Nyhet

Den kommunala ekonomin stärktes tillfälligt med 700 miljoner euro på grund av coronaepidemin

Skatteinkomsterna i den kommunala ekonomin har sjunkit med cirka 670 miljoner euro på grund av coronaepidemin. Detta utvisar en utredning som Stiftelsen för kommunal utveckling beställt. Driftsbidraget har försvagats med cirka 530 miljoner euro. Sammantaget förändrade coronaepidemin dock utsikterna för den kommunala ekonomin under den närmaste framtiden i en positivare riktning än väntat.

Talouden tunnusluvut suurennuslasin alla

Koronatukien kanssa kuntien nettohyöty on tuoreen tilinpäätösennusteen mukaan yli 700 miljoonaa euroa. Kuntien verotulojen on arvioitu kasvavan 5,1 prosenttia vuonna 2020.

Då coronastöden räknas med uppgår kommunernas nettobehållning enligt en färsk bokslutsprognos till över 700 miljoner euro. Kommunernas skatteinkomster beräknas öka med över 5,1 procent år 2020.

Även social- och hälsovårdsreformen har enligt utredningen en positiv inverkan på den kommunala ekonomin. När det år 2019 fanns 66 kommuner med negativt årsbidrag i Finland kommer antalet att sjunka nära noll år 2020 för att öka år 2022.

Om social- och hälsovårdsreformen genomförs är antalet kommuner med negativa årsbidrag 49 år 2025. Utan social- och hälsovårdsreformen skulle antalet sådana kommuner vara 65 fler, dvs. sammanlagt 114.

Om social- och hälsovårdsreformen inte genomförs, ökar kommunernas nettoupplåning med över sju miljarder euro. Ifall reformen genomförs kommer lånestocken att öka med över sex miljarder euro, dvs. med cirka en miljard euro mindre.

Social- och hälsovårdsreformen minskar trycket på skattesatserna

Om social- och hälsovårdsreformen genomförs minskar trycket på att höja skattesatserna. I hela landet skulle höjningstrycket minska med 0,8 procentenheter. Kommunernas finansiella situation skulle lindras med cirka 800–850 miljoner euro. Beloppet skulle i stället finansieras av välfärdsområdet och staten.

Social- och hälsovårdsreformen minskar visserligen trycket på att höja skattesatsen i alla landskap, men det undanröjs inte helt. Mest skulle trycket minska i Kajanaland, Södra Österbotten, Lappland och Mellersta Österbotten, minst i Södra Karelen och Kymmenedalen.

Konsekvenserna av den stigande åldern märks först senare

Social- och hälsovårdsreformens inverkan på den kommunala ekonomin märks senare i synnerhet i kranskommunerna och de stora städerna. Konsekvenserna av befolkningens stigande ålder och den ökning av servicebehovet som följer av den kommer att märkas i dessa kommuner på sikt.

Social- och hälsovårdsreformen leder till att både verksamhetsbidraget och skattefinansieringen halveras i kommunerna år 2023. Fastighetsskattens relativa betydelse för kommunernas finansiering ökar.

Trots att social- och hälsovårdsreformen genomförs kommer kommunernas ekonomiska situation att vara svag, och i många kommuner klarar man sig inte heller då utan anpassning. I skuldsatta kommuner kan man förbereda sig på det här genom att använda inkomster för att stärka balansräkningen. Ett annat sätt är att öka sådana driftsutgifter och investeringar som ökar kommunens livskraft.

Mer på webben