Sök

Även om Finansministeriets förutspår att den ekonomiska tillväxten ökar till 2,6 procent år 2021 visar de offentliga finanserna fortsättningsvis underskott. Också den offentliga skulden kommer att fortsätta öka i förhållande till bruttonationalprodukten.

Bristen på läkare och tandläkare har inte minskat vid hälsocentralerna. Man får fortfarande köa för läkartid. Endast få får icke brådskande vård inom sju dagar.

Skatteinkomsterna i den kommunala ekonomin har sjunkit med cirka 670 miljoner euro på grund av coronaepidemin. Detta utvisar en utredning som Stiftelsen för kommunal utveckling beställt. Driftsbidraget har försvagats med cirka 530 miljoner euro. Sammantaget förändrade coronaepidemin dock utsikterna för den kommunala ekonomin under den närmaste framtiden i en positivare riktning än väntat.

Efter att arbetshälsan delvis hade förbättrats under våren 2020 skedde det på hösten en negativ förändring vad gäller välbefinnandet i arbetet. Ändringarna har dock varit måttliga. Detta framgår av uppföljningsstudien Miten Suomi voi? (Hur mår Finland?). Forskningsresultaten kan användas för att främja arbetsengagemanget under undantagsförhållandena.

Högskolorna ökar antalet nybörjarplatser med cirka 2300 år 2022. KT har i sina ställningstaganden pekat på behovet av att öka antalet studieplatser i synnerhet i branscher med brist på arbetskraft.

Den så kallade patientsäkerhetslagen, dvs. lagen om säkerställande av nödvändig hälso- och sjukvård och hemvård under en arbetskonflikt, har trätt i kraft. Syftet med lagen är inte att förhindra arbetskonflikter, utan att förhindra att klienters och patienters liv och hälsa allvarligt äventyras på grund av en arbetskonflikt. KT har ansett det vara viktigt att man enas om tillräckligt skyddsarbete.

Kommunerna och sjukvårdsdistrikten bör ha kvar sin förmåga att trygga verksamheten i olika störningssituationer i samband med övergången till välfärdsområdesstrukturen. Enligt den gällande lagstiftningen ska ett sjukvårdsdistrikt som är huvudman för ett universitetssjukhus inom det specialupptagningsområde som sjukvårdsdistriktet hör till, styra beredskapsplaneringen för aktörer inom social- och hälsovården.

Arbets- och näringstjänsterna, det vill säga de offentliga arbetskrafts- och företagstjänsterna, överförs på kommunernas ansvar vid ingången av 2025. KT stöder lagförslaget i ärendet och föreslår dessutom att alla kommuner ges möjlighet att ordna tjänsterna. Även finansieringen av tjänsterna måste tryggas och en opartisk behandling av personalen säkerställas.