Suomeksi
Nyhet

Förbättrad arbetsförmåga bland dem som distansarbetade under coronakrisen

Coronakrisen verkar ha drabbat olika kategorier av arbetstagare på olika sätt. Arbetslivsbarometern 2020 påvisade de positiva effekterna av distansarbete.

Maksuttominnen etävalmennuksiin voi osallistua omalta koneelta. Kuva: Chris Montgomery / Unsplash.

Coronapandemin verkar inte ha påverkat arbetets fysiska och mentala belastning eller den upplevda arbetsförmågan. Det har inte heller skett några större förändringar i förekomsten av stress eller utbrändhet. Olika arbetstagargrupper har dock drabbats i olika omfattning. 

Arbetets mentala belastning och stressen minskade hos till exempel högre tjänstemän som arbetade på distans. Det här betyder att belastningen ökat i andra kategorier av arbetstagare.

Sjukfrånvaron minskade 

Korta perioder av sjukfrånvaro minskade klart från år 2019. Av löntagarna var 63 procent frånvarande från arbetet på grund av sjukdom under de senaste 12 månaderna år 2020. År 2019 var motsvarande andel 71 procent. Coronaeffekten märktes särskilt i de högre tjänstemännens frånvaro, som minskade med 13 procentenheter från 2019.

Våldsamma kunder fortfarande ett problem

Det har inte skett några betydande förändringar i diskrimineringen i arbetslivet på lång sikt. Diskriminering på grund av visstidsanställning var den vanligaste (11 %) orsaken till diskriminering år 2020 liksom tidigare år.

Mobbning förekommer fortfarande allmänt på arbetsplatserna. År 2020 hade lite över hälften av de anställda (53 %) upplevt att de åtminstone någon gång mobbats på sin arbetsplats av kolleger, chefer eller kunder.

År 2020 hade cirka hälften (49 %) av de anställda i kommunsektorn observerat fysiskt våld och 24 procent hade själv utsatts för våld eller hot om våld.

Medlemmar strömmar till facken under pandemin

Den ekonomiska tillbakagången märks i ökad osäkerhet hos de anställda och att allt fler ansluter sig till facket.

Tillströmningen till facken ökade jämfört med år 2019 till följd av pandemin. Anslutningsgraden ökade från 67 procent till 69 procent. Allt fler anslöt sig också enbart till arbetslöshetskassan. Var femte löntagare sade sig endast höra till arbetslöshetskassan år 2020.

Arbetslivsbarometern är en återkommande undersökning som gjorts sedan 1992. Undersökningen granskar arbetslivets kvalitativa utveckling ur löntagarnas synvinkel. Uppgifterna kan anses allmänt tillförlitliga för löntagare i hela landet och i alla sektorer.

Mer på webben