Digital kompetens behövs i arbetslivet
Nästan alla löntagare använder digitala redskap i sitt arbete, men sätten redskapen används på varierar mycket. För att digitaliseringen inte ska öka skillnaderna mellan yrken med hög och låg digital kompetens är det viktigt att sörja för allas digitala kunnande.
Digitaliseringen påverkar olika yrken, till exempel genom automatisering av arbetsuppgifter, och kan också förändra yrkesstrukturen. Även om olika löntagargrupper tydligt skiljer sig från varandra som användare av digitala redskap, visar Arbetshälsoinstitutets undersökningar att digitaliseringen inte har orsakat en liknande polarisering av yrkesstrukturen i Finland som till exempel i USA.
Så många som 93 procent av löntagarna använder digitala redskap i sitt arbete och deras erfarenheter av att använda dem är ganska positiva. För att den positiva utvecklingen ska fortsätta i takt med att digitaliseringen framskrider måste man sörja för arbetstagarnas digitala kompetens och se till att digitaliseringen utnyttjas i stor utsträckning inom olika yrken.
Skillnader i löntagarnas kompetens och användning av digitala verktyg
När det kommer till användning av digitala redskap hör löntagare till olika grupper som tydligt skiljer sig från varandra.
De som använder digitala verktyg mest mångsidigt i sitt arbete är oftast högutbildade. De har goda digitala färdigheter och upplever att de digitala redskapen har ökat deras möjligheter att vara kreativa. Många särskilt medelålders arbetstagare upplever dock att den tekniska utvecklingen sätter stort tryck på deras kompetens. Även problem i datasystemen fördröjer ofta arbetet.
Många av dem som använder digitala verktyg rutinmässigt har utbildning på andra stadiet eller grundskolestadiet och använder ofta bara en eller två applikationer i sitt arbete. De anser att digitaliseringens konsekvenser för deras arbete är mindre än de övriga och upplever att de får tillräckligt med stöd i användningen av datasystemen.
Den tredje tydligt framträdande gruppen använder sig ganska mycket av digitala verktyg i sitt arbete, men upplever inte sin digitala kompetens som god. De upplever att digitala färdigheter är svåra att lära sig och att deras bristfälliga kunskaper bromsar upp arbetet. I gruppen finns löntagare med olika bakgrund, och den tydligaste gemensamma nämnaren är hög ålder. De upplever att den digitala tekniken har ökat belastningen i deras arbete.
Typiska yrkesgrupper som ännu inte använder digitala verktyg i arbetet är byggnadsarbetare, processarbetare inom industrin, städare, hembiträden och assisterande köks- och matlagningspersonal.
Forskning om digitalisering ger information om arbetslivsutveckling
För att olika arbetstagargrupper ska kunna stödjas i fråga om digital kompetens och för att god praxis ska spridas på arbetsplatserna behövs forskningsrön om digitaliseringen och dess konsekvenser.
Arbetshälsoinstitutet deltar i två projekt där digitaliseringens konsekvenser för arbetslivet undersöks. I undersökningen Digitalisaatio kaikkien kaveriksi utreds skillnader i löntagarnas digitala kompetens och användning av digitala redskap i Finland. Resultaten av projektet kan utnyttjas för att utveckla praxisen på arbetsplatserna. I den nordiska undersökningen Nordic Future of Work har förändringarna i yrkesstrukturen jämförts i Finland, Sverige, Norge och Danmark.
Också Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-OSHA) förutspår i sina Foresight-projekt vilka förändringar i arbetslivet som digitaliseringen medför. Projektet går ut på att identifiera nya risker, bedöma ändringarnas konsekvenser för arbetstagarnas hälsa och säkerhet och främja beredskapen.
