Sök

På den finländska arbetsmarknaden har man av hävd tillämpat principen att den sektor som gör en trovärdig spelöppning blir löneledare. Principen ger också i fortsättningen möjlighet att avgöra branschspecifika frågor, säger riksförlikningsman Vuokko Piekkala.

I projektet Arbetsliv 2020 genomfördes en arbetslivsstrategi med målet att det finländska arbetslivet ska vara bäst i Europa. Enligt en utvärdering av projektet är det finländska arbetslivet nu i många avseenden bättre än det var när projektet inleddes.

De mest betydelsefulla i förändringarna i arbetslivet är de nya sätt att arbeta som arbetsenheterna – cheferna och personalen – själva utvecklar. Ny teknik, digitalisering och robotik ger inte i sig bättre tjänster, nöjdare kunder och mer välfungerande arbetsenheter. Först när den nya tekniken tillämpas tillsammans med nya verksamhetsprinciper uppnås de eftersträvade resultatfördelarna.

Den arbetsgrupp som utrett olikheterna mellan pensionssystemen anser att den kommunala och den privata sektorns pensionssystem kan sammanslås. En sammanslagning är ändamålsenlig bland annat för att man då tillsammans kan bära de risker som förorsakas av förändringar i exempelvis sysselsättningen eller utvecklingen av medellivslängden.

Regeringen tänker slopa aktiveringsmodellen och se över arbetskraftsservicen och arbetslöshetsförmånerna sedan när det beslutats om åtgärder som påverkar sysselsättningen på motsvarande sätt.

Enligt den uppföljningsrapport om lönebildningen som Kommissionen för inkomst- och kostnadsutveckling publicerade 25.6 ökar löntagarnas sammanlagda köpkraft i år med 2,4 procent.