetare
 

Välfärdsområdena har relativt sett störst brist på socialarbetare, läkare, psykologer och talterapeuter. Detta framgår av KT:s enkät om obesatta befattningar den 3 oktober 2023. Bristen på socialarbetare är allvarligast inom barnskyddet, där nästan var femte befattning var obesatt. Var sjätte befattning för talterapeuter var obesatt och var sjunde för psykologer. Personalbristen kommer att förvärras om ingenting görs, skriver KT:s chefsekonom Juho Ruskoaho i sin artikel.
Pahin pula on lääkäreistä ja sosiaalityöntekijöistä, KT-lehti 2/2024>

Ökad invandring minskar pensionsavgifterna
 

I det finska pensionssystemet finansieras största delen av de löpande pensionerna med de pensionsavgifter som de nuvarande arbetstagarna betalar. Om födelsetalen rasar kommer systemet att ställas inför strukturella problem. I Finland har nativiteten minskat så kraftigt att det finns risk för att pensionsavgifterna höjs eller förmånerna sänks. Att öka invandringen är inte längre bara ett politiskt alternativ bland andra, utan en nödvändighet, skriver Juha Knuuti, ledande sakkunnig i pensionsfrågor, i spalten Economicus.
Matalan syntyvyyden takia on välttämätöntä lisätä maahanmuuttoa, KT-lehti 2/2024>

Produktivitet och välbefinnande i arbetet stöder varandra
 

Marko Kesti, forskare vid Lapplands universitet, har i 17 års tid forskat i personalproduktivitet. Under den tiden har det visat sig att det lönar sig att ta tag i sjukfrånvaro redan innan den börjar dyka upp. För detta föreslår Kesti ett motivationsteoribaserat QWL-index. Med det kan man följa upp arbetstagarnas välbefinnande i arbetet.

Parantamalla työhyvinvointia voi säästää miljoonia, KT-lehti 2/2024>

Vårt samhälle behöver arbetskraft som utexaminerats från yrkesutbildning
 

KT:s arbetsmarknadsombudsman Mervi Petäsnoro försvarar yrkesutbildningens rykte och påminner om de enastående prestationerna i tävlingen Mästare. Vår yrkesutbildning lyckas utbilda toppexperter. Hon påminner också om alla de tjänster vi dagligen använder där de som utexaminerats från yrkesutbildning betjänar och hjälper inom nästan alla områden i vårt samhälle.
”Amiksesta valmistuu huippuammattilaisia”, KT-lehti 2/2024>