Arbetskraftsunderskottet fortfarande litet inom kommunsektorn

Enligt uppgifter från november 2019 är arbetskraftsunderskottet relativt sett större inom socialvården och småbarnspedagogiken än inom hälso- och sjukvården.

Överlag var underskottet i yrkesgrupperna inom social- och hälsovården samt småbarnspedagogiken i genomsnitt 2,2 procent. I slutet av förra året hade de kommuner och samkommuner som besvarade enkäten ett underskott på sammanlagt 2 800 personer för dessa befattningar. Behovet av nya befattningar var 1 080, vilket var 0,9 procent av det totala antalet i dessa yrkesgrupper.

KT utreder vartannat år det kommunala arbetskraftsläget i vissa yrkesgrupper inom social- och hälsovården samt småbarnspedagogiken. Den senaste utredningen gäller situationen i november 2019. Den täcker cirka 65 procent av den personal som arbetar i dessa yrkesgrupper inom kommunsektorn. Enkäten gällde inte läkare eller tandläkare.

Störst brist på barnträdgårdslärare och talterapeuter

Inom kommunsektorn var arbetskraftsunderskottet störst bland barnträdgårdslärare (5,2 %, dvs. 602 personer) samt, i den yrkesgrupp som arbetar inom socialservice, bland närvårdare, barnskötare, hemvårdare och vårdare av personer med utvecklingsstörning (2,3 %, 556 personer). Arbetskraftsunderskottet var stort även bland närvårdare och primärskötare som arbetar inom hälso- och sjukvårdstjänster (2,5 %, 441 personer) samt bland sjukskötare och specialsjukskötare (1,2 %, 411 personer).

Relativt sett var bristen på arbetskraft störst bland talterapeuter, där underskottet uppgick till elva procent (54 personer). Därefter kom socialarbetare som arbetar inom barnskyddet (underskottet 9,2 %, dvs. 115 personer), psykologer (5,7 %, 108 personer), specialbarnträdgårdslärare (5,5 %, 51 personer), barnträdgårdslärare (5,2 %, 602 personer) och socialarbetare/specialsocialarbetare (4,4 %, 80 personer).

Sektoriell brist på kvalificerade sökande

Av de lediga tjänster som var utlysta vid tidpunkten för enkäten var cirka 45 procent obesatta på grund av att ansökningsprocessen pågick eller var oavslutad. Omkring 52 procent av befattningarna var lediga på grund av att man trots ansökan inte hade hittat en lämplig person för uppgiften.

Möjligheterna att få lämpliga personer för uppgifterna varierade enligt yrkesgrupp. Av de obesatta befattningarna för specialbarnträdgårdslärare berodde 81 procent på att man inte hade hittat en kompetent person för uppgiften. Motsvarande andel för barnträdgårdslärare var 70 procent. I yrkesgruppen sjukskötare berodde endast 18 procent av de obesatta befattningarna på detta.

Regeringsprogrammet hotar öka arbetskraftsunderskottet

Enligt respondenternas bedömning förblir situationen vis-à-vis arbetskraftsunderskottet inom kommunsektorn dålig eller mycket dålig i de yrkesgrupper där underskottet redan nu är störst. Regeringsprogrammet innehåller också flera punkter som, om de genomförs, innebär ett ökat personalbehov på flera tusen personer. Sådana är till exempel dimensioneringen av vårdpersonalen inom dygnetruntvården för äldre och vårdgarantin i primärvården.

Arbetskraftsunderskottet inom kommunsektorn är klart koncentrerat till vissa yrkesgrupper. Å andra sidan finns det knappt något arbetskraftsunderskott i vissa yrkesgrupper eller så är det mycket litet. Till exempel bland barnmorskor, överskötare och ledande skötare, personliga assistenter, familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem och vårdbiträden är alla befattningar besatta. Den regionala variationen kan vara stor.

Kompetent personal behövs för vikariat

Det största problemet med arbetskraftssituationen var enligt respondenterna att det i vissa yrkesgrupper inte finns tillräckligt många kompetenta sökande som uppfyller behörighetsvillkoren för de lediga tjänsterna. Lediga befattningar måste besättas temporärt med obehörig personal. I många kommuner och samkommuner är det nästan omöjligt att få kompetent personal för vikariat.

Problemet gäller särskilt socialarbetare. Det är också svårt att rekrytera behöriga barnträdgårdslärare och specialbarnträdgårdslärare. Situationen förklaras delvis av de strikta behörighetsbestämmelserna för dessa grupper samt av det otillräckliga utbildningsutbudet.

År 2004 var arbetskraftsunderskottet för de yrkesgrupper som ingick i enkäten 2,1 procent. År 2008 ökade arbetskraftsunderskottet till fem procent, men vid ingången av år 2012 minskade det till 3,2 procent. I den föregående enkäten 2017 var arbetskraftsunderskottet två procent, dvs. som helhet nästan lika stort som i denna enkät som beskriver situationen i slutet av 2019.