Nyhet

Finlands arbetsliv på europeisk toppnivå

I projektet Arbetsliv 2020 genomfördes en arbetslivsstrategi med målet att det finländska arbetslivet ska vara bäst i Europa. Enligt en utvärdering av projektet är det finländska arbetslivet nu i många avseenden bättre än det var när projektet inleddes.

Työelämän kehittäjät yhteisessä palaverissa. Kuva: Eeva Anundi.

Projektet Arbetsliv 2020 genomfördes åren 2013–2019. Syftet var att verkställa den arbetslivsstrategi som utarbetats i trepartssamarbete med visionen att finländska arbetslivet ska vara bäst i Europa 2020.

Projektets mål är att

  1. uppmuntra och inspirera arbetsplatser att utveckla både arbetslivskvaliteten och produktiviteten samtidigt.
  2. stärka nätverkssamarbetet mellan arbetslivsaktörerna och förbättra möjligheterna att stödja arbetsplatserna i övergången mellan olika utvecklingsstadier.
  3. uppmuntra arbetsplatserna till försök inom ledning, arbetssätt, kompetens och verksamhetskultur och till att dela med sig av erfarenheterna, samt
  4. stödja arbetsplatserna i deras utvecklingsarbete genom att erbjuda dem information, tjänster, verktyg och kollegialt stöd.

Projektet gav utvecklingen av arbetslivet mera tyngd och sammanförde olika aktörer

Arbets- och näringsministeriet beställde en slutrapport om projektet Arbetsliv 2020, där projektets genomslagskraft och erfarenheterna från projektet har kartlagts.

Enligt utvärderarna har projektets mervärde varit att det drivit på och ökat arbetslivsutvecklingens betydelse och samlat aktörer och resurser som hittills varit utspridda.
Det viktigaste resultatet har varit att en bred och mångsidig grupp av aktörer kommit samman i projektnätverken. Dessutom har projektet förbättrat arbetsplatsernas möjligheter att utnyttja information och verktyg. Principen har varit att arbetsplatserna själva beslutar om informationen och verktygen är till nytta för dem och om de vill medverka.

Projektets effekter för utvecklingen på enskilda arbetsplatser har inte kunnat slås fast på grund av bristande uppföljningsuppgifter. Då projektet avslutas är det finländska arbetslivet ändå bland det bästa i Europa och till många delar bättre än det var då projektet inleddes.

Orsaken till framgången är stödet från arbetsmarknadsorganisationerna och sektorspecifika projekt

En viktig förutsättning för att projektet kunde genomföras framgångsrikt, var att arbetsmarknadsorganisationerna och andra centrala arbetslivsaktörer var med och beredde arbetslivsstrategin och åtog sig att genomföra den.

Enligt utvärderarna har projektet Arbetsliv 2020 varit viktigt också med tanke på det riksomfattande utvecklingsarbetet på lång sikt. I det här arbetet har alla aktörer inom projektet, i synnerhet arbetsmarknadsorganisationerna, haft en betydande roll.

I projektet har man också skapat nätverk och strukturer som inte tidigare funnits, och inlett helt ny utvecklingsverksamhet, bland annat genom att aktivera sektorprogram och organisera regionala nätverk. Till exempel programmet för arbetslivsutveckling inom kommunsektorn (KunTeko) har framgångsrikt bidragit till att kommunala organisationer nu ligger på europeisk toppnivå.

Rekommendationer för utveckling av arbetslivet på 2020-talet

Arbetslivet är i ständig förändring och det behövs utvecklingsprojekt som Arbetsliv 2020 för att svara mot förändringarna. I slutrapporten presenteras tio rekommendationer för att förankra resultaten som projektet genererat.

Utvärderarna betonar i synnerhet behovet av ett förvaltningsöverskridande, långsiktigt arbete för att utveckla arbetslivet och att det krävs ekonomiska resurser för detta. Det behövs stark förankring, politiskt stöd och en gemensam vision och mission för arbetet. Utvecklingen av arbetslivet bör vara långsiktigt och sträcka sig över regeringsperioderna.

De erfarenheter man fått genom projektet Arbetsliv 2020 bör utnyttjas framöver. Framförallt livscykeltänkandet, genomförandet i etapper och ansvarsfördelningen mellan olika aktörer i projektet har visat sig vara fungerande i projektarbetet.

Mer på webben