KT utredde: En tredjedel av 60–70-åringarna har fortsatt eller tänker fortsätta arbeta efter pensioneringen, hälften längtar inte tillbaka

Faktorer som uppmuntrar till fortsatt arbete efter pensioneringen är framför allt den extra ekonomiska tryggheten (49 %) och de positiva effekterna på det psykiska välbefinnandet (47 %). Motivationen försvagas särskilt av hälsoskäl (47 %) och av viljan att åtnjuta frihet (33 %).

Resultaten framgår av KT:s utredning, där man granskar 60–70-åringarnas synpunkter på fortsatt arbete efter pensioneringen (N=1050). För undersökningen har man också hört kommunernas och välfärdsområdenas HR-personal om sysselsättningen av personer som får ålderspension. Utredningen genomfördes av forskningsinstitutet E2 Forskning.

Under de följande tio åren går 30 procent av kommunernas och 28 procent av välfärdsområdenas personal i pension. Om en del av dem fortsatte att arbeta, skulle det underlätta den kommande arbetskraftbristen inom kommun- och välfärdssektorn.

– Genom längre arbetskarriärer kan man säkerställa en tillräcklig personal när servicebehovet ökar och åldersklasserna krymper. De pensionärer som arbetat inom sektorn har redan den kompetens och behörighet som behövs, säger Anna Kukka, förhandlingsdirektör vid KT.

En svag socioekonomisk ställning i kombination med hälsoproblem minskar viljan att arbeta

För dem som har det bättre ställt, ter sig en fortsatt arbetskarriär som ett sätt att upprätthålla det psykiska välbefinnandet. En extra ekonomisk trygghet motiverar särskilt dem som befinner sig i en ekonomiskt svag ställning.

I låginkomstgruppen finns dock fler personer än genomsnittet som inte arbetar eller inte planerar att arbeta som pensionärer. Resultatet förklaras av de ekonomiskt mindre välbeställdas problem med funktionsförmågan, vilket är betydligt vanligare bland dem som befinner sig i en svag ekonomisk ställning än bland dem som har det väl ställt.

Kommunerna och välfärdsområdena är medvetna om betydelsen av ledningen av arbetsförmågan när det gäller att förlänga arbetskarriärerna.

– En utmaning är att tillräckligt lätta arbetsuppgifter eller flexibla arbetsmöjligheter endast kan erbjudas i begränsad omfattning. Detta syns också i HR-ledningens svar, konstaterar Kukka.

Arbetsgivarnas åtgärder för att rekrytera pensionärer är otillräckliga

Nästan hälften av 60–70-åringarna (44 %) har inte hört talas om arbetstillfällen riktade till pensionärer. Informationen fås slumpmässigt via internet, sociala medier eller folks egna nätverk.¨

Flexibla arbetsformer, åtgärder mot den åldersdiskriminering som förkommer på arbetsmarknaden, ökad målinriktad rekrytering, ekonomiska incitament och information om arbetstillfällen bedöms vara bra sätt att locka pensionärer tillbaka till arbetslivet.

– Pensionärernas arbetsinsats anses särskilt viktig inom social- och hälsovården, fostran och undervisningen, där både yrkesuppgifterna och tjänsterna har reglerats genom lagstiftning och det råder brist på arbetskraft, säger Kukka.

Majoriteten av 60–70-åringarna önskar att arbetsgivarna skulle rekrytera pensionärer aktivare (71 %). Enligt den enkät och de intervjuer som gjorts bland kommunernas och välfärdsområdenas HR-personal förekommer det få aktiva åtgärder för att rekrytera pensionärer i kommunerna och välfärdsområdena. Vanligen ställs frågan i samband med utvecklingssamtal och de som står i beråd att gå i pension erbjuds möjlighet att anmäla sig till en reservpersonalspool.

Pensionärerna vill prova på något nytt

Av de 60–70-åringar som är intresserade av att fortsätta arbeta skulle många vara beredda att efter pensioneringen byta såväl arbetsgivare (30 %) som arbetsuppgifter (39 %). Tanken på att fortsätta med det välbekanta knegandet verkar inte locka alla, även om de har arbetslust. Två av tre (64 %) skulle föredra att fortsätta med oregelbundet ströjobb, knappt hälften (43 %) på deltid.

Drygt en tredjedel (38 %) av dem som vill fortsätta arbeta uppskattar att de kunde arbeta två arbetsdagar i veckan efter pensioneringen. En knapp tredjedel (31 %) skulle föredra tre arbetsdagar. Över hälften (64 %) bedömer dock att arbetsgivarna inte är tillräckligt flexibla när det gäller pensionärernas arbetsbehov.

Information om utredningen:

Utredningen baserar sig på enkät- och intervjumaterial. Enkäten som kartlade pensionärernas åsikter samlades in via Norstats internetpanel 23.4–28.4.2025. Enkäten (N=1050) besvarades av finländare i åldern 60–70 år. Därtill utreddes kommun- och välfärdssektorns arbetsgivares synpunkter på pensionärernas sysselsättning genom en enkät och intervjuer. Webropol-enkäten besvarades av sammanlagt 80 HR-sakkunniga i kommunerna och välfärdsområdena. Enkäten genomfördes 29.4–13.5.2025. Dessutom intervjuades nio HR-sakkunniga. Utredningen genomfördes av E2 Forskning på uppdrag av Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT.